JUNGS KYRKA

JUNGS KYRKA - Salkyrkan i empire uppfördes i sin helhet år 1834. Den består av ett brett långhus med ett grunt vapenhus framför mittporten i söder. I väster är ett torn som rider på gavelröstet. I öster är ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster om detta är en sakristia från 1871med gång längs korets sydöstra vägg.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg utkragande sockel med grå spritputs. Tornsockeln är oputsad och består av granit och gnejs. I sydsidan är en inmurad liljesten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Ett undantag utgör tornet och västgaveln som har en brädriven puts. Vapenhusets front är slätputsad och begränsas av breda lisener, vilka bär upp en arkitrav med rundbågad fronton. Mot dess vägg står ett gravkors från 1690 lutat. I långhusets västgavel syns en skråkantad sandstenskvader från den gamla kyrkan, sannolikt en sockelsten eller altarskiva. I samma gavel syns även takstolens yttersta tass och remstyckenas ändar. Över tornporten är en rundbågad kalkstensplatta med förgylld inskription om byggnadsåret och regenten. Kring plattan är en rundstav av kalksten. Tornfasaden präglas av de många ankarjärn som förankrar bjälklagen, samt ett antal dragjärn. I varje tornsida är en stickbågad ljudglugg. I dessa är ursprungliga stickbågade parluckor, klädda med tjärad fiskbenspanel.
FÖNSTER - Alla fönster härrör - om inget annat anges - från 1967 och har foder, bågar samt spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har solbänkar av kalksten från samma år. De rundbågade långhusfönstren har fem lufter, varav lunetten har tre rutor. Sakristians rundbågade fönster har två lufter med två rutor var. Portarnas överljus utgörs av sannolikt ursprungliga lunetter med sju rutor. I tornets nedre mellanvåning är ett runt fönster med nio rutor, även detta är sannolikt ursprungligt.
PORT - Västporten är en i sin helhet ursprunglig rak pardörr med tjärad fiskbenspanel och rund låsplatta, samt dörring med kulor. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en trappa av kalkstenshällar, varav den översta är en nött gravhäll från 1600- eller 1700-talet. I väggen är järnräcken. Även mittporten är en ursprunglig rak pardörr med tjärad fiskbenspanel. Denna har överljus i frontonen. Framför porten är en kalkstenstrapp, som delvis består av två delar från en 1600-talsgravhäll. I sakristians gång är en smal och rak port från den gamla kyrkan, sannolikt medeltida. Denna är beslagen med järnlameller och nitar. Långt ned på porten sitter en dörring. Porten har en brun bemålning och sitter i en smyg som följer dess form. I smygens tak är en inmurad kalkstenshäll med initialerna A M T, E T D samt stiliserade blommor i hörnen. Sannolikt rör det sig om ett epitafium över pastor Emil Fogelberg och hans hustru från 1718, omnämnt 1829. Upp till porten är en lång trappa av kalksten med järnräcken. Under sakristian är i öster en rak källarport från 1934, beslagen med plåt. Ned till denna för en betongtrappa med järnräcken.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över korets avslutning. Den ursprungliga takfoten utgörs av en gråmålad rundstav av trä. Det flacka sakristitaket är valmat, medan dess gång täcks av ett pulpettak. Nämnda takfall täcks av rektangulära skifferplattor. Från sakristian reser sig en hög skorsten av vitt tegel. Torntaket utgörs av en svagt karnisformad huv med öppen fyrsidig lanternin. Huven täcks av skiffer. Lanterninen har stickbågade öppningar med järnstaket. Den är klädd med plåt som målats med blymönja. Lanterninen kröns av en mindre huv med samma form och ett kopparkors. Den täcks av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Tornets ursprungliga takfot är ett gråmålat hålkäl av trä. Vapenhusets välvda tak täcks av plåt som målats med blymönja. På gavelkrönet är ett försilvrat kors på kula. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt, med undantag av vapenhuset där de är av vitmålad plåt.

