NYSUNDS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkan har korsformad plan med tresidigt förhöjt koravslut, utbyggd sakristia på korpartiets nordsida, vapenhus framför den norra och södra korsarmsgaveln samt västtorn. Ingång via Tornets bottenvåning samt vapenhusen. Genom tornets bottenvåning träder man in i långhuset, vars mittgång leder fram till koret. I mittgången ligger fem gravhällar, i södra korsarmens gång ytterligare två. I övrigt är golvet brädtäckt. Korets golv är beläget tre trappsteg högre än långhusets. Väggarna har till fönsterhöjd panel, sammansatt av äldre bänkinrednings dörrar, numera målade i grönblått. Ovan panelen uppvisar väggarna synlig bilat timmer avfärgat med en gulvit limfärg. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Innertaket utgörs av tunnvalv av bräder. Den kryssvälvda korsmitten har åtta valvkappor, koret tre, över orgelläktaren och vardera korsarmsläktare åtta, respektive fyra valvkappor. Påspikade, enkelt profilerade valvribbor samt enkel, skrånande list. Interiören har efter restaureringar under 1900-talet återfått mycket av sin ursprungliga prägel. Kyrkorummet i Nysund är ovanligt rikt dekorerat. Den kände Karlstadsmästaren Petter Mård smyckade 1747 kyrkorummets flacka brädda med figurativa och dekorativa målningar i färgskalan grått, blått och ljusrött. Mellan korsmittens valvkappor hänger fyra basunblåsande änglar, skulpterade 1759 av Isac Schullström. Även den fasta inredningen, däribland altaruppsats och predikstolen i provinsiell barockstil, bidrar till kyrkorummets homogena stilkaraktär. Undantaget de senare tillkomna öppna bänkkvarteren är inredningen från 1600- och 1700-talen i stort sett intakt.
LÅNGHUSET har ett gammalt trägolv i vars mittgång ligger fem gravhällar och i den södra gången ytterligare två. De är från 1600- och 1700-talen, hårt slitna. Golvet är belagt med en röd matta. Väggarna består av synligt bilat timmer avfärgat med en gulvit limfärg. Stående, i väggfärgen inmålade, bjälkar och dragstag stävar upp väggen. Två dragstagande träbjälkar och nio dragstag i järn spänner upp väggarna för takvalvet. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar i rektangulära omfattningar. Omfattningarna är målade i brunt och rött medan bågarna är bruna med kulörta glas i blyinfattning. I korsarmshörnen finns pilastrar av stående panel med profilerade kapitäl, allt målat i grått. Invändigt täcks kyrkorummet av flacka trätunnvalv. Den kryssvälvda korsmitten har åtta valvkappor, koret tre, över orgelläktaren och vardera korsarmsläktare åtta, respektive fyra valvkappor. Påspikade, enkelt profilerade valvribbor samt enkel, skrånande list. Valv, ribbor och taklist är bemålade av målarmästaren Petter Mård från Karlstad 1747. På listen finns akantusmotiv i guld och rödbrunt. I valven dominerar rött och blått i figurernas dräkter mot grått, vitt och blått i bakgrunden. Valvmålningen ovan läktaren uppvisar ett enklare utförande och en avvikande kolorit. Takmålningens centrum utgörs av en i korsmitten fästad, snidad och förgylld sol med Jehovahtecknet, troligen uppsatt 1840. Runt solen avbildas Kristus svävande på molnen samt sju änglar med kors och kalk, palmkvistar, basuner, språkband med mera. I de fyra väderstrecken hänger av Isac Schullström snidade basunblåsande keruber. Valven är i övrigt målade som blå himmel med ulliga moln mot vilka avtecknar sig större och mindre änglar. Takmålningarnas färgskala är rokokons blonda och pastellartade. Helhetsintrycket är livfullt och festligt.
