Höganäs kyrka, Himmelsfärdskyrkan

Kyrkan har en ansenlig storlek och förutom kyrkorummet med långhuset och koret finns även många mindre utrymmen med olika funktioner. I tornets nedre våningsplan finns vapenhuset i mitten med trapphall på norra sidan och kapprum i söder. I andra våningsplan är orgelvåningen belägen med trappuppgång från norra sidan. Trappan fortsätter till tredje våningsplan som utgörs av ett stort öppet utrymme som används till förvaring framför allt av gamla inventarier från den gamla brukskyrkan. Här finns ingång till vinden och en smal trätrappa leder vidare till klockvåningen där även tornuret står. Tornets utrymmen, framför allt trapphuset, kapprum och vapenhus, har bevarat snickerier, golv och väggbehandling i en stil som är mycket typisk för 1930-talet. Väggarna är putsade i en varm beigerosa färgton och golven är lagda med mörkbrunt Höganästegel med olika mönsterläggning. Snickerierna är målade i gröna, beige eller bruna toner och dörrarnas spegelfyllningar är marmorerade. Brädinnertaken är laserade i samma färgtoner och i vapenhuset består innertaket av undersidan till orgelläktarens bjälklag. Över ingången till kyrkorummet från vapenhuset finns en keramiktavla med ett bibelcitat. Tavlan är märkt Johansson 1934 Höganäsbolaget. Ljusöppningar saknas nästintill i tornets nedre utrymmen vilket gör de mörka och helt beroende av elektriska ljuskällorna, i kontrast till de övre våningarna som är väl upplysta genom många fönster. Tornets övre våningsplan och klockvåningen är oinredda utrymmen med tunt putsade väggar och brädgolv.

Golven i kyrkorummet är i likhet med tornbottenvåningen lagda med tegelsten från Höganäs med olika mönstring i olika utrymmena. I bänkkvarteren ligger ett laminatgolv. De höga fönsteröppningarna samt höga putsade och vitmålade kryssvalv ger ett ljust kyrkorum i kontrast till entrén från tornet. Valven är murade utan valvribbor där valvkapporna istället möts i en spetsig vinkel, s.k. gratkryssvalv. Valven utgår från mycket kraftiga pelare vid långhusets sidor. Pelarna är genombrutna med rundbågiga öppningar för sidogångar utmed ytterväggarna vilka därigenom bildar ett slags sidoskepp. Huvudstråket i kyrkorummet utgörs dock av mittgången med bänkkvarter på ömse sidor som på traditionellt sätt ger en tydlig öst-västlig riktning. På södra sidan leder sidogången fram till ett litet dopkapell. Vid norra gångens östra sida finns en ingång till en trapphall från vilken predikstol och sakristia nås. Koret avgränsas från långhuset genom en hög trappa av tegel. Vid korets östra vägg står altaret med altarringen och bakom altaret finns en altarmålning i form av en mycket hög triptyk. Altargolvet innanför altarringen är upphöjt ytterligare ett par steg från korgolvet. En rundbågig dörröppning i korets norra sida leder in till sakristian och predikstolen. Koret är liksom långhuset valvslaget och i valvets västra sida finns tre runda ursprungliga öppningar för belysningen. Högt upp på korets norra vägg finns två skrånande fönsteröppningar till kyrkorådsrummet med blyspröjsade glas. I söder leder en trappa med räcken av järnsmide ned till dopkapellet. Kapellets fönster har målade glas av Hugo Gehlin med motiv av Jesu dop, förkunnelse, korsfästele och uppståndelse samt Jesu lärjungar.

Utrymmena vid korets norra sida i form av sakristia, konfirmandrum, kyrkorådsrum och trapphall är i likhet med vapenhuset och tornets bottenvåning små och mörka utrymmen med tidstypiskt utformade detaljer. I kyrkorådsrummet består innertaket av ett trätunnvalv med målningar av Gunnar Torhamn. Glasmålningar i fönstren mot öster är utförda av Hugo Gehlin och föreställer ärkeänglarna Gabriel och Mikael. Konfirmandrummet har ett plant innertak med målningar i av samme konstnär. Väggarna i detta utrymme och i sakristian är målade ljust vita till skillnad från kyrkorådsrummet som går i en mer beige färgton, vilket bör vara en ursprunglig färgsättning. Trapphallen har en svängd trappa med trappräcken av trä och smide med dekorativa detaljer.
Inredning och inventarier
Altaret bör vara samtida med kyrkan. Altaret är utfört av trä och ådringsmålat i grönt.

