Huvudliggaren:
"Tuppkläde fr. Leksands sn."
Bilaga:
Finns ej.
Katalogkort:
"Halskläde.
Hvit duk med brunt metallglänsande silkesbroderi.
'Tuppkläde' af halflinnen duk. alla kanterna fållade och kastade med brunt silke. Duken fyrkantig, men afsedd att bäras i tresnibb, hvarför endast en hälften är broderadt, en snibb med helt, två med halft mönster.
56x 57 cm.
Ink. 1877 såsom 16868. Jämte 16888 = 50 öre. P.G.W. [Per Gustav Wistrand]"
Halskläde av tuskaftat fint bomullstyg. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i svartstick. Broderierna är utförda i svart silke från början, de har bleknat och har nu en brungrå ton. Mönstren är geometriska men oregelbundna. Bård av rombiska former i förstygn med tofssöm mellan huvud- och hörnmotiv. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn, efterstygn, tofssöm, flätsöm och langettsöm. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Små runda mera fritt broderade former vid huvud- och hörnmotiv. Fållen översydd med kastsöm i kryss i brunt silke runtom. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.
Anm: Mycket fläckigt.
Svartstick är ett broderi som förekommer i några socknar runt södra Siljan i Dalarna. Det broderas som dekor på vita halskläden till folkdräkten. Halsklädet bars till högtidsdräkten - kyrkdräkten, och användes i högmässan vid de stora helgerna och bröllop.
Utdrag ur Odstedt Ella, (1953), Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft. 4.Folkdräkter i övre Dalarna. Sid 9:" Toppa (=tofs o.d.) är formen för det i dialekterna allmänna 'tuppa'. I ordet topphalskläde får man således känna igen dialektens 'tuppassklä', alltså 'halskläde med tofsar i hörnen'. " Sid 305: "Topphalsklädet (svartstickklädet) var det förnämsta och användes vid de största högtiderna, då man gick tröjlös och då gul raskmagd ej bars, samt därjämte på bröllop och vid kyrkotagning efter första barnet, då det bars av både modern och hennes följeslagerska, allt den tid man var tröjlös.". Sid 497: "Småkullorna hade samma halskläde som de vuxna t.o.m. i ett mindre format det silkesstickade topphalsklädet, om sådant hörde till dagen."
Lästips: Maria Björkroth. (1982). "Svartstick". Textil tradition, s. 105-121.
/Inga-Lill Eliasson 2007-01-26