Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Skövde |
Titel <itemTitle> |
FLISTAD |
Historik <itemDescription> |
-
Genom de fornlämningar som finns i Flistad och dess omedelbara närhet, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Flistad nämns i skrift redan 1377, då under namnet Flitstadhom. Den första delen av namnet är oklar, men enligt en tolkning kan det härledas ur det germanska ordet flip, i betydelsen flat. Enligt en annan tolkning kan denna del ...
Visa hela
Genom de fornlämningar som finns i Flistad och dess omedelbara närhet, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Flistad nämns i skrift redan 1377, då under namnet Flitstadhom. Den första delen av namnet är oklar, men enligt en tolkning kan det härledas ur det germanska ordet flip, i betydelsen flat. Enligt en annan tolkning kan denna del av namnet ha med vattendrag att göra. Andra delen av ortnamnet, stad, kan möjligen tolkas som boplats. I 1564 års jordebok upptas två hela skattehemman, två hela kyrkohemman, tre hela prebendehemman och två hela frälsehemman. Byn omfattade sålunda totalt nio hemman, och var alltså en relativt stor by. Kyrkan är delvis från 1200-talet och uppfördes i nära anslutning till en förhistorisk gravhög, Kung Ranes hög kallad. På en geometrisk avmätning från 1693 framgår hur byns tio gårdar samt prästgården ligger tätt samlade på bytomten nordväst om kyrkan, dessutom klockarstugan strax norr om kyrkan. Storskifteskartan över Flistads by från 1793 ger i princip samma bild av byn. Även kartan som upprättades i samband med laga skifte 1852 visar byns gårdar samlade norr om kyrkan, men vid denna tid hade det även byggts en del hus vid landsvägen söder om byn. Efter vad som framgår av kartan så förefaller det vara ett par bondgårdar, men även en samling mindre hus, troligen bostäder för byns mindre bemedlade, ungefär där dagens Lyckegården ligger. På den ekonomiska kartan från 1877-82 har laga skifte fått effekt; bytomten norr om kyrkan har glesats ut och flera gårdar har flyttats ut längs den södra landsvägsutfarten. Det är också först på denna karta som man med säkerhet kan se byns torp (2 st.) och backstugor (5 st.) markerade. Även dessa bostadshus för byns egendomslösa förlades till området kring den södra landsvägen, ett område som enligt äldre kartor tidigare var helt obebott. Även om bykärnan glesades ut i samband med laga skifte, så är Flistad en av de tätast bebyggda byarna i denna del av Vadsboslätten, mycket tack vare att byn bredde ut sig åt söder under 1800-talet.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Genom de fornlämningar som finns i Flistad och dess omedelbara närhet, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Flistad nämns i skrift redan...
Visa hela
Genom de fornlämningar som finns i Flistad och dess omedelbara närhet, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Flistad nämns i skrift redan 1377, då under namnet Flitstadhom. Den första delen av namnet är oklar, men enligt en tolkning kan det härledas ur det germanska ordet flip, i betydelsen flat. Enligt en annan tolkning kan denna del av namnet ha med vattendrag att göra. Andra delen av ortnamnet, stad, kan möjligen tolkas som boplats. I 1564 års jordebok upptas två hela skattehemman, två hela kyrkohemman, tre hela prebendehemman och två hela frälsehemman. Byn omfattade sålunda totalt nio hemman, och var alltså en relativt stor by. Kyrkan är delvis från 1200-talet och uppfördes i nära anslutning till en förhistorisk gravhög, Kung Ranes hög kallad. På en geometrisk avmätning från 1693 framgår hur byns tio gårdar samt prästgården ligger tätt samlade på bytomten nordväst om kyrkan, dessutom klockarstugan strax norr om kyrkan. Storskifteskartan över Flistads by från 1793 ger i princip samma bild av byn. Även kartan som upprättades i samband med laga skifte 1852 visar byns gårdar samlade norr om kyrkan, men vid denna tid hade det även byggts en del hus vid landsvägen söder om byn. Efter vad som framgår av kartan så förefaller det vara ett par bondgårdar, men även en samling mindre hus, troligen bostäder för byns mindre bemedlade, ungefär där dagens Lyckegården ligger. På den ekonomiska kartan från 1877-82 har laga skifte fått effekt; bytomten norr om kyrkan har glesats ut och flera gårdar har flyttats ut längs den södra landsvägsutfarten. Det är också först på denna karta som man med säkerhet kan se byns torp (2 st.) och backstugor (5 st.) markerade. Även dessa bostadshus för byns egendomslösa förlades till området kring den södra landsvägen, ett område som enligt äldre kartor tidigare var helt obebott. Även om bykärnan glesades ut i samband med laga skifte, så är Flistad en av de tätast bebyggda byarna i denna del av Vadsboslätten, mycket tack vare att byn bredde ut sig åt söder under 1800-talet.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Flistads by är jämte Binneberg en av de tätast bebyggda byarna i denna del av Vadsboslätten, och karaktäriseras av sitt läge på en höjdrygg som höjer sig något över det omgivande slättlandskapet. Byns...
Visa hela
Flistads by är jämte Binneberg en av de tätast bebyggda byarna i denna del av Vadsboslätten, och karaktäriseras av sitt läge på en höjdrygg som höjer sig något över det omgivande slättlandskapet. Byns kärna finns vid den medeltida kyrkan, som är anlagd intill en mäktig gravhög, samt gårdarna i det gamla byläget nordväst om kyrkan. Gravhögen, Kung Ranes hög, är troligen från järnåldern och visar tillsammans med en stor mängd andra förhistoriska lämningar på en lång kontinuitet i bosättningar på platsen. Flistads kyrka är delvis från 1200-talet, men har fått sitt nuvarande utseende efter senare ombyggnader, bl.a. år 1688 och år 1706. Byns gårdar låg ursprungligen samlade nordväst om kyrkan, men flera gårdar flyttades ut från bykärnan vid 1800-talets skiftesreformer. Än idag är bykärnan tätt bebyggd med gårdar som bl.a. Backgården, Skattegården och Prästgården, och upplevs alltjämt som byns medelpunkt. Under 1800-talet flyttades gårdar ut till området utefter byvägen söderut, och Flistad fick karaktär av radby. I likhet med andra slättbyar som Horn och Bankälla ligger flera av gårdarnas ekonomibyggnader tätt intill bygatan, vilket förstärker intrycket av ålderdomligt byggnadsskick. Vägsträckningen genom byn är ålderdomlig och i anslutning till byns vägar finns även partier av stenmurar och till enstaka gårdar leder alléer. I byn finns ett stort antal fornlämningar, allt ifrån ett flertal stensättningar och de två gravhögarna Kung Ranes hög och Ravelshögen till lämningar från ett äldre kulturlandskap i form av fossil åkermark, hålväg och jordvallar. Bortsett från dessa äldre lämningar omges byn av ett vidsträckt, öppet odlingslandskap åt alla vädersträck. Kyrkbyn med medeltidskyrkan och gårdarna utefter den slingrande bygatan präglas till stor del av 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse. Trots att många byggnader genomgått moderniseringar och förändringar, verkar det stora antalet faluröda byggnader sammanhållande i miljön. Av stort värde är att även gårdarnas ekonomibyggnader bevarats till våra dagar. Byn har med tiden kompletterats med ny bebyggelse, bl.a. med ett skolhus och tillhörande lärarbostad på 1930-talet, som visar på Flistads utveckling under 1900-talet. Ingår också i: Område i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Kultur på väg i Skaraborg, 1997 Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Flistads kyrka, 2008. Området ligger inom ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. Området ligger inom ett större område av riksintresse för naturvården. Områdets västra del ligger inom det större naturreservatet Logården.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Flistads by är jämte Binneberg en av de tätast bebyggda byarna i denna del av Vadsboslätten, och karaktäriseras av sitt läge på en höjdrygg som höjer sig något över det omgivande slättlandskapet. Byns...
Visa hela
Flistads by är jämte Binneberg en av de tätast bebyggda byarna i denna del av Vadsboslätten, och karaktäriseras av sitt läge på en höjdrygg som höjer sig något över det omgivande slättlandskapet. Byns kärna finns vid den medeltida kyrkan, som är anlagd intill en mäktig gravhög, samt gårdarna i det gamla byläget nordväst om kyrkan. Gravhögen, Kung Ranes hög, är troligen från järnåldern och visar tillsammans med en stor mängd andra förhistoriska lämningar på en lång kontinuitet i bosättningar på platsen. Flistads kyrka är delvis från 1200-talet, men har fått sitt nuvarande utseende efter senare ombyggnader, bl.a. år 1688 och år 1706. Byns gårdar låg ursprungligen samlade nordväst om kyrkan, men flera gårdar flyttades ut från bykärnan vid 1800-talets skiftesreformer. Än idag är bykärnan tätt bebyggd med gårdar som bl.a. Backgården, Skattegården och Prästgården, och upplevs alltjämt som byns medelpunkt. Under 1800-talet flyttades gårdar ut till området utefter byvägen söderut, och Flistad fick karaktär av radby. I likhet med andra slättbyar som Horn och Bankälla ligger flera av gårdarnas ekonomibyggnader tätt intill bygatan, vilket förstärker intrycket av ålderdomligt byggnadsskick. Vägsträckningen genom byn är ålderdomlig och i anslutning till byns vägar finns även partier av stenmurar och till enstaka gårdar leder alléer. I byn finns ett stort antal fornlämningar, allt ifrån ett flertal stensättningar och de två gravhögarna Kung Ranes hög och Ravelshögen till lämningar från ett äldre kulturlandskap i form av fossil åkermark, hålväg och jordvallar. Bortsett från dessa äldre lämningar omges byn av ett vidsträckt, öppet odlingslandskap åt alla vädersträck. Kyrkbyn med medeltidskyrkan och gårdarna utefter den slingrande bygatan präglas till stor del av 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse. Trots att många byggnader genomgått moderniseringar och förändringar, verkar det stora antalet faluröda byggnader sammanhållande i miljön. Av stort värde är att även gårdarnas ekonomibyggnader bevarats till våra dagar. Byn har med tiden kompletterats med ny bebyggelse, bl.a. med ett skolhus och tillhörande lärarbostad på 1930-talet, som visar på Flistads utveckling under 1900-talet. Ingår också i: Område i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Kultur på väg i Skaraborg, 1997 Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Flistads kyrka, 2008. Området ligger inom ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. Området ligger inom ett större område av riksintresse för naturvården. Områdets västra del ligger inom det större naturreservatet Logården.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Skövde, Västra Götaland.
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Bondgård
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Bondgård
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|