SILBODALS KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
Silbodals nuvarande kyrka är troligtvis den tredje kyrkan i socknen. Denna kyrkoplats togs i anspråk vid 1800-talets mitt och ersatte då en äldre kyrkoplats med medeltida ursprung. Om den allra äldsta kyrkan finns inga säkra arkivaliska uppgifter och dess utformning är sålunda okänd. Troligtvis revs den kyrkan år 1664 när en modernare kyrkan uppfördes i trä som fick korsform. Den var byggd under spåntak och invändigt brädfodrad på väggar och valv. Enligt uppgift var den 35 ½ alnar lång från öster till väster samt 40 alnar från söder till norr. Koret var 13 ½ alnar brett och valvet invändigt 12 alnar högt. Bänkarna var 76 st jämte två i koret. Tretton fönster och fyra dörrar fanns. I valvets mitt satt två målade bilder föreställande Luther och S:t Paulus och däromkring nitton andra bilder föreställande bland annat profeterna, evangelisterna och apostlarna samt Maria Magdalena. På den östra sidan bakom altaret fanns en sakristia. Ett torn fanns vid den västra gaveln, 24 alnar högt med en åttkantig huv 5 alnar hög. En altartavla fanns från 1729 och en predikstol från 1700-talet av okända bildhuggare. Denna kyrka revs efter att en ny kyrkoplats valts ut och bebyggts.
Dagens nuvarande murade kyrka uppfördes 1855-59 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i söder, som ursprungligen innefattade en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i norr. Exteriören är välbevarad och ett tydligt exempel på den mer elaborerade nyklassicismen som präglade kyrkoarkitekturen strax efter 1800-talets mitt. Byggmästare var P Pettersson från Åmål. År 1855 startade grundarbetena och 1958 var kyrkan till det yttre färdigbyggd. Inredningsarbetet avslutades under första halvåret 1959. Invigning skedde den 29 augusti 1959 av biskop J A Millén.
År 1888 inskaffades två kaminer till kyrkorummet och ca 1890 renoverades tornspiran. Den var ursprungligen zinkbeklädd men täcktes då med kopparplåt. Dessutom insattes fyra dragstag i kyrkans skepp. År 1912 byggdes en piporgel med 13 stämmor. Sedan går det fram till 1929 innan nya arbeten vidtar, nu med exteriören. Putsen på fasaderna renoverades och kalkavfärgades. Stuprören ombyggdes och andra plåtarbeten utfördes. Dessutom justerades yttertrapporna och i koret, bakom altaret, igenmurades två fönster och en dörr med tegel. Cirka 1933 inlades ett nytt golv i kyrkan.
Gällande interiören har kyrkorummet flera gånger under 1900-talet förändrats vid renoveringar, den mest genomgripande skedde 1941-42 under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkorummet förminskades genom läktarunderbyggnader, fick en ny färgsättning och korets tresidiga fondvägg avrundades samt fick en konstnärlig utsmyckning i koret med al-secco målning och ny altaruppsats med en monumental skulptur av trä föreställande Kristus som "den gode herden" av konstnären Gunnar Torhamn, Stockholm. Under läktaren inreddes sakristia, sammanträdesrum, toalett och kapprum samt en ny trappa upp till läktaren. Sammanträdesrummet avskiljdes från kyrkorummet via en vikvägg. I sakristian anbringades väggfasta skåp för textilier. I vapenhuset inlades ett nytt skiffergolv (tidigare låg här trägolv) och trapp till tornet monterades bort. Nya dörrar in till kyrkorummet och isolering av trätunnvalvet. Taket, tidigare blått, målades gult. Predikstolen med tillhörande baldakin sänktes ned ca 50 cm. I samtliga kyrkfönster insattes blyinfattade antikglas och innerväggarna omputsades och färgsattes. Nytt altare som bas till skulpturen byggdes. Det gamla altaret visade sig vid demonteringen vara byggt av gamla bemålade väggbrädor. Altarringen utvidgades. Koloriten blev rik, ljust ockrafärgat trätunnvalv, grågröna bänkgavlar, ljust grönaktig predikstol med åtskillig förgyllning. Relieferna i koret rödbruna samt den polykromerade skulpturen med en dominerade karmin och en blå himmelmålad bakgrund. En modern värmeanläggning infördes med pannrum under koret, där även bårkällare byggdes och toalett annordnades. Ny elektrisk belysningsanläggning. Återinvigning skedde den 14 november 1943 av biskop A Runestam. År 1948 kompletterades utsmyckningen med två trärelifer utförda av Gunnar Torhamn, "Dopet" och "Nattvarden". De insattes i de södra korfönstren.