Altartavlan är samtida med kyrkan och utgörs av en tredelad altartavla eller en triptyk med målning föreställande Jesu himmelsfärd målad av konstnären Gunnar Torhamn. En äldre altartavla från den gamla brukskyrkan är placerad i dopkapellet. Tavlan föreställer Jesus i Getsemane och målades av L. Frid 1883.

Altarrundeln består av knäfall och handfall klätt med rött tyg och skrank av fyrsidiga och koniskt formade balusterdockor med raka sidor. Träskranket är ådringsmålat i brungrönt.

Dopfunten kommer från den gamla brukskyrkan och formgiven av Höganäsbolagets modellör, dansken Ferdinand Ring. Funten har åttakantig form och är helt utförd av oglaserad höganäslera dekorerad med kymantionfris och änglamasker. En flyttbar dopfunt av trä är tillverkad av snickarmästare Werner Persson i Höganäs. Dopfunten är åttasidig med ett koniskt skaft med ett klot överst och en vid cuppa med raka sidor. Dopfunten är försedd med utskuren listdekor, stjärnor och latinska kors.

Predikstolen är troligtvis formgiven av kyrkans arkitekt. Predikstolen är utförd i en stil som kan karaktäriseras som en nytolkning av barockens predikstolar. Den åttkantiga korgen och ljudtaket är målade i grönt och grått med förgyllda delar. Korgens sidor är indelade med pilastrar samt försedda med målningar i runda speglar av Gunnar Torhamn.

Bänkinredningen består av öppna bänkar av fur utförda av Björks snickeri, Höganäs.
Bänkarna är brunmålade med ådringsmålade fyllningar.

Orgeln tillverkades av Marcussen & Søn Aabenraa, Danmark, 1958 eller 1959 och renoverades av Andersen & Bruhn orgelbyggeri, Danmark 2009. Orgelverket har 32 stämmor fördelade på tre stämmor och pedal. Fasaden är en gedigen konstruktion av brunlaserad ek med inbyggt spelbord. Ett ryggpositiv är inbyggt i läktarbarriären. Både huvudverket och ryggpositivet är uppbyggt av olika höga sektioner med synliga pipor överst täckta av ett förgyllt gallerverk. Från mitten finns utstickande parti av trumpetpipor.

Kyrkan har tre klockor, en storklocka, en mellanklocka och en lillklocka. Klockorna är av malm och gjutna 1933 av M & O Ohlssons klockgjuteri, Ystad.

Övrigt
Kyrkans takkronor, åtta stycken, är formgivna av Ivar Tengbom och utförda av Nordiska kompaniet. Lamporna i förgyllt trä har organiska former uppbyggda av blom- och blad. Några stjärnformade armaturer sitter i runda murnischer vid kyrkorummets valvpelare. Även dessa bör vara formgivna för kyrkan. I trapphallarna finns tidstypiska armaturer för glödlampor med blomformade socklar.

I kyrkorummet, kyrkorådsrummet och i koret finns tidstypiska stolar bevarade. Korstolarna och stolarna i kyrkorådsrummet har läderklädda sitsar medan stolarna i kyrkorummet är av enklare karaktär.

En mängd inventarier finns bevarade från den gamla brukskyrkan förutom dopfunten och den gamla altartavlan. Dessa förvaras bland annat i tornets andra våning.

