RINNA KYRKA

Långhusets golv i mittgången är täckt av en påklistrad röd textilmatta, vilket omöjliggjorde en närmare besiktning av golvmaterialet. Golvet i bänkkvarteren ligger något högre och består av smala lackade brädor. Väggarna är vitputsade och takets trätunnvalv består av breda vitmålade brädor. Vid sydportalen finns en invändig dörr som eventuellt kan vara den ursprungliga ytterdörren. Dörrbladen har invändigt en gråmålad plankstomme och är utvändigt klädd med en ramkonstruktion med en enkel spegelindelning. I väster finns dubbeldörrar till vapenhuset med en slät gråmålad panel. Fönsteröppningarna är sedan renoveringen 1925-27 försedda med innanfönster med samma bågindelning som ytterbågen. Innanfönstren är gråmålade. De slutna bänkarna är indelade i tre kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. Även den bakre bänken i väster är kvar, medan de två framförvarande bänkraderna har tagits bort. Luckorna och skärmarna är gråmålade med numrering, medan insidan är målade i en enkel ekimitation eller strålasyr. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från koret. Den tillhör originalinredningen och är tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström eventuellt efter ritningar av Carl Fredrik Beurling. Den är gråmålad med förgyllningar med tillhörande ryggstycke och ljudtak.

Orgelläktaren i väster är ovanligt djup och bärs upp av fem par kvadratiska gråmålade pelare med förgyllda kannelyrer. Läktarens undersida består av breda vitmålade brädor. Läktarbarriären har ett kraftigt utskjutande mittparti med konkava hörn. Barriären är dekorerad med enkla släta speglar avdelade med förgyllda lisener. Mittpartiet är försett med en förgylld lyra. Orgelläktaren nås via en trappa från vapenhusets södra sida. På den södra sidan är golvet täckt med en textilmatta med delvis bevarade gradänger och de bakre bänkarna. Den norra delen har ett golv av äldre obehandlade brädor med bevarade gradänger och bänkar. Mellan orgeln och bänkkvarteren finns gråmålade luckor. Dörren mot tornkammaren är klädd med en gråmålad skiva. Det mycket stora orgelhuset är byggt 1835 av Gustaf Andersson i Stockholm. Fasaden är enkel, gråmålad med sparsamma förgyllningar. Spelbordet är senare ombyggt.

Korets golv ligger ett steg högre än långhusgolvet och består sannolikt av det ursprungliga golvet av breda brädor, som är lackade. Väggar, tak och fönster har samma utformning och ytskikt som i långhuset. På korväggen finns två dörrar, varav den norra leder till in sakristian. Den södra är en blinddörr, vars ursprungliga uppgift sannolikt har varit att upprätthålla korets symmetri. Dörrarna, som utgörs av gråmålade enkeldörrar med spegelindelning och äldre smidesbeslag, tillhör originalinredningen. Överstyckena är utformade som en fronton med tandsnittlister och dekorativt förgyllda stjärnor. Altaruppställningen, som även tillhör originalinredningen och eventuellt är ritad av Carl Fredrik Beurling och tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström, har ett överstycke med samma utformning. På altaruppsatsens pilastrar hänger två nummertavlor, som är samtida, och tillverkade av snickaren Thunström. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och signerad Pehr Hörberg 1803 samt Renoverad af K Simonsson 1881. Altaret är av trä och gråmarmorerat. Altarringen ansluter mot altaruppsatsens baser i öster. Den är halvrund och har samma spegelindelning med förgyllda lisener som läktarbarriären. Dopfunten är av kalksten och tillverkad 1691 i Johan Andersson Silverlings verkstad i Vadstena.

Sakristian är belägen öster om koret med ingång från den norra dörren på korets östra vägg. Den södra delen har bevarat originalgolvet av breda brädor samt med en lucka till ett källarutrymme. Väggarna är putsade och avfärgade i en gråvit ton. Rummet är avdelat i söder med en tunn mellanvägg av breda gråmålade brädor med dörrar som leder till förråd samt trappa till vinden över sakristian. Det plana taket består av breda ljust gråmålade brädor. I öster finns en fönsteröppning, vars övre del ligger över taket.