År 1830 beslöt Jungs sockenstämma att bygga en ny kyrka istället för den gamla som var så "mörk, trång och smal samt förfallen". Till följd av den allmänna nöden som varit så utlystes rikskollekt och 1834 kunde så sockenmännen själva uppföra sin kyrka. För ritningarna svarade Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Den gamla kyrkans stenmaterial återanvändes i bygget. I nya kyrkan inlemmades även den gamla predikstolen efter viss ombyggnad och dopfunten. Kyrkorummet kompletterades med orgel först 1857. Orgelbyggare var den berömde Johan Niklas Söderling.
1859 var det redan dags för takomläggning. 1861 uppsattes ett mantelkors framför det karaktäristiska östfönstret, vilket då igenmurades. Tio år senare byggdes en ny sakristia eftersom den gamla stod "hotande till fall". Passagen mellan kor och sakristia anordnades genom ett av korfönstren. 1874 fick kyrktaket ny spåntäckning, torntaket skiffer och lanterninen kopparplåt. 1880 ombyggdes altarringen och predikstolen försågs med dekor. 1885 ommålades interiören. På grund av kylan i kyrkan så införskaffades 1888 en kamin. 1891 ommålades innerväggarna och 1909 försågs de med en enkel målad fältindelning och en schablonmålad akantusslinga kring altarets fondvägg. 1913 lades taken om. 1915 fick kyrkan en ny orgel med nationalromantisk fasad ritad av Oskar Hökerberg och pneumatiskt romantiskt verk från Nordfors & Co i Lidköping. 1922 borttogs den främre bänkraden. 1929 skedde ommålning av exteriören och innanfönster insattes.
Till sitt 100-årsjubileum 1934 genomgick kyrkan en renovering efter ritningar av arkitekt Sten Branzell. Kaminerna ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. De obekväma bänkarna ersattes av nya med större avstånd och korbänkarna togs bort. Även mantelkorset försvann och istället försågs fönstersmygen med en tidstypisk fresk av Gunnar Erik Ström, föreställande Nedtagandet från korset. Altarringens grindar igensattes och ändarna avkapades. De sentida ornamenten på predikstolen avlägsnades. Sakristian fick en ny dörr och det kvarvarande fönstret ovan denna igensattes. Interiören genomgick en total om- och nymålning där fältindelning och schabloner målades över. 1940 drogs elektricitet in för belysning och orgelfläkt. 1949 installerades elringning för klockorna. 1961 ommålades exteriören och tornet fick hängrännor och stuprör av kopparplåt.
1967 genomfördes en renovering med Anders Ekman som arkitekt. Fasadens puts lagades med cement och målades med silikatfärg. De vittrade solbänkarna och rötade fönstren utbyttes. Nytt golv lades i gångarna och slipades i bänkkvarteren. På församlingens begäran satte man en skiva för Ströms fresk och återbördade mantelkorset. Koret försågs med dopaltare och predikstolen med ny fot samt ljudtak. De tre bakre bänkraderna slopades. Den obekväma trappan i vapenhuset revs och rummet försågs med nytt golv och tak. Nya läktartrappor anordnades i kyrkorummet och tillfredställde med sina skrubbar behovet av biutrymmen. På läktarens sydsida togs bänkarna bort för att ge plats åt kör. Sakristian fick ny skåpsinredning. Båda vapenhusen försågs med nya långhusportar. Interiören fick en ny färgsättning och målades med emulsionsfärg.
1972 utökades orgelverket kraftigt. 1975 installerades elvärme. 1987 uppvisade tornet bomputs vilket kunde förklaras med 1967 års kalkcementputs och silikatfärg, samt de många överputsade och rostande ankarslutarna. Tornet omputsades och vitkalkades. Ankarslutarna behölls fria. Plåttaken målades med ny blymönja och vapenhusets gesims lagades. Samma år införskaffades en kororgel. 1990 skärmades utrymmet under läktaren av med en spaljé som rymmer klädhängare och psalmbokshyllor. Arkitekt var Sture Svensson. 2000 installerades en ny orgel av Magnussons orgelbyggeri med användande av 1857 års fasad.