Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Datering <presTimeLabel> |
1752 |
Plats <presPlaceLabel> |
Sverige, Skåne |
Presentationstext <itemDescription> |
-
Altartavlan restaurerades 1931 på ett tämligen okänsligt sätt och försågs då med några nyskurna tillsatser. Den pryder sedan dess Bosebo kyrka på Kulturen. Inskriptionsbrädan under altartavlan som knöt den till Rya kyrka har ersatts av ett nyskuret nederparti som förvanskat Ullbergs verk. En av sidofigurerna har försetts med ett nyskuret ankare som symbol för tron och vid sidorna har några akantus...
Visa hela
Altartavlan restaurerades 1931 på ett tämligen okänsligt sätt och försågs då med några nyskurna tillsatser. Den pryder sedan dess Bosebo kyrka på Kulturen. Inskriptionsbrädan under altartavlan som knöt den till Rya kyrka har ersatts av ett nyskuret nederparti som förvanskat Ullbergs verk. En av sidofigurerna har försetts med ett nyskuret ankare som symbol för tron och vid sidorna har några akantusskärningar tillkommit. Bibelordet ovanför altartavlan finns inte på Kulturens fotografi från 1920-talet, varför den nu befintliga texten (som inte stämmer med Berings beskrivning) ditmålats i samband med restaureringen. Trots att Ullberg levde under rokokon har alla hans arbeten utpräglad barockkaraktär. Det vanligaste motivet på hans altartavlor är nattvardens instiftande med Kristus och lärjungarna kring ett avlångt bord med stela, styva veck på framsidan. Lärjungarna vid bordets sida sitter medan övriga tycks stå, utom Johannes, som lutar sig ner mot Jesus. Figurerna är satta, tunga och som huggna i sten. I sin framsträckta vänstra hand håller Kristus kalken. På bordet står ett par tallrikar. Fältet ovanför bordsscenen inramas av ett draperi uppknutet i hörnen med hängande tofsar. Bäst har Ullberg lyckats med de vridna kolonnerna med vinspaljén som ger hans altartavla en så typisk barockkaraktär. Utanför kolonnerna finns en konsol på vardera sidan som podium för allergoriska gestalter. Den ena bär en palmkvist i handen, den andra ett brinnande hjärta. Nils-Arvid Bringéus: Rya Gamla kyrka, Lund 1993 [II]
Stäng
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
Enligt kyrkoräkenskaperna köpte Rya församling år 1792 "en ganska vacker och för denna lilla kyrka passande altartavla" från Höja kyrka. Priset var 38 riksdaler och 46 skilling inklusive transport, re...
Visa hela
Enligt kyrkoräkenskaperna köpte Rya församling år 1792 "en ganska vacker och för denna lilla kyrka passande altartavla" från Höja kyrka. Priset var 38 riksdaler och 46 skilling inklusive transport, renovering och uppbyggnad samt målning av skranket. Samma år upptar Höja kyrkas räkenskaper inkomsten "för gamla altaretavlan med tillbehör som avlidne herr pastor Winding försålt till Rya kyrka i Norra härad". Altartavlan ... hade Höja församling (enligt räkenskaperna) med Kungl. Maj:ts tillstånd av den 7/7 1752 låtit förfärdiga "med äkta guld, silver och målningar utsirad" för vilken bildhuggaren Johan Ullberg erhållit 200 riksdaler. Enligt prosten Berings kyrkobeskrivning 1830 bar altartavlan tre texter, Joh. 6:54: "vilken som äter mitt kött och dricker mitt blod han haver evinnerligt liv" och Matteus 22:4: "Se jag haver tillrett min måltid". Nederst stod: "Guds heliga namn till ära och detta Herrens hus till prydnad är denna altaretavla förskaffad år 1794 [!] av dåvarande kyrkoherde Herr Magister Sven Fristedt, Pehr Nilsson och Johan Tufvesson kyrkovärdar - förfärdigad av Johan Ullberg". På ömse sidor om altaret fanns skulpturer, stora som "små karlar" enligt Gustava Duhs... I den nya kyrkan i Eket ansågs tavlan inte passa, varför denna altartavla såldes på auktion 1875. Köparen var enligt Gustava Duhs (13/6 1934 KLM) den originelle kyrkoherden i Riseberga, friherre Karl Åkerhielm som varit tjänstebiträde och v. pastor i Örkelljunga och Rya 1865-1870 (Carlquist 1985:272 ff). År 1922 skänktes altartavlan till Kulturen i Lund av patron A. Bergström, Ljungstorps gård, Höör. I museets årsredogörelse för 1922/23 uppgives tavlan vara från Riseberga kyrka, vilket trots att det är oriktigt bekräftar sambandet med Riseberga. Antikvarien William Karlson härledde den till Rya (Karlson 1929:358, 366), dock med felaktigt tillverkningsår. På ett foto i Kulturen har han även lämnat en förklaring till hur tavlan kommit till Ljungstorp. Detta skedde genom förmedling av en son till kyrkoherde Åkerhielm. Att sonen skulle ha övergivit den luthersk-evangeliska tron stämmer med herdaminnets uppgift att Ossian Åkerhielm (1850-1920) en tid varit munk i ett grekiskt kloster (Carlquist 1985:275). En revisor Sanfried Nilsson meddelade generalkonsul Duhs den 24/6 1934 (KLM) att Ossian Åkerhielm bodde några år på egendomen Ljungstorp vid Höör. "Han var en excentrisk herre och hade bl.a. inrättat sig ett kapell därstädes... Troligast var det väl reliker som ditförts från Rya kyrka." [I]
Stäng
|
Förvärvsomständigheter <itemDescription> |
|
Händelse <context> |
-
Brukad i Skåne, Sverige av Rya kyrka [1792-1875], Höja kyrka [1752-1792].
-
Skapad/Formgiven av Johan Ullberg.
-
Tillverkad 1752 .
-
Förvärvad 1922 av Borgström A.
|
Material<itemMaterial> |
- trä
|
Teknik <itemTechnique> |
|
Nyckelord <itemKeyWord> |
|
Mått <itemMeasurement> |
|
Motiv <itemMotiveWord> |
-
Jesus Kristus
-
Johannes
-
ankare
-
hjärta
-
scen biblisk
-
ängel
|
Sakord<itemName> |
- altartavla
|
Ämne <subject> |
|
Inventarienummer <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Kulturen |
Källa <url>
|
|