kalesch, vagn

Vagnen finns på foto med nr 65-545
Svart halvtäckt vagn med c- och tryckfjädrar, kuskbock och nedfällbar kur av sufflettläder. Svart underrede av metall med röda detaljer och gummiskodda hjul. Två motstående tvärsäten med blå sidenklädsel och fransar, mönstrad matta och litet runt fönster bak.

Ett mindre tvärsäte med brunt ylletyg på vagnens baksida för tjänare. Kuskbocken har blått ylletyg, och på vardera sidan om kuskbocken finns en fotogenlykta. Under vagnen finns en skakel.

På vagnens båda sidor finns von Platens adelsvapen som består av en grevlig krona, och under kronan tre fjädrar som hålls ihop av blommor.

Vagnen är fullt jämförbar med en kunglig vagn.

Enligt uppgift i brev från Axel Cronquist till Torsten Mårtensson 1955-07-07 skulle vagnen "senast ha ägts av grevinnan Harriet Wachtmeister". Det framgår av samma brev att kaleschen också tillhört familjen Klingspor på Stora Sundby, där den hamnade genom Stephanie von Platen som 1894 gifte sig med egendomens dåvarande ägare von Wedel.

Enligt manus av Cronquist som finns i Malmö museums arkiv är vagnen tillverkad av firma Schulz i Köpenhamn. Den inköptes av "greve von Platen", vilket bör vara Stephanie von Platens första make Carl Baltzar Ernst von Platen (1833-1888).
Vid Cronquists besök på Kulla Gunnarstorp 1929 fanns vagnen där.
1937 fanns den på Helsingborgs museum, dit den kommit "via Kulla Gunnarstorp".

Vagnen kördes på Hippodromen i Stockholm 1894, när den ägdes av Stephanie von Platen.

1894 hölls en stor ryttargala på Lindarängens bana den s.k. Hippodromen, med närmare 8000 åskådare på läktarna. Jaktridning, kapplöpning, tornérspel, travtävling, kadrilj och köruppvisning förekom.

Under våren 1894 deltog för första gången en dam, fröken M. Adlercreutz, i en jaktritt som började på Valhallavägen och fortsatte över klubbens hinderbana på Storängen, vidare över Ladugårdsgärdet och tillbaka till Artillerikasernen (A1). Senare blev en annan dam, fröken Lotten af Ugglas, en av sekelskiftets mest intensiva jaktryttarinnor.

När Kulla Gunnarstorps ägare Carl De Geer avled 1861 ärvde dottern Sofia Eleonora Charlotta Kulla Gunnarstorp. Hon var gift med greve Baltzar von Platen, kanalbyggarens son, som lät uppföra det nya slottet 1865 till 1872 som sommarbostad. Baltzar von Platen dog 1875och hans hustru fortsatte med förvaltningen av godset till sin död 1888 då dottern Elisabeth ärvde godset. Hon var gift med greve Axel Wachtmeister, som innehade Wanås fidekomiss. De fick i sin tur fyra söner som hette Carl, Fredrik, Axel och Henning. Carl blev fidekomissarie på Wanås och Fredrik skulle ärva Kulla Gunnarstorp. Tyvärr dog Fredrik Wachtmeister två år före sin moder, så arvet gick till brodern Axel 1918 då modern avled.Axel Wachtmeister och hans hustru Harriet fick inga barn, så när Axel dog 1929 ärver hans brorson greve Otto Wachtmeister godset. Otto gifte sig 1922 med Brita Nordenstierna och de fick fyra döttrar – Ebba, Charlotte, Elisabeth och Barbara. Otto dog 1938. Brita var vid tidpunkten 38 år och den yngsta dottern bara 1 år. Döttrarna ärvde godset och Brita fick nyttjanderätt på halva. År 1948 flyttade den äldsta dottern Ebba till Schweiz, och blev därmed utlöst. Den yngsta dottern, Barbara, avled 1958. Kvar som ägare till godset blev Charlotte, då gift med friherre Nils Trolle på Trollenäs, och den yngre systern Elisabeth.1970 överlät systrarna Kulla Gunnarstorp till Charlottes då 18-årige son, Gustaf Trolle, och åtta år senare hade han fått överta det totala ekonomiska ansvaret för godset.

Källa: https://kullagunnarstorp.se/kulla-gunnarstorps-historia/