KYRKOANLÄGGNINGEN består av kyrka, begravningsplats och bisättningsrum. Askims kyrka ligger på krönet av en långsträckt ås, omgiven av kyrkogården. Församlingshemmet ligger söder om kyrkan. Kyrkan, kyrkogården, församlingshemmet samt gårdsanläggningen Stora Hovås (3:354) bildar en sammanhållen miljö som ingår i bevarandeprogrammet för Göteborgs kommun.
Askims norra kyrkogård, den ursprungliga sockenkyrkogården, ligger kvar på ursprunglig plats och finns beskriven i texten om Mikaelskyrkan http://www.bebyggelseregistret.raa.se/anlaggning_desc.asp?id=10685&inv=934&depth=8 .
KYRKAN är orienterad i nord-sydlig riktning, med tornet i norr. KYRKOTOMTEN är högt belägen på en ås, på det gamla hemmanet Stora Hovås ägor. Kyrkan har ett lummigt läge, omgiven av högväxande lövträd, vilket ger en viss avskärmning från den intensiva trafiken på Säröleden strax västerut. Utefter den östra sidan löper Gamla Särövägen (som leder norrut mot Askims gamla kyrkogård) och på andra sidan vägen tar ett större naturområde vid. Norr om kyrkan är bergsslänten trädbevuxen, nedanför slänten ligger Hovåsskolan och en idrottsanläggning. Bostäderna i området består av villor. Kyrkans parkeringsplats ligger i söder. FÖRSAMLINGSHEMMET (402:2) ligger söder om kyrkan och består av ett bostadshus som flyttades till platsen i slutet av 1960-talet. Det är ett traditionellt utformat trähus i två våningar med klädsel av ljus locklistpanel och tegeltäckt sadeltak.
KYRKOGÅRDEN är kuperad och relativt liten, men rymmer ändå områden av olika karaktär. Gravfälten söder och öster om kyrkan ligger i flacka sluttningar medan den västra delen sluttar kraftigt. Kyrkogården är utvidgad i åtminstone två etapper, 1912 åt söder och 1935 åt väster.
Terrängens förutsättningar och de olika utvidgningarna har medfört att kyrkogården fått terrasseringar och stödmurar som bidrar till dess karaktär. GÅNGARNA är grusade, öppna ytor är gräsbevuxna och VEGETATIONEN består främst av uppvuxna lövträd med inslag av buskage och små barrträd. En mindre bergknalle sydväst om koret har naturlig vegetation, i övrigt har kyrkogården parkkaraktär.
I kyrkogårdens nordvästra del ligger ett BISÄTTNINGSRUM, uppfört ca 1950 efter ritningar av Axel Forssén. Byggnaden är delvis sammanbyggd med den norra muren. Fasaderna är vitputsade, det valmade sadeltaket är skifferklätt. På taknocken i väster sitter ett sirligt svartmålat smideskors. Entrén ligger i väster och har en dubbel trädörr med utanpåliggande speglar. Ett litet åttakantigt fönster sitter bredvid porten. I den södra fasaden sitter en mindre dörr och ett fönster med tresidigt avslutat överkant. Byggnaden är tydligt anpassad till kyrkan.
De omgärdande MURARNA är kallmurade skalmurar uppbyggda av kraftiga oregelbundna brottstenar och rustikkvader. Utmed den senare utvidgade delen i väster och mot norr nedanför kyrkan är muren något lägre. Gräs och örter växer ovanpå muren längs vissa sträckor. I nordost finns en sektion där det sitter ett svartmålat smidesstaket istället för en stenmur. HUVUDENTRÉN i öster markeras med en mjuk indragning i muren och har en bred dubbel smidesgrind, svartmålad med meandermönster och koppartrycken. När grinden är stängd bildas i överkanten ett symmetriskt dekorativt motiv med ett kors överst. Grinden flankeras av grindstolpar i granit krönta av runda huggna stenar. Sydentrén har också en dubbelgrind av svartmålat smide, något enklare i utförandet och med ett litet kors på ett klot mitt på överkanten. Grindstolparna i rustikkvader är kraftiga och kröns av en släthuggen stenplatta. Västentrén består endast av en öppning i muren, med en enklare svartmålad smidesgrind. Från väster upp till kyrkoplanen leder en trappa med granitsteg.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