Sakristievinden nås via en enkel trätrappa i sakristians södra del. Golvet består av breda obehandlade brädor och väggarna är grovt putsade. Väggarnas övre del samt taket är klätt med en smal vitmålad pärlspontpanel. Övre delen av sakristiefönstret i öster saknar innanfönster.

Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av smala lackade brädor, sannolikt inlagt i samband med renoveringen 1925-27. Väggarna är vitputsade med undantag av den södra väggen som består av en slät gråmålad stående panel med en äldre dörr leder till en el-central under trappan och en grå slät standarddörr från 1950-talet leder till tornets övre våningar samt orgelläktaren. Det plana taket består av breda brädor målade i grågrönt. Ytterdörrarna i väster har en insida med en slät plankstomme samt stocklås. Dörrarna mot väster är klädda med en slät panel.

Tornet nås via en svängd trappa på vapenhusets södra sida. Tornets första våning är ljust och inrett med bänk och bord vid det västra fönstret. Golvet består, i likhet med vapenhuset, av smala lackade brädor. Väggarna är vitputsade och taket består av vitgråmålade breda brädor. I öster finns en enkeldörr till orgelläktaren med grågrönmålad plankstomme. Till den övre våningen leder en obehandlad trätrappa med enkelt kryssräcke. Golvet består av äldre obehandlade brädor och väggarna är grovt putsade. I väster finns två rektangulära fönsteröppningar och i öster finns en högt placerad plåtlucka till långhusvinden. Däröver finns klockvåningen med manuell lucköppning. Kyrkan har två klockor som är gjutna 1748.

Den första kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-eller 1200-talen. Dess ursprungliga planform är okänd. Kyrkans utseende under 1600-talet är dock känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen visar kyrkan med rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor, vapenhus på södra sidan samt torn i väster. Drygt tio år senare revs stentornet, som var i mycket dåligt skick och ersattes av en klockstapel. Som på många andra ställen i Östergötland blev den medeltida kyrkan för trång för den växande församlingen och efter ett antal tillbyggnadsförslag enades församlingen om att istället bygga en ny kyrka. Efter flera olika ritningsförslag godtogs 1799 en ritning av arkitekt Olof Tempelman, som grundade sig på en lokal ritning med Regna kyrka i Finspångs kommun som förebild. Olof Tempelman (1745-1816) var anställd vid Överintendentsämbetet och var professor i arkitektur vid Konstakademien. Han var uppvuxen i Östergötland och engagerade sig i ett flertal kyrkobyggen i länet.


Den nya kyrkan uppfördes med sin södra vägg på den medeltida kyrkans norra grund och den norra väggen utmed norra kyrkogårdsmuren. Kyrkan byggdes 1802-1803 av någon av byggmästarna och bröderna Casper och Johan Seurling. Brukspatronen Carl D Burén på Boxholms bruk tillika kyrkans patronus skänkte tegel från gårdens tegelbruk samt takspån och även kontanter. Den medeltida kyrkans kalksten används till nytt kalkbruk. Kyrkan fick en enkel gustaviansk utformning med rektangulärt långhus med rakslutet kor och bakomliggande halvrund sakristia samt torn i väster. Även inredningen följde tidens liturgiska och arkitektoniska ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med symmetriskt uppbyggt korparti. Altartavlan framställande Kristi himmelsfärd målades av Pehr Hörberg. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Per Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Altartavlans omramning, predikstolen, nummertavlorna och eventuellt även överstyckena till dörrarna till sakristian ritades, enligt uppgift, av bildhuggaren Carl Fredrik Beurling och tillverkades av snickaren Anders Lorentz Thunström i Linköping. Carl Fredrik Beurling (1755-1837) var verksam i Norrköping och har tillverkat ett 10-tal predikstolar i länet. Det är dock oklart hur mycket Beurling var engagerad i inredningsarbetena och hur mycket som är Thunströms egna verk. I bänklängderna från 1803 framkommer bl a att den långa bänken i koret vid södra sidoväggen ska vid högtidliga tillfällen upplåtas åt Stiftets H.H. Biskop och andra Herrar, som förtjäna synnerligen ärebevisning, men må emellanåt nyttjas af Församlingens Präster, Kyrkoföreståndare och kyrkovärdar. Korbänken borttogs i samband med en omändring 1956. Först 1835 försågs kyrkan med en orgel, som byggdes av orgelbyggaren Gustav Andersson i Stockholm. När han besökte kyrkan 1830 oroade han sig för om läktarens svaga pelare skulle bära det nya orgelverket. Huruvida läktaren ombyggdes i samband med orgelinstallationen är oklart.