Fasaden renoverades därfter år 1954 efter underlag av arkitekt Harald Thafvelin. Putsen på fasaderna renoverades och kalkades. Järnplåt på lister med mera ersattes med kopparplåt. Övriga målningsarbeten utfördes och en ny kalkstenssockellist tillkom vid entréerna. Ett nytt orgelverk invigdes
1955, med 29-stämmor. Något år tidigare hade även en ny storklocka införskaffats. 1973 utfördes invändiga målningsarbeten, väggarna målades med alkydoljefärg. Året därfter tillverkade plåtslagare Lindgren, Bengtsfors nya tornfialer till tunellerna. Dessa utfördes i kopparplåt, de var tidigare utförda i gjutjärn. 1978 förvärvades en kororgel från Nikolai kyrka i Örebro. Den placerades i långhusets sydvästra del. 1982 tillkom en ljusbärare ritad och utförd av Tor Falk, Årjäng. År 1983 byttes kyrkgolvet då man upptäckt röta hos de bärande bjälkarna. Nya bjälkar lades på gjutna plintar. Ventilation utfördes av grunden och rörledningar utbyttes. I entrén inrättades en handikappsanpassad toalett. Altarringen fick nya mattor och så utfördes vissa andra målningsarbeten. 1986 byggdes en vikväggen mellan samlingsrummet och kyrkorummet om till en permanent skivvägg och vid den östra entrén tillkom en murad handikappramp i granit och med gången täckt av skiffer.
1990 renoverades fasaden av Kumla Fasadrenovering AB efter ett renoveringsförslag utarbetat av AB Jacobsson & Widmark. Lagning skedde av fasadernas puts och därfter avfärgning med kalkfärg, målning av snickerier och omläggning av skiffertaket efter rengöring. Diverse plåtarbeten, bland annat tillkommer nya stuprör och fotrännor. Fönster och dörrar fick en ny färgsättning.
Åren 1998-99 restaurerades kyrkorummet som var i behov av en rejäl uppfräschning. Tidigare renoveringsarbeten hade dessutom inneburit att olämpliga färgtyper och kulörer använts vilket rättades till i skälig omfattning. Åtgärderna som utfördes var i korthet: Utbyte av rötskadade och mögelangripna björnstockar under koret. Läggning av nytt furugolv samt ytbehandling. Ommålning av kyrkorummets trätak och putsade väggar. Ommålning av bänkinredning. Färgsättningen baserades på ursprungliga baskulörer som antikvariskt skrapats fram. Nya inslag som rosa och blått tillkom. Ny ljus- och ljudanläggning. Altaruppsats, predikstol, orgelfasad, läktarbarriär etc åtgärdades av konservator Urban Ullenius. Renoveringen berörde även biutrymmen som sakristia, vapenhus och samlingssal. Vissa nya inredningsmöbler tillkom, bl a ett nytt altarbord, manöverbord för ljus- och ljud, bokvagnar samt ett förvaringsskåp för kyrkans textilier. En konstnärlig glasinstallation av konstnär Inga-Lena Klenell, Sunne placerades i förhallens tak. Den var en gåva från entreprenörerna vid renoveringen.
År 2002 restaurerades kyrkans fasader och tak. På tornet och långhusets norra, södra och korfasader bilades allt puts bort. Resterade delar rengjordes och felaktiga lagningar borttogs. Nytt bruk pålades och kyrkan avfärgades ljust gul med vita detaljer. Lanterninens träfasader renoverades och ommålades grönbruna med gråa listverk. Nya fönster insattes, lika de befintliga och gråmålades. Långhusfönstren gråmålades. Dörrar och portar fick en rödbrun färgsättning. Skiffertaket gavs en översyn, lagades och rengjordes. Plåtdetaljer avtvättades och målades.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet består av ett rektangulärt kyrkorum med förhöjt kor i söder som avslutas med en tresidig absid. Läktare med orgel i norr och därunder inbyggnader för samlingsrum, sakristia, toalett och trappa till läktaren. Öppna bänkar som bildar fyra kvarter. Ingångar mitt för långhusväggarna. Kororgel i sydvästra hörnet av långhuset. Interiören har förändrats vid återkommande restaureringar under 1900-talet, mest genomgripande under ledning av arkitekt Einar Lundberg 1941-42. Sakristian, som dittills inrymts bakom altaret, flyttades då till inbyggnad under läktaren. Konstnären Gunnar Torhamn svarade för kalkmålningarna i koret och altarets utsmyckning i form av en skulptur föreställande "den gode herden". Dagens ljusa gråvita färgsättning med inslag av blått, rosa och träimitation tillkom vid restaurering 1998.
