Laman, Selma, Laman, Karl Edward

Börrisson, Niklas, Brev till Nordenskiöld, Generalkatalog till samling1907.26, Etnografiska Museets arkiv, Stockholm.

Dupré, Marie Claude, 1984, La naissance et renaissance du masque Kidumu.
Laman, Karl Edvard, 1936, Dictionnaire Kikongo-Francaise.

Andersson, Efraim, 1953, Contribution à l'Ethnograpjie des Kuta I, Studia Ethnographica Upsaliensia VI.

Laman, Karl Edvard, 1953, The Kongo I, Studia Ethnographica Upsaliensia IV.

Nolet de Brauwere, Nolet, 1999, "Les nkita comme pantomime des personages extra-ordinaires chez du bas-Congo", I: Anthropos, 94.1999:401-418.

Jacobson-Widding, Anita, 1979, Red-Whte-Black as a Mode of Thought, Uppsala Studies in Cultural Anthropology1, Acta Universitatis Upsaliensis, Almqvist & Wiksell.

Hammar, Johan, 1907, Babwende, beskrivning över deras förhållanden, religioner, seder och bruk m.m., I: Etnografiska bidrag af Svenska Missionärer i Afrika, utiven av Nordenskiöld, Erland, Palquists Aktiebolag, Stockholm.

Laman, Karl Edward, 1962, The Kongo III, Studia Ethnographica Upsaliensia XII.

MacGaffey, Wyatt, 1994, The Eyes of Understanding: Kongo Minkisi, I: Astonishment and Power, National Museum of African Art, Washington D. C.

MacGaffey, Wyatt, 1991, Art and Healing of the Bakongo, Folkens museum-etnografiska, Stockholm.

Huvuddelen av denna stora samling var av basundigruppen och andra grupper ur bakongofamiljen, vilka företrädesvis lever i den belgiska delen av Kongo-orådet, med små inslag från andra folkgrupper. Samlingen har kallats en av de mest intressanta afrikanska samlingar ur vetenskapligt perspektiv.
Allt det material, både skriftligt och i form av föremål, var meningen att resultera i en stor monografi om kongofolken, som Karl Edward själv skrev. Råmaterialet består av 3000 handskrivna sidor och finns nu på Riksarkivet i Stockholm tillsammans med det mesta övriga skrivna materialet av båda makarna Laman. Monografin som Karl Edward skrev kom dock aldrig att tryckas. Istället sammanställdes hans material till fyra böcker om Kongofolket efter hans död. Dessa fyra böcker har kritiserats relativt hårt för att inte alls vara i linje med Karl Edwards egna tankar om hur materialet skulle framställas.
Föremål täcker i stora drag en slags gemensam kulturbild från Kongo-området. Lamans verkar ha samlat in huvuddelen av föremål från de grupper vilka bäst representerade en central dialekt av kikongo-språket vilket var det språk de studerade och nedtecknade. Detta har sedan fyllts på med exempel från andra grupper efter behov, eller då något intressant hittats troligen under resor. Föremål rör till stor del religionen och religiösa företeelser, vilket ter sig logiskt med tanke på att makarna Laman var området som missionärer och såg som en av sina huvuduppgifter att översätta bibeln till kikongospråket. De behövde således kikongoord vilka korresponderade till de uttryck som fanns i bibeln på svenska.
I övrigt innehåller samlingen även vardagsföremål i form av korgar och hushållsredskap. Även en del vapen återfinns samt smycken och pipor.