Mellan åren 1925-1927 utfördes en större renovering av kyrkorummet under ledning av arkitekt Erik Fant. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Renoveringen av Rinna kyrka var varsam. Kyrkorummet ommålades och fick en ny färgsättning i ljust gråblå färgtoner med marmorerad altarring, läktarpelare och taklist. Bänkarna moderniserades och gjordes bekvämare.

Exteriören har renoverats vid flera tillfällen. I slutet av 1800-talet försågs kyrkan med nya fönsterbågar och vid sekelskiftet ersattes takets spånbeläggning av svartmålad järnplåt. Järnplåten ersattes 1987 av förbehandlad fabrikslackerad plåt och 1995 omputsades fasaderna och fick sin nuvarande ljust gula färgsättning.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1100-1299 Nybyggnad – Kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor. Riven 1801 i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes. (BR)
1100-1299 Nybyggnad – torn i väster med pyramidformad huv. (BR)
Medeltid Nybyggnad – vapenhus. (BR)

1669 Kyrkan avbildades av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. (BC)

1681 Nybyggnad – klockstapel, byggd av tornbyggmästaren Mattias Schröder, Säby. (BC)
1681-1699 Rivning – kyrkans västtorn nedrevs. (BC)

1686 Ändring – ombyggnad, långhuset tillbyggdes med en korsarm. (RK)

1691 Nybyggnad – vapenhus på södra sidan. (BC)
1691 Specifika inventarier – dopfunt tillverkad i Johan Andersson Silverlings verkstad, Vadstena. (BR)

1714 Fast inredning – predikstol med bildsniderier föreställande Frälsaren, Paulus och evangelisterna. (ÖBL 1930-12-14)

1748 Specifika inventarier – storklockan och lillklockan göts. (BC)

1787 Ritning till nybyggnad med Regna kyrka som förebild, reviderades av Olof Tempelman, Överintendentsämbetet 1794 och 1799. (SvK)

1801 Rivning av den medeltida kyrkan. (RK)

1802-1803 Nybyggnad – Kyrkan i sin helhet med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en rundad utbyggnad för sakristia i öster samt torn i väster. Arkitekt Olof Tempelman, Överintendentsämbetet, stifts- och länsbyggmästare Casper eller Johan Seurling. Dess södra vägg uppfördes på den äldre kyrkans norra grund. (BR)
1803 Fast inredning – predikstol, tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström sannolikt efter ritning av Carl Fredrik Beurling. (BR)
1803 Specifika inventarier – altartavla ”Kristi himmelsfärd”, konstnär Pehr Hörberg, med omramning, sannolikt ritad av Carl Fredrik Beurling och tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström. Altartavlan renoverades 1881. (SvK, BC)
1803 Specifika inventarier – nummertavlor, sannolikt ritade av Carl Fredrik Beurling och tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström. (SvK, BC)
1835 Fast inredning – orgel byggd av Gustaf Andersson, Stockholm, ombyggd 1961. (SvK)

1875-1899 Teknisk installation – kamin, togs bort 1934. (SvK)
1875-1899 Ändring – ombyggnad, exteriör, nya fönsterbågar. (SvK)