LÅNGHUSET har såpskurat golv av furu, vitputsade väggar och ett vitmålat trätunnvalv av ospontade brädor med en rosamarmorerad och förgylld profilerad taklist. Väggarna bryts upp av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade fönsterbågar, mångspröjsade med antikglas. Fönstren har dubbla bågar. Vid västra och östra ingångarna är vindfång anordnade. Samtliga innerdörrar av deuxbattangtyp är laserade i mörk träimitation. Ovan långhusdörrarna sitter runda fönster. BÄNKARNA är öppna och grupperade så att de bildar fyra kvarter; nio bänkar i vardera. I det främre östra kvarteret är två bänkar avkortade för att lämna plats runt predikstolen. Bänkarna är målade ljust vitgrå med mörkare grå överliggare och socklar samt svagt rosamarmorerade gavlar. Dynor finns, de är roströda. Långhusets golv är täckt av röda vävda mittgångsmattor av ulltyp från Kasthall. I långhusets sydvästra hörn står en KORORGEL från 1950-talet. Den är målad ljust vitgrå, med piporna i trä. LÄKTAREN i norr har en senklassicistisk ORGEL målad vitgrå med förgyllda detaljer. Läktaren har en barriär som är utbyggd mitt fram. Den bärs upp av kolonner, rosamarmorerade, på kvadratiska pelare, laserade i träimitation. Två runda fönster i norra fasaden på sidorna om orgeln. På den östra långhusväggen har ett guldförgyllt KORS med törnekrona och svepeduk hängts upp. Korset var före 1941 altaruppsats i kyrkan. Det inramades av en triumfbåge. Framför korset ett smitt ljusträd samt ett antal stoppade karmstolar. Runt dörren till sakristian sitter en rikt snidad och vackert bemålad PORTALOMFATTNING från den gamla 1600-tals kyrkan. Mitt emot sakristian står ett BOKBORD och ovan det hänger bevarade målade plank från den gamla kyrkan (troligtvis målade av Johan Grimskiöld 1768) samt två små gamla smidda kyrktuppar. Under läktaren till väster ett bord och stolar för barn samt klädavhängning. Från läktaren hänger två målade ljuskronor av trä.
KORET är förhöjt två steg och har lika trägolv, väggar och tak som långhuset. Mitt för korväggen öppnar en triumfbågeformad öppning upp till en nisch, en absid liknande utbyggnad där altare med altarskulptur är uppställd. Bågen flankeras av pilastrar med rosamarmorerade fyllningar. Nischen är utsmyckad med en himmelsmålning utförd i al-seccomålning av konstnären Gunnar Torhamn. ALTARUPPSATSEN består av ett rektangulärt ALTARE av trä. Det nås via tre trappsteg. Under fungerar altaret som ett skåp. På altaret står en monumental ALTARSKULPTUR snidad i trä av konstnären Gunnar Torhamn och förställande "den gode herden". Kristus framträder som en ung stark man bärandes på ett lamm, med två får vid sina fötter. Hans hår är förgyllt och klädesdräkten kort och orangeröd. På vardera sida om altaruppsatsen står två manshöga sjuarmade guldförgyllda ljusstakar av trä. En tresidig ALTARRING ramar in nischen. Den har en arkadliknande urmönstring, är målad ljust vitgrå med laserad träimiterad överliggare och med blåklädd stoppning över knäfallet. Viss förgyllning. Kyrkans PREDIKSTOL är placerad hängande, norr om ett korfönster, på östra väggen. Den är utförd i den senklassicistiska stil som kyrkans arkitekt C G Blom Carlsson odlade. Korgen är sexsidig, tillika överhängande baldakin. Korg och baldakin sammanbinds av en blåmålad vägg med strålande sol inramad av pilastrar tassliknande konsolavslut. Predikstolen är i huvuddel målad ljust vitgrå, har vissa listverk laserade i ljus träimitation medan andra lister och utsmyckningar är förgyllda. I korets vardera hörn, mot väster och öster, finns en KYRKVÄRDSBÄNK med dörrar. Mitt på dem, på pelare, är PSALMNUMMERTAVLOR placerade. De är rektangulära, med svart tavla och guldförgylld ram utsmyckade med parställda voluter på över och undersidan. Före 1948 fanns korfönster på den södra fasaden. I de öppningarna sitter två TRÄRELIEFER skildrande "Dopet" och "Nattvarden" utförda av Gunnar Torhamn. De är snidade i furu med förgyllda detaljer. DOPFUNTEN är placerad i korets västra hörn och är av täljsten i två delar, dateras medeltid. Kittelformad cuppa med rak undersida och med relativt kort, närmast cylindriskt skaft. Längs kanten spetsflikornament och under den en rundstav. Foten har rundad fotplatta och cylindriskt skaft. Saknar uttömningshål. Är placerad i korets västra del och står på en oktagonal träplatta. Dopfuntslock av ek, runt med vertikalgående åsar på den koniska översidan. Den ursprungliga krönande knoppen är borta och har ersatts av en senare svarvad i trä. Ingen datering. Dopfunten står framför ett vitmålat KREDENSBORD/DOPALTARE. I koret finns även ett blåmålat MOBILT ALTARE av trä, en AMBO samt en svart FLYGEL.
SAKRISTIAN har trägolv, vitmålade väggar och efter den norra väggen en skåpsinredning och toalett. Mitt emot sakristian ett SAMLINGSRUM med trägolv, vita väggar och trätak. Här förvaras kyrkans textilier i ett specialbyggt skåp. Bord, bänkar och stoppade stolar. Mellan sakristian och samlingsrummet ligger en förhall, ett NARTEX. Från förhallen finns trappa upp till läktaren samt en besökstoalett. I taket hänger en förgylld träljuskrona och runt dem glasänglar utförda av konstnär Inga Lena Klenell, Sunne.
VAPENHUSET är placerat i tornets bottenvåning. Det har skiffergolv, vitputsade väggar, fönster i väster och öster samt brunlaserade dörrar. Ovan vapenhuset ett tornrum som nås via läktaren.
ÖVRIGT - Under koret finns pannrum och förråd.

Silbodals stenkyrkobyggnad uppfördes under åren 1855-59 efter ritningar av arkitekt C G Blom Carlsson och ligger orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan är en långhuskyrka som uppdelas i torn, långhus, kor och absid. Absiden har snett avskurna fasader. Västtornet kröns av en hög lanternin med spira, omgiven av små hörntureller. Exteriören är välbevarad och ett tydligt exempel på den mer elaborerade nyklassicismen som präglade kyrkoarkitekturen strax efter 1800-talets mitt. Fasaden som är gul- och vitputsad och har vissa renässansinspirerade byggnadsdetaljer som restaurerades så sent som 2002.
Fasaderna är brädrivna och artikulerade med slätputsade formelement som gördelgesims ovan sockeln, en kraftig utskjutande takfot, hörnlisener, kraftig konsolgesims och på absiden löper en rundbågsfris under en konsolgesims. Yttermurarna är av gråsten till fönsterbröstningen, därovan tegel. I tornet går gråstenen upp till tredje våningen.
Långhuset är täckt med ett sadeltak belagt med rektangulärt huggen glavaskiffer samt längs takfoten svartmålad plåt. Absiden med tälttak täckt av skiffer. Gesimser och lister täcks av kopparplåt. Sockeln är svagt utskjutande med rak översida, av släthuggna granitkvadrar.
Huvudingången finns via tornet på den norra fasaden, på östra och västra fasaderna finns sidoingångar till långhuset. Ingångarna omges av portalomfattningar som bildar svagt utskjutande risaliter under sadeltak. Portalomfattningen i tornets norrfasad avslutas med en rak fronton som vilar på en konsolgesims. Portalen är rundbågig och perspektivisk. Ovan portalen sitter en tavla om kyrkans byggnation, svart med förgyllda bokstäver. De båda sidoingångarna har portalomfattningar som avslutas med en triangulär fronton och konsolgesims. Innanför lisener finns ett arkadmotiv som vilar på släta pilastrar. Portarna är rakt avslutade och ovanför bågen finns ett ekerfönster. Nocken på frontonerna kröns av kors. Portar med pardörrar med fyllningar, samtliga målade brunröda.
Tornet är fyrsidigt och byggt framför den norra gaveln, sammanbyggt med långhuset. Ovanför långhusets tak övergår tornet till en mer artikulerad form och pryds av hörnlisener som avslutas med miniatyrtorn, tureller, som kröns med spiror av skivtäckt kopparplåt. Tornets övre del är genombrutet av fyra rundbågiga ljudgluggar som har ett till formen gotiskt masverk. Luckorna är av trä målade brunröda, listverket grått. Tornet avslutas med en oktagonal lanternin, målad brungrön med gråa listverk. På lanterninen finns småspröjsade fönsteröppningar i varje fasad, bågarna målade grå. Lanterninen avslutas med en konsolgesims och en koppartäckt spira beriden av ett litet kors på en kula.
Fönsteröppningarna är rundbågiga. På långhusets norra gavel, på ömse sidor om tornet, samt i långhusets portalomfattningar finns så kallade ekerfönster. I tornet ovanför portalomfattningen finns ett rundfönster med spröjs i form av en sexuddig stjärna omslutande ett sexpass. Spröjs till fönsteröppningarna är av trä målade grå och glasen smårutiga.
Entrétrappor är av granitstenar. Den östra ingången är tillgänglighetsanpassad genom en vidbyggd stenlagd ramp med smidesräcke.