Ragnar Ljungman föddes i Göteborg den 1 november 1883. Fadern Knut Elof Ljungman, civilingenjör och professor vid Tekniska högskolan, var född i Valla på Tjörn 1851. Modern hette Clara Wilhelmina Undén och var född i Borgvik, Värmland år 1846. Familjen bodde en tid i Värmland, därefter sju år i San Francisco i USA. De flyttade tillbaka till Sverige år 1896 och bosatte sig i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Sommartid vistades Ragnar Ljungman tillsammans med sin mor och syster hos farmodern Britta-Christina Ljungman, (f. Andersson 1819 och dotter till kronolänsman Andreas Andersson, Tjörn). Den stora egndomen låg i Lilldal, Stenkyrka socken på Tjörn. Farfader var Karl Johan Gottfrid Ljungman (1819 - 1853), arrendator på Sundsby säteri och son till kofferdikapten Carl Ljungman (1790 - 1838), ägare till Anfasteröds gård i Ljungs socken och arrendator av Sundsby säteri.
Ragnar Ljungman hade konstnärligt påbrå på sin mors sida. År 1901 påbörjade han konstnärliga studier vid Althins målarskola. Rik inspiration hade han fått i Bohuslän där han tillbringat lyckliga barndomssomrar tillsammans med släkten på Tjörn. Som 19-åring återvände Ragnar Ljungman sommaren 1902 för att måla. Med trettiotalet dukar lämnade han Mollösund på Orust och i Halsbäck på Tjörn för vidare bearbetning i Stockholm under vinterhalvåret.
I augusti samma år, alltså 1902, startade hans egentliga satsning på konstutbildning. Han kom in på Konstakademien i Stockholm där han började i antikklassen. Ragnar Ljungman hade svårt att finna sig tillrätta här och redan nästa vår avbröt han studierna för att göra värnplikten. Därifrån hemförlovades han dock snart på grund av en hjärtåkomma.
Under hösten 1903 lockades han till Värmland av bäste vännen Sigge Bergström efter inbjudan av Bergströms föräldrar. Ragnar Ljungman hamnade mitt i ett släktsamhälle där Sigges far var brukspatron och centralgestalt. Här träffade han också vännens kusin, den 20-åriga Ragnhild Bergström. Paret förlovade sig senare. Ragnar Ljungman hämtade inspiration ur värmländsk och norsk naturlyrik, litteratur och tondiktning med motiv ur Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, Knut Hamsun och Henrik Ibsens diktning och Edward Griegs musik, särskilt Peer Gynt-sviten.
Sommaren 1904 målade han åter i det bohuslänska kustsamhället Mollösund under några sommarveckor. Han arbetade intensivt och färdigställde fem stora oljemålningar och trettiotalet skisser.
I september 1904 begav sig Ragnar Ljungman till Paris tillsammans med Sigge Bergström. Hans ekonomi var knapp. Han studerade vid Académie Colarossi och på F. Desmoulins etsarskola och arbetade med skisser han tagit med från Sverige. Han utvecklade en personlig oljefärgsteknik, en pointillism, med jämnt utprickade, pastost pålagda färgklickar som täckte hela duken. I Paris fick han målningen "Sommarmorgon" med motiv från Mollösund antagen till vårsalongen 1905.
I april 1905 återvände han till Sverige, men med nedsatt hälsa. Han fortsatte att måla och återförenades med sin trolovade Ragnhild i Värmland, där han arbetade under sommaren och hösten.
Hösten 1905 och våren 1906 bodde Ragnar Ljungman hos sina föräldrar i Stockholm. Han arbetade forcerat med modellstudier på Konstnärsförbundets skola där han börjat på nyåret 1906. Konstnären tillika läraren Karl Nordström uppmuntrade honom. Den unge Ragnar återupptar ett ämne han tidigare ägnat sig åt, nämligen att teckna för skämttidningar. Han sålde ett antal bilder som reproducerades i Söndags-Nisse. Detta gav honom viss inkomst. Sommaren 1906 planerade han att i sällskap med Ragnhild måla på västkusten. Han insjuknade tyvärr i tuberkulos och kom på sanatorium i jämtländska Mörsil i maj. Den 9 juli 1907 avled han av sjukdomen i Stockholm, endast 24 år gammal.
