Västra Frölunda kyrka är en salskyrka med rakt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare en entré finns via ett vindfång i den norra fasaden. Ursprungligen fanns två ingångar i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna, men den södra är igensatt och ersatt med ett fönster. Sakristian ligger i en låg, tresidigt avslutad tillbyggnad mitt på den östra fasaden.
Interiören har genomgått tre stora renoveringar och ombyggnader; 1910 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1936-37 under arkitekt Axel Forssén och 1987-89 efter ritningar av arkitekt Arne Nygård. Renoveringarna har satt prägel på kyrkorummet och mycket lite av det ursprungliga uttrycket är bevarat.
Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det stora koret med den höga altaruppsatsen, framflyttad från den östra väggen och belyst bakifrån av de färgade fönstren.
Tegelgolvet och den interiöra färgsättningen ger kyrkorummet en rustik känsla. Den kulörta färgsättningen härrör från renoveringen 1987-89 och har närmast allmogekaraktär.
De kraftiga murarna, fönstren och äldre inventarier skänker kyrkorummet ett historiskt djup. Bevarade inventarier från kyrkans föregångare berättar om församlingens långa kontinuitet.
___________________________________________________________________________
Kyrkorummets GOLV är av rött tegel, lagt i kalkcementbruk på ett bjälklag av armerad betong. Den låga sockeln är av röda golvplattor. I bänkkvarteren ligger lackade trägolv och i de norra och västra vindfången ligger kalksten från 1866. VÄGGARNA är vitputsade. INNERTAKET har en öppen takstolskonstruktion av trä. Takytorna mellan takstolarna är indelade i kassetter med enkla ribbor. Taket är färgsatt med takstolar och ribbor i rödbrunt mot en ljusblå bakgrund. I mötet mellan vägg och tak löper en kraftig utkragad taklist målad i två blå nyanser, rödbrunt och guld. Längs takåsen och takstolarnas nederkant sitter enkla skulpterade guldfärgade utsmyckningar.
FÖNSTREN sitter djupt i spetsbågiga muröppningar som vidgar sig inåt rummet. Fönsterbänkarna av polerad kalksten är horisontella. Långhuset har 13 spetsbågiga fönster, okopplade träbågar med blyspröjsat, svagt färgat antikglas i innerbågen. Fönsterbänkarna och antikglaset härrör från renoveringen 1936-37. Nära gavelspetsen på de två antydda korsarmarna sitter runda fönster med ett mönster i färgat glas i gult, lila och brunt, troligtvis från tidigt 1900-tal. I östväggen sitter två höga, smala, spetsbågiga fönster med färgat glas i en enkel dekorativ blyinfattning. De skänktes 1911. Ett runt glasmålat fönster med Jona och valen som motiv sitter centralt placerat, högt uppe på väggen. Det tillkom vid renoveringen 1987-89. På läktaren flankeras orgeln av två höga smala spetsbågiga fönster.
INNERDÖRRARNA är spegeldörrar av olika utförande. De flesta härrör från renoveringen 1936-37. De är laseringsmålade i ljust träimiterande färg med marmorerade speglar i ljust grått. Dörren till vapenhuset är glasad.
KORET ligger två steg över långhuset och upptar nästan halva kyrkorummet. Altaret står fritt en bit in från östväggen. Bakom altaruppsatsen står förvaringsskåp och entrén till sakristian finns mitt bakom altaret.
ALTARUPPSATSEN kommer från den gamla kyrkan. Den är av trä, snidad av Nils Lesberg i Göteborg och daterad till 1687. Den är utförd i barock med ett bärande ramverk som ät rikt dekorerat med påsatta ornament, skulpturer och målade tavlor på pannåer. Altaruppsatsen är indelad i tre fält, där det mellersta framställer den heliga nattvarden. Överstycket visar Jesu död på Golgata i en rund målning och i det nedre fältet är nattvardens instiftelseord skrivna på latin. Mittfältet flankeras av två spiralvridna kolonnetter samt träskulpturer av Petrus och Paulus, överstycket av Moses och Johannes och altartavlan kröns av en Kristusfigur med ett latinskt kors i handen. Den förgyllda dekoren är uppbyggd av dekorelement änglafigurer och akantusblad.
Altaret är från 1936-37 och murat av tegel samt putsat och målat i en beige kulör. På fronten sitter ett förhöjt och förgyllt grekiskt kors. Altarskivan och hörnpartierna är av slipad brun kalksten och plansteget framför av finhyvlad kalksten.
Altarringen av enkelt skulpterat trä är femsidig. Dekoren består av genombrutna trepass. Den är färgsatt i ljusblått, blekt gult och brunrött. Knäfall och överliggare är stoppade och klädda.
Predikstolen är från 1989 och står i korets norra del. Korgen är åttakantig med speglar i form av stiliserade spetsbågar. Trappan vetter mot öster. Färgsättningen är två blå nyanser med lister i rödbrunt. På de fyra sidor som vetter mot långhuset sitter ikonmålningar monterade. De domineras av guld, blått och rött. Målningarna är utförda av Erland Forsberg.