Kyrkorummet har ett omfattande bänksystem, med bänkar tillkomna 1913, av Bror Almquist, som bildar åtta kvarter. Bänkarna har raka gavlar, med korsdekor plattskärning och dekorerade armstöd. De är ej helt vägganslutna, och lämnar vid fönsteröppningarna plast för radiatorer. Efter väggen, löper i bänkarnas höjd, en bröstning tillverkad av gamla kyrkbänksdörrar. Hela bänkinredningen är målad i en något ljusare grön kulör än väggbröstningen som är målad i "kyrkans" mörkt gröna kulör. Mot koret avskärmas bänkarna med ett korskrank, målat mörkt grönt. Det har tidigare haft ett snidat överstycke, men som nu är bortplockat.
Kyrkorummets dörrar är alla mörkt grönmålade. Vid den västra korsarmens norra och södra vägg hänger två mindre psalmnummertavlor med samma formspråk som de i koret. I fönstren och på läktarna finns ljusbågar i järn. En ljusbärare står placerad i den södra korsgången.
ORGELLÄKTAREN I VÄSTER utfördes 1696 men har senare ombyggt 1885, då bröstningen gjordes rak, och 1913, då mittpartiet ånyo gjordes framskjutande. Vid ombyggnad på 1760-talet målades fyllningarna med bilder av Kristus och de tolv apostlarna. Vid ombyggnad 1885 togs två apostlabilder bort. De återsattes 1913. Barriären är uppdelad av kolonetter och pilastrar. Ramverket runt bilderna är målade i mörkt grönt med förgyllda listverk. Överst avslutas barriären med ett träsnideriarbete med blommor, akantus, svarvade urnor mm. Läktaren bärs upp av sex kolonner. ORGELN är i klassicerande stil och har en rikt skulpterad fasad, förgylld och målad i mörkt grön, tillkom 1885. Orgelverket är från 1960. Under läktaren finns ett väggsystem av stående panel, mörkt grönmålat, med bakomliggande förråd och läktartrappa. Här har bänkar tagits bort för att lämna plats för bokbord, psalmboksvagn, klädavhängning mm. Från läktaren är på den södra väggen trappsteg monterade som extra utrymningsväg.
LÄKTARNA I SÖDER OCH NORR, tillkom sannolikt 1740,och har framskjutande rektangulära mittpartier med enkla fyllningar, målade med marmoreringar i blått mot ljusblå botten i mört grönmålat ramverk. Under barriärerna hänger som dekor svarvade dockor. Läktarna bärs upp av fyrkantskolonner målade mörkt gröna. Trappor upp till läktarna är placerade mot östväggen, utan inbyggnader. På läktarna återfinns gamla kyrkbänkar. Golven består av såpskurade träplank. Under läktarna, är även här likt i väster, bänkar borttagna, för att lämna plats till förvaring. I söder finns ett textilskåp.
KORET i öster är tresidigt brutet och förhöjt tre steg från kyrkorummet. Golv och väggar lika kyrkorummet i övrigt. På södra och norra sidan vardera tre fönsteröppningar som har glasmålningar. På den norra väggen utgång till sakristia. Mot koret avgränsas bänkkvarteren av skärmar med genombrutna överstycken, den i norr original och troligen snidad av Schullström medan den södra är en kopia från 1913. Mot östväggen står kyrkans ALTARUPPSATS som tillkom 1694 och är utförd av bildhuggaren Bengt Svensson i Kristinehamn, men "moderniserades" 1758-59 av bildhuggaren Isak Schullström. Den utgörs av en skärmartad uppbyggnad i två delar ovan en predella. I mittpartiet finns en reliefframställning av Nattvarden och under denna en mindre relief av Kristi födelse. Framför mittpartiet är placerat ett krucifix. Krucifixet flankeras av Moses och Aron, stående på konsoler smyckade med änglahuvuden. Uppsatsens överstycke visar i mittpartiet den uppståndne Kristus , omgiven av Petrus och Paulus. Det hela kröns av en strålande sol. I predellans text lyder "För Detta Altare Skolom I Tillbedja. Jag Håller Mig Herre Till Ditt Altare". Altaruppsatsen kantas av dekorativ utsmyckning med ramlister, girlanger, voluter, rosetter och musselornament mm. Den är målad i en färgställning med blått, rött, grönt silver och guld. Bakom altaruppsatsen har på väggen målats ett draperiarrangemang i tegelrött. Denna dekor övermålades 1840 men togs åter fram 1971. ALTARET är rektangulärt av trä klätt med väv och grönmålad. Textilierna hänger på list. ALTARRINGEN är sluten, rektangulär med avfasade hörn i framkant. Dörrar finns i söder och norr. Den är tätbyggd av panel med fyllningar, allt målat mörkt grönt medan sockeln är marmorerad i grönblått. Överliggare och knäfall är klätt med sammet i guldfärg. Bakom altaruppsatsen finns ett antependieskåp.