1918 anordnade vännerna en utställning med Ragnar Ljungmans arbeten. Några verk visades även på jubileumsutställningen Västsvensk konst i Göteborg år 1923.
Ragnar Ljungman är representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Lunds universitets konstmuseum.
Bohusläns museum förvaltar en donation till Uddevalla kommun av Ragnhild Bergström/Albert och Maria Bergströms stiftelse från 1952/1984. Samlingen består av verk förtecknade som RL1 - RL462 [RL000001 - RL000462 vid digitalisering] och innehåller oljemålningar och teckningar i akvarell, kol, tusch, blyerts samt grafik.
Utställningstext till "Höstskimrande konst" september - november 2003 på Bohusläns museum där RL000087 och RL000099 ingick:
Ragnar Ljungman (1883 - 1907) dog ung. Det var tuberkulosen som tog hans liv. Hans trolovade Ragnhild Bergström vårdade alla de verk som han hunnit utföra under uppväxten i San Francisco i USA, under somrarna på Orust och Tjörn samt i Värmland med bästa vännen Sigge Bergström, och vid konststudierna i Stockholm.
Man ser i bilderna en sökande målare. Intryck från konstnärer som Carl Wilhelmson, den franska neoimpressionismens fader Georges Seurat, den finländske konstnären Akseli Gallen-Kallela m.fl. kan spåras i bilderna.
Bohusläns museum förvaltar en samling som uppgår till 462 oljemålningar, akvareller och teckningar samt grafik.
Litteratur:
Bergström, Ingmar: Ragnar Ljungman en bortglömd målare med rötter på Tjörn. Ur Bohuslänska Fornminnessällskapet Vikarvets årsbok nummer 30, 1978-1979, s. 77-89.
Bergström, Ingmar: Ragnar Ljungman en bortglömd konstnär som målade i både Bohuslän och Värmland. Denna skrift är en något bearbetad version av artikel i Vikarvets årsvok 1978-1979. Utgiven av Föreningen Berith Bergströms Minne. Lysekil 2014.
Bergström, Sigge: Bland lagerkrönta bohemer. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1939.
Cederblom, Gerda: Svenska folklivsbilder. Nordiska museet, Stockholm 1923, bild 50.
Holmström, Richard, Liljeroth, Erik, Svensson, S. Artur: Bohuslän. Allhems landskapsböcker. Malmö 1956.
Håkanson, Mimi, Ragnar Ljungman (1883-1907). Ur Konsten på Bohusläns museum, Bohuslän Konst Årsbok 1996, s. 58 - 63.
Nu på plats i Bohusläns museum, Ragnar Ljungman Tjörns konstnärliga "stjärnskott". Artikel i Bohusläningen 1984-10-10.
Svenska konstärer. Konstnären Ragnar Ljungman dog ung. Hann uppleva kärleken men inte framgången. Artikel av Birgitta Ohlsson i tidningen Svenska öden & äventyr. Egmont Publishing AB, Malmö, nr 9 2020.
Ragnar Ljungman, född 1 nov. 1883, död 9 juli 1907. Minnesutställning. Stockholm, 1918.
Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder. Red: Ewert Wrangel under redaktionell medverkan av Arvid Gierow, Bror Olsson m. fl. Det nya århundradet. Allhem, Malmö 1940, s. 247.
Svenskt Konstnärslexikon, del III. Allhems förlag 1957.
Strömbom, Sixten: Konstnären Ragnar Ljungman 1883-1907. Minnesteckning. Uddevalla 1970.
Bilagepärm: Pressmeddelande från Värmlands museum sommaren 2014 när nästan 90 konstverk av Ragnar Ljungman lånades ut till dem; "Ragnar Ljungmans kraftfulla måleri visas på Långban Moderna". Kopia av meddelandet sorterad under RL000001.
Kopia av artikeln i Svenska öden & Äventyr 2020.