Himmelfärdskyrkan började byggas år 1932 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom och invigdes på Kristi Himmelsfärdsdag 1934. Uppdraget att rita Höganäs nya kyrka och kyrkplatsen fick Tengbom redan 1920 och förslag inlämnades 1921. Tengbom har också ritat den betydligt större Högalidskyrkan i Stockholm vilken uppfördes 1911-23. Himmelsfärdskyrkan liknar Högalidskyrkan i flera avseenden även om den förra har anpassats till skånska arkitekturtraditioner. Himmelsfärdskyrkan består av ett kraftigt torn med kvadratisk grundplan och ett bredare långhus som vidgas i öster till ett kvadratiskt kor med två lägre sidoskepp för sakristia och dopkapell.

Kyrkobyggnaden har inte genomgått några större förändringar sedan uppförandet. Utvändigt tillkom en handikappramp av betong vid kyrkans västportal 1974. Yttre renoveringar genomfördes 1993 av efter handlingar av Forsberg & Wikerstål arkitektkontor AB samt 1999 av Wikerstål Arkitekter AB. Söder om kyrkan byggdes ett församlingshem 1995 efter ritningar av arkitekt Rudi de Bruin, Fyrkanten Arkitekter AB. Församlingshemmets byggnad ansluter till kyrkan genom en ingång i tornets bottenvåning.

Invändigt ersattes det ursprungliga golvet i bänkkvarteren av trä och linoleum med betong 1937. Under 1950-talet gjordes en inre renovering varvid ny orgel installerades och orgelfasad samt läktarskrank ändrades till befintligt utseende. År 1984 kalkades kyrkorummet om och lampetter utförda av Stig Karlsson, Nyhamnsläge, sattes upp i kyrkan. Handikappanpassning av toaletterna i tornet gjordes 1989 varvid en vägg flyttades något. Handlingar till anpassningen upprättades av Fyrkanten arkitekter AB. Under årens lopp har sammanlagt sex bänkrader tagits bort längst fram och längst bak i kyrkorummets bänkkvarter. Under 2014 gjordes en genomgripande inre renovering av kyrkan varvid bänkkvarteren försågs med laminatgolv.

Kyrkan är byggd av Höganästegel med valv slagna av Hyllingetegel. Fasaderna är tunt putsade och gulmålade. Ursprungligen var fasaderna troligen slammade med ett infärgat gult bruk. Tornets gavelsidor är utförda med långsmala rundbågiga murblinderingar och i korets östra sida finns en blindering formad som ett grekiskt kors. Sockeln består av lågerhuggna, räfflade, granitblock. Även trapporna är utförda av granit.

Fönsteröppningarnas utförande varierar. Kyrkorummets stora fönsteröppningar är rundbågiga och fönsterbågarna sitter i liv med fasaden utan murade omfattningar. Andra mindre fönsteröppningar har mer romansk karaktär med djupa rundbågiga smygar som exempelvis två smala fönsteröppningar i korgaveln, tornets fönsteröppningar och ljudöppningar. Flera fönsteröppningar både i korgaveln och på tornet är parvis placerade vilket också ger en romansk prägel. Fönsterbågarna är av vitmålat trä med spröjsat glas.

Huvudingången är i tornets västra sida genom en bred öppning med något tilltryckt rundbågig form och vida skrånande smygar. Närmast dörröppningen finns en kraftig vulst. En dörröppning i tornets norra sida har en bred vulstformad omfattning medan ingångarna till sakristian och dopkapellet har enklare rundbågsform med skrånande smygar. Samtliga dörrar är kopparklädda, och på den västra dörren är plåten formad som strålar från en rundel i mitten. Ljudluckorna är täckta med kopparplåt lagd i fiskbensmönster. Andra plåtdetaljer på kyrkan är också av kopparplåt såsom solbänkar, och vattenavledningssystem.

Torntaket täcks av falsad koppar och i båda takfallen finns en hög takkupa med trappavsatser, helt klädd i kopparplåt. I takkupans framsida finns urtavlor till tornuret som också har urtavlor i gavelsidorna. Kuporna kröns av latinska kors och överst på torntaket sitter en förgylld kyrktupp. Övriga tak är av rött enkupigt tegel från Hyllinge. Samtliga tak är lagda med utkragning vid takfoten medan gavelsidorna är avtäckta med plåt utan språng. Över nock i långhusets östra del finns en skorsten.