ÄRTEMARKS KYRKA

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

FÖRSAMLING 1995: ÄRTEMARK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1423, år 1900: 3175, år 1995: 4359

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i de norra dalbygderna. Kyrkan, prästgården och några andra byggnader ligger alla på den tidigare prästgårdsmarken (Stommen) på en bergig udde i sjön Ärtingen väster om Bengtsfors. Kyrkan är belägen längst ut med utblick över sjön.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, en sakristia i norr samt torn i väster. I det befintliga långhusets västra delar kvarstår sannolikt partier från en medeltida gråstenskyrka. Det nuvarande korpartiet är resultatet av en ombyggnad år 1728, då sannolikt även sakristian tillfogades. Även ett vapenhus, sedermera rivet skall då ha uppförts. Västtornet tillbyggdes 1893.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör präglas i första hand av 1890-talets förändringar. Såväl de äldre byggnadskropparna som det tillfogade västtornet formgavs då i nygotik. Den vitputsade exteriören genombryts av spetsbågiga muröppningar. Kyrkans långhus har ett skiffertäckt sadeltak, vilket är valmat över den tresidiga östmuren, medan tornets resliga spira är plåtslagen. Ingång i väster genom tornets bottenvåning. Kyrkorummet har vitputsade väggar och trätunnvalv, med svagt markerad taklist. Interiören genomgick en omfattande restaurering 1937 efter förslag av arkitekt Ärland Noreen, vilken framförallt avsåg att avlägsna det sena 1800-talets nytillskott. Därtill förnyades den fasta inredningen, bl.a. med orgelläktare och bänkinredning. Vid detta tillfället framtogs också äldre färgskikt på den alltjämt bevarade barockinredningen. Altaruppsatsen utfördes 1739 av Nils Falk och Hans Georg Schüffner. Predikstolen utfördes 1767 av Isac Schulström.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogården nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägen söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasserr i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.

Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård. I anslutning till kyrkogården finns en kapellbyggnad med bårhus i suterrängplan, uppförd 1945 och tillbyggd ca 1970. Byggnaden är vitputsad med sadeltak täckt av skiffer. Vid kyrkogårdens nordvästra kant finns två enplansbyggnader. Kyrkogårdsexpeditionen (1982, 1991) och dels ett garage med förråd (1977, 1988). Vid kyrkogårdens sydöstra sida finns en ekonomibyggnad från ca 1970.

KYRKOGÅRDEN är relativt stor och har utvidgats flera gånger. Dess äldsta delar är belägna söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett åt öster (1904) och mot norr (1924, 1944, 1958 och 1996) där huvuddelen av kyrkogården är belägen idag.

Huvudentrén till kyrkogården är belägen strax nordväst om kyrkan. Hit leder också vägen längs näset fram till kyrkan. Mot kyrkogårdens norra del, vilken först möter besökaren, finns längs vägen en kallmur av natursten med två svartmålade järngrindar. Längs muren växer en rad med oxlar. Vid huvudentrén nordväst om kyrkan viker muren av en bit mot söder och där finns också en järngrind. Vid vägen finns en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan är starkt kuperad med terrasser i sluttningarna mot sjön. Kyrkogården har här delvis karaktären av naturpark med stora gräsytor och relativt glest mellan gravarna. Här och även på den 1924 utvidgade delen mot norr är kyrkogården lummig med stora träd bl a i rader längs gångarna. Främst växer här lind, lönn, ek och björk. Mot sjökanten är vegetationen tätare och där finns också en brygga för sjöfarande kyrkobesökare. Kyrkogårdens nyare delar är mer öppen och saknar träd. I istället finns tidstypiska låga häckplanteringar mellan gravkvarteren. Gångarna är asfalterade över hela kyrkogården med undantag för den allra yngsta utvidgningen mot norr (grusade gångar). På de äldsta delarna finns enstaka grusade gravar och några smidda gravkors. Vid parkeringsplatsen och bårhuset, utanför själva kyrkogården, finns en liten minneslund med en sten över John Bryntesson (1871-1959), mångmiljonär och donator. Han var född i Ormansbyn i Ärtemark och kallades "guldkungen". Han utvandrade till Amerika 1886, återkom 1906 och blev bl a ägare till Svaneholms bruk i Svanskog i Värmland.