DOPFUNTEN står i den södra delen av koret. Den är tillverkad av granit och tillkom 1911. Foten är konformad och cuppan är rund med raka kanter och rundad botten. Mynningskanten är något försänkt med en vågformad ytterkant och därunder en dekor med två försänkta vågfriser.
BÄNKINREDNINGEN är ordnad i två öppna kvarter. Bänkarna är troligtvis ursprungliga, men kraftigt ombyggda. Första ombyggnaden skedde 1936-37, då antalet även minskades. Idag har bänkarna släta gavlar med enkel dekorativ form, lätt marmorerade i blått och krönta av en enkel gulddekor. Sitsar och ryggstöd är ljust blå, delvis stoppade och klädda med ett blått tyg. Stoppningen tillkom troligtvis 1987-89. Kyrkan har två lösa bänkar med gavlar i form av valar. En står i koret och en längst bak i kyrkorummet. De tillkom i samband med renoveringen 1987-89 på initiativ av dåvarande kyrkoherden. Intentionen var att alla bänkar skulle få detta utseende.
LÄKTAREN i kyrkorummets västra ände är fäst i murverket och vilar på fyra smäckra pelare. Läktarens mittparti är utkragat. Golvet är täckt med en blå heltäckningsmatta och möblemanget består av lösa stolar. På LÄKTARFRONTEN sitter fyra allegoriska målningar som bevarats från den gamla kyrkans läktare. Målningarna försvann vid rivningen av den medeltida kyrkan men dessa fyra återfanns 1937 i en ladugård i Askim. De konserverades, kompletterades och monterades i läktarfrontens ytterkanter. På frontens mittparti sitter fem målningar från 1936-37 av konstnären/arkitekten Gunnar Erik Ström, Göteborg, föreställande tio kyrkliga märkesmän.
Den nygotiska ORGELFASADEN är sannolikt jämngammal med kyrkan. Fasaden är icke-ljudande och piporna är symmetriskt ordnade i tre större och fyra mindre sektioner, avdelade med skulpterade knippepelare. Överdelen är rikt dekorerad med gotiska stilelement såsom spetsbågar, fialer, vimperger, treklöver och fyrpass. Bottenpartiet är odekorerat, så när som på försänkta spegelfyllningar. ORGELVERKET är från 1954 och byggdes av Olof Hammarberg, Göteborg. Spelbordet är fristående och placerat framför fasaden.
LÄKTARUNDERBYGGNADEN tillkom vid renoveringen 1987-89. Den är glasad, uppbyggd av ett glest listverk laserat i ljus träimitation. Åt söder är det inrett med ett dopkapell, åt norr med samtalsrum och toalett.
VAPENHUSET i tornets bottenvåning har kalkstensgolv. Åt söder sitter ett spetsbågigt fönster och åt norr ett litet fönster, båda i djupa nischer. Kyrkporten är av mörkbetsat trä med ett stort överljusfönster och sitter i en spetsbågig öppning. Överst i fönstret sitter församlingens vapen, utfört i färgat blyinfattat glas. Trappan upp i tornet är en spiraltrappa av metall.
SAKRISTIAN i absiden mot öster har tegelgolv, vitputsade väggar och ett polygonalt tak målat i ljusblått. Den har sex små spetbågiga kopplade fönster och en entré mot norr.
ÖVRIGA INVENTARIER
Dagens predikstol har haft två föregångare, dels från den gamla kyrkan och dels en tillverkad 1937. Delar av dessa är bevarade i kyrkan. Skulpturer (bilder av Kristus och apostlarna samt en tavla med Kristusbild) från den första predikstolen sitter på väggen i koret. De antas av vara gjorda av Nils Lesberg under senare delen av 1600-talet. Den yngre predikstolens ljudtak är monterat över ingången från vapenhuset och de sniderier av Gunnar Erik Ström som prydde korgen är uppsatta på väggen i dopkapellet.
Kyrkan har även dubbel uppsättning av dopfuntar. Den andra dopfunten är av vit alabaster, inköpt i Italien och skänkt till kyrkan 1933. Den har en rund cuppa med en rik dekor i form av en vinranka runt ytterkanten. Cuppan vilar på en kannelerad kolonn med en bladfrisrelief alldeles ovanför basen. Den är placerad i dopkapellet.
Från den gamla kyrkan finns ytterligare ett antal inventarier bevarade. Bland dessa kan nämnas en OFFERKISTA från 1700-talet, ett svarvat DOPSTÄLL från 1600-talet och ett GOLVUR i trä som alla står i koret. Uret är tillverkat 1770 av Mästare Olof Rising, Göteborg/Frölunda. En stor LJUSKRONA som är tillverkad av mässingsgjutaren Werner i Jönköping på 1770-talet.
NUMMERTAVLORNA är från 1937. Kororgeln är tillverkad av Olof Hammarbergs orgelbyggeri 1965. KORMATTAN är komponerad av Märta Grahn och vävd i Klockaregården i Tällberg. Den kom till kyrkan 1958. Över entrén mot norr hänger ett votivskepp i trä målat i vitt, grönt och brunt. VOTIVSKEPPET är en modell av en (fiktiv) fullriggare, tillverkad 1938-39 och skänkt 1972.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