Altaruppsatsen flankeras av två PSALMNUMMERTAVLOR, svartmålade med dekorerade över- och understycken. Viss förgyllning på listverk. I korets södra del finns en dopplats med DOPFUNT av trä, målad mörkt grön. Den har en sexsidig profilerad fot samt cuppa och är gjord 1710 av snickaren Erik Larsson. Isac Schullström tillverkade 1759 den DOPÄNGEL, en Johannes döparegestalt, som från korets tak tidigare kunde sänkas ned mot dopvattnet. Efter att länge varit undanställd hängdes den åter upp 1998. Dopängeln är 120 cm hög med båda armarna utsträckta, skuren i trä med gloria av plåt. I ena handen en träinskription från Mark 16:16. Under de avfasade väggpartiernas korfönster står två brudbänkar, som har i ryggens speglar målad dekoration av barockstil. De härrör från 1700-talets början. I koret finns även en klocka, sex stolar av barocktyp, ett piano, ambo och en stor kormatta vävd av Ethel Halvarsson med motiv av stiliserad växtlighet hållen i röd, grå och gul färgställning.
Ut över bänkraderna, på den norra korväggen mot korshörnet i norr, är kyrkans PREDIKSTOL placerad. Den är tillverkad 1690 av Bengt Svensson, och "påbyggd" 1758-59 av Isac Schullström ( bla keruberna på taket). Till korgen leder en trappa från sakristiedörren. Trappan har ingång med stort överstycke samt barriär. Trappans barriär är utsirad med akantusblad. Portalöverstycket är utformat som en inskriftskartusch med bibelspråk i omramning av rokokokaraktär. Texten säger "Detta måste wara ett heligt Rum Ty här bor wisserliga Gud, och här är Himmelens port. Gen: 28:17. Du skall gå thit jag Sänder Tig, och Prädika hvad jag Befaller". Predikstolens korg har i hörnen omvända konsoler med snidad dekor; akantusgirlanger, fruktknippen och musslor. Korgens fem sidor har fyllningar, inramade av hopplister. I fyllningarna figurskulpturer i hög relief förställande de fem dygderna Vishet, Tro, Kärlek, Hopp och Rättrådighet. Predikstolens ljudtak är rikt utstyrt med basunblåsande putti, kartuscher, girlanger och änglahuvuden mm. Under taket hänger en inskriftstavla med bibelspråk samt en duva. Bokpallen har på undersidan ett skulpterat änglahuvud. Ett timglasställ med fyra glas från 1700-talet, hållet av en ängel med en lie i handen, står på predikstolen. Predikstolen är rikt målad i dominerande mörkt grön kulör och förgyllning.
SAKRISTIAN, vidbyggd korpartiets norra vägg, har målad vägg- och takdekoration med limfärg direkt anbragd på stockväggen som härrör från tiden före 1730. Måleri likt en panel med fyllningar och blomsterutsmyckade pilastrar. I fyllningarna akantusrankor i grisaille. Takmålningen har i centrum en sol och däromkring stjärnor och en måne. Kulörer i rött, gult, svart och grått mot gråvit botten. Golvet är av trä. I norr finns ett fönster med järngaller på insidan. I väster en förhall med utgång mot norr. Altare placerat mot sakristians östvägg. Väggfasta, bemålade skåp i norr.
VAPENHUSET är inbyggt med sidoutrymmen i norr och söder, varvid rummet upplevs som en ingångshall. Golvet är av såpskurat trä belagt med matta. Tak av panel, målat blågrått. Väggarna är panelade och målade i en enkel marmorering med engelskt rött på grönbeige botten. I panelen två dörrar till förråd, toalett och torntrappa samt två dörrar med glasöppningar till ett bakomliggande museirum med föremålssamling. Även i tornet finns ett museirum med äldre föremål kopplade till kyrkobyggnaden.
ÖVRIGT -Takkronor i mässing över mitt- och tvärgångarna, vägglampetter, högtalare, spotlights belyser koret, spotlights även placerade högst upp på ljuskronorna.

Nysunds timrade träkyrka är resultatet av om- och tillbyggnader i flera etapper under 1600- och 1700-talen. Kyrkan har en korsformad plan med tresidigt koravslut, utbyggd sakristia på korpartiets nordsida, vapenhus framför den norra och södra korsarmsgaveln samt västtorn. Långhusets västparti härrör från 1630-talet, koret från 1680-talet, sakristian troligen från tiden omkring 1700 samt korsarmarna från 1730-talet. Tornet är byggt på 1630-talet men ombyggt på 1730-talet.
De timrade väggarna är exteriört helt spånklädda och tjärbestrukna samt genombrutna av rundbågiga fönsteröppningar med vitmålade poster och spröjsverk. Korskyrkan har spåntäckta, tjärade sadeltak som är valmade över gavlarna. Västtornet kröns av en reslig spånklädd spira. På de valmade taken är spånen mönsterlagda, med tre varv rakhuggna spån och ett varv spetshugget. Taket är solfjäderlagt i hörnen. Nocken är lagt med svartmålad plåt. Väggarna har spetshuggna spånor och här förkommer en del äldre spån av olika utseende och storlek, framför allt på norra sidan. Kyrkans fasad är idag tjärad men har tidigare varit rödfärgad. Även takfoten och tornluckor är tjärade. Regnvattensystemet är av svartmålad plåt.
Byggnaden vilar på en stengrund. Huvudingången sker från väster genom tornet. Till båda korsarmarna finns ingångar genom utbyggda farstukvistar, vapenhus. Västentrén sitter i liv med tornets västfasad. Den är rundbågeformad med ett rektangulärt dörrpar, klätt med fiskbensmönstrad smal panel och brunmålad. Ovan dörrbladen ett överljus i rundbågeform. Korsarmarnas dörrblad, med rundbågig form, har smal stående panel och är även de brunmålade.
Vapenhusen i söder och norr har valmade tak i karnischform. De har öppen rundbågeformad portal och inklädda väggar på sidorna med stående locklistpanel. Insidan är vitmålad och golvet av trä. Den vidbyggda sakristian norr om koret har ett valmat sadeltak och spånklädsel lika kyrkan. Ett rektangulärt fönster i norr.
Tornet höjer sig i två avsatser samt uppbär en smal spira, krönt av fem små kulor och en tupp. I den första avsatsen finns tornluckor mot söder, väster och norr. Luckorna har rundbågeformade avslut och är klädda med stående panel med diagonal randning. De är tjärstrukna. Den övre avsatsen har två tornluckor i vardera väderstreck för bakomliggande klockor, med samma utförande som de nedre.

Komplettering vid inventering 2003:
Den första sockenkyrkan i Nysund, belägen vid Letälvens västra strand i nuvarande Åstorps tätort, stod färdig 1639. Invigning skedde den 11 januari 1641 av superintendenten i Mariestad, Jonas Oriensulanus
Ursprungligen bestod byggnaden av ett långhus med ett troligtvis något smalare och rakt avslutat kor och ett västtorn. Förutom västtornet, lär den därmed ha erinrat om de närbelägna medeltidskyrkorna i Tångeråsa och Södra Råda. Om den ursprungliga inredningen är inget känt. År 1683 påbörjades en tillbyggnad av långhuset österut, varvid det gamla koret raserades och ett nytt tresidigt uppfördes. Sex år senare spånade kyrkan och trätunnvalvet färdigställdes. En västläktare uppfördes 1696.
På 1690-talet tillkomme predikstolen, tillverkad av snickare Olof Ersson i Råda och stofferad av mäster Bengt Svensson, Kristinehamn samt altaruppsats, tillverkad av mäster Bengt Svensson, Kristinehamn.
Ca år 1700 tillfogades sakristian i norr (på dörren står dock årtalet 1658). Under åren 1735-40 försågs kyrkan med korsarmar, vapenhus och tornet byggdes om kraftigt. Kyrkans längd behölls, troligtvis sågades väggarna itu för korsarmarnas plats. Det gamla långhuset ingår i kyrkans västparti och även tornet torde till sina nedre delar vara ursprungliga. Kyrkan rödfärgades. Byggmästare var Philip Eckel från Karlstad och snickarmästare Tobias Wilhelm. Interiört tillkom troligtvis samtidigt läktare i söder och norr (uppgifter finns även att de tillkommer 1800-1850) samt nya bänkar och altardisk. Några år senare, 1747, smyckades kyrkorummet med målningar av målarmästare Petter Mård, Karlstad.
Predikstol och altaruppsats kompletterades 1758 av bildhuggare Isak Schullström. Samma år byggdes sakristian om, då takresningen sänktes. Kyrkan fick sin första orgel 1765, placerad på västläktaren. Denna byttes ut 1875 mot en ny, byggd av E A Setterqvist & Son, Örebro. År 1840 skedde en renovering, då tak och väggar liksom den fasta inredningen målas vit.
Vid en större restaurering 1913 avlägsnades den vita färgen och målningarna i valven togs åter fram. Vid samma tillfälle revs den gamla bänkinredningen ut till förmån för öppna bänkar. Äldre inventarier återuppsattes i kyrkorummet, bl a monterades äldre bänkdörrar upp som väggpanel. Orgelläktarens bröstning ändrades till framskjutande form. Väggarna målades i gulvit ton och snickerierna i blågrönt. Predikstolens ursprungliga färger återställdes genom övermålning. I tornets bottenvåning ordnades ett museirum, vartill ett nytt fönster togs upp på sydsidan. Kulörta fönster insattes i koret. Taket tjärstryktes och fasaderna avfärgades med rödtjära. Arbetet skedde under ledning av arkitekt Bror Almqvist. Byggmästare var August Lindström och konservator A W Fallqvist, Göteborg
De senaste större åtgärderna skedde 1971, med återställande av äldre färger, då bl a fönsteromfattningarna återfick sina bruna och röda färger, draperingen bakom altaret togs fram och en brudkammare inreddes. Bänkarna ommålades. Toalett installerades samt tvättrum och väntrum för dop-, vigsel- och sorgefolk. Belysningen förbättrades främst i koret samt på läktarna. Detta arbete skedde under ledning av arkitekt Ove Hidemark och konservator Bengtsson, Linköping.
Under de senaste decennierna har arbeten skett av underhållskaraktär med bl a konserveringsarbeten på takmåleri, altaruppsats och predikstol. Viss teknisk utrustning, som högtalaranläggningar mm har tillkommit samt så har den västra entrén handikappsanpassats.