1881 Konservering – altartavlan renoverades. Konrad Simonsson. (SvK)

1902 Ändring – ombyggnad, exteriör, taket på långhusets ena sida riktades, takets spånbeläggning ersattes av svartmålad järnplåt. Nytt kors, vilket kopparkläddes och förgylldes. Murarna putslagades och avfärgades i en ljus färg. (SvK)

1925-1927 Ändring – ombyggnad, exteriör, murverket putslagades och avfärgades, snickerierna ommålades, västportalens ekådring borttogs och ersattes med lasyr. nya dörrar i sydportalen, Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (SvK)

1925-1927 Ändring – ombyggnad, interiör, golvet togs upp och isolerades, koret utvidgades och en bänkrad borttogs, bänkarna moderniserades med bekvämare bänkar och breddade gavlar. Innanfönster, väggarna omkalkades, taket målades med gråvit limfärg. Ekfärgad panel i bänkhöjd. Inredningen ommålades i ljust gråblå färgtoner, altarring, kolonner och taklist marmorerades, predikstolen målades i gråblått med förgyllningar. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (SvK)

1934 Teknisk installation – värmeledning med vedeldad panna, pannrum under sakristian. En kamin i kyrkorummets sydöstra hörn togs bort. (SvK, ÖLM, RK)

1950 Teknisk installation – elektrisk ljus och orgelfläkt. (ÖC 1950-02-25)

1956-1957 Ändring - ombyggnad, interiör, herrskapsbänken på korets södra sida togs bort och en dophörna inrättades, kyrkorummet ommålades och golvet fernissades. Målare Bröderna Ekholm, Malmslätt. (SvK, RK)

1957-1958 Vård/underhåll, exteriör, ny puts på tornet och putslagning på övriga murar, avfärgning, ommålning av snickerierna, långhustaken målade med kopparnitrat. (SvK, ÖC 1957-09-20)

1961-1962 Ändring – fast inredning, orgelverket ombyggdes av orgelbyggare Rudolf von Beckeroth, Hamburg. (BC, ÖLM)

1968 Vård/underhåll, exteriör, sandblästring, putslagningar med kalkbruk och avfärgning med vit silikatfärg. (SvK, ÖLM)

1975 Teknisk installation – elvärme. (RK)

1987 Ändring – ombyggnad, exteriör, ny takbeläggning av stålplåt. (SvK) Förslag i svart lackad plånyl PLX. (ÖLM)

1990 Ändring – ombyggnad, exteriör, torntaket försågs med bandplåt. (K)

1994 Förslag till läktarunderbyggnader. ARKSAM & Uno Söderberg Arkitektkontor, Stockholm. (ÖLM)

1995 Vård/underhåll, exteriör, ytputsen med silikatfärg avlägsnades, omputsning med kalkbruk, avfärgning i svagt gult med sockel i grått, Serponit KC färg, ommålning av lanterninen. Renovering av fönstren och enstaka glasrutor utbyttes, för att undvika återkommande rötskador på de undre fönsterbågarna sågades en springa upp i dessa. Fönstren målades med brun linoljefärg (i grön umbra enl slutbesiktn intyg). Solbänksplåtar nytillverkades med de äldre som förlaga. Arkitekt Uno Söderberg, Stockholm. Kontrollant Sten Peterson, Linköping. (SvK, ÖLM)

2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BC – Cnattingius, Bengt, Rinna kyrka, Linköpings stift 1970.
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
K - Kyrkan
Rinna kyrka 200 år, 1803-2003. Framtagen av kyrkorådet 2003.
SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
ÖC – Östgöta Correspondenten
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd – Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i februari 2007.

KÄLLOR
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Cnattingius, Bengt, Rinna kyrka, Linköpings stift 1970.
Emitslöf, Inga-Lisa, Carl Fredrik Beurling. En av fyra hantverksbröder. Bildhuggare,
förgyllare och spegelmakare i Norrköping under gustaviansk tid. 60-p uppsats,
Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 1985.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö,
Norrköping 1877.
Rinna kyrka 200 år, 1803-2003. Framtagen av kyrkorådet 2003.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv