Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1100 - 1350 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Dalby , Stift: Uppsala stift, Församling: Dalby församling |
Titel <itemTitle> |
dalby kyrka |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus som i väster rymmer förstuga och orgelläktare. I öster finns ett kvadratiskt kor med intilliggande sakristia. Koret är något smalare än långhuset. Väggarna är utförda av gråsten i långhuset, spritputsade och med blinderingar i slätputs, bl a två latinska kors i västra gaveln och omfattande mönster kring ingången i väster. Korets och sakristians väggar är a...
Visa hela
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus som i väster rymmer förstuga och orgelläktare. I öster finns ett kvadratiskt kor med intilliggande sakristia. Koret är något smalare än långhuset. Väggarna är utförda av gråsten i långhuset, spritputsade och med blinderingar i slätputs, bl a två latinska kors i västra gaveln och omfattande mönster kring ingången i väster. Korets och sakristians väggar är av tegel. Grunden är slätputsad. Fasaderna är sedan 1959 avfärgade i gråbruten vit kulör. Iögonfallande i fasaden är de två runstenarna. I sakristians östra vägg finns en komplett runsten och i långhusets södra vägg finns mellan fönstren fragment av ytterligare en. Taket är ett sadeltak täckt med ett zickzackmönstrat skiffertak. Taket samt takbärningen är från 1902 års restaurering. Rännor, stuprör och övriga plåtarbeten är utförda av koppar. Kyrkan har aldrig haft något torn och har idag inget vapenhus, däremot finns två takryttare. De har båda nedre partier av tegel, över en gördellist finns vitputsade partier som kröns av huvar och spiror klädda med kopparplåt. Fönstren i långhuset är spetsbågiga, övriga fönster är rundbågiga. Fönsternischerna är genomgående rundbågiga liksom dörrarnas nischer. I västra gaveln finns även ett runt fönster mot orgelläktaren. Fönsterbågarna i västra gaveln är träspröjade, övriga är blyspröjsade av okänd ålder. De blyspröjsade fönstren försågs 1989 med utvändiga isolerbågar. Entredörren på södra sidan är en kassettindelad rundbågig pardörr av ek, sannolikt från 1902. Längre österut längs samma fasad återfinns den gamla korportalen från 1300- eller 1400-talet med dörr av stående brädor. Portalen, liksom runstensfragmentet över den, frilades vid 1959 års restaurering.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Dalby kyrkas historia har kantats av problem med stabiliteten i murverken och har genomgått upprepade ombyggnader, reparationer och medföljande omgestaltningar. De mest genomgripande har gjorts 1659, ...
Visa hela
Dalby kyrkas historia har kantats av problem med stabiliteten i murverken och har genomgått upprepade ombyggnader, reparationer och medföljande omgestaltningar. De mest genomgripande har gjorts 1659, 1846, 1902 och 1959. Kyrkans äldsta parti är långhusets norra vägg som härstammar från den ursprungliga kyrkans, sannolikt uppförd på 1200-talet. Interiört syns en tydlig gräns mot senare murverk. På 1300-talet breddades och förlängdes kyrkan och tillkom nuvarande sakristia. 1659 lät Knut Posse på Hammarskog bekosta tillbyggnaden av det nuvarande koret i öster. Under koret finns det Posseska gravvalvet murat i gråsten. Posse bekostade även ett stort antal nya inventarier i kyrkan. På 1810-talet förstorades fönstren och fick sin nuvarande form. År 1842 befanns kyrkan vara i mycket dåligt skick och man beslöt att riva den och slå ihop församlingen med Västeråkers. Så skedde dock inte och omkring 1845 företogs istället om genomgripande renovering. Västra gaveln togs ned och ersattes med nya murar. Vapenhuset byggdes på med ytterligare en våning för att få ett rum för kommunala sammanträden. Interiört revs de senmedeltida tegelvalven i långhuset och ersattes med ett flackvalv av trä. Dessa åtgärder minskade dock byggnadskroppens stabilitet så mycket att den vid slutet av 1800-talet hade fått allvarliga sprickbildningar. 1901-1902 gjordes återigen en genomgripande omdaning i nationalromantisk stil, enligt ritningar av hovintendenten G Lindgren. Vapenhuset i två våningar revs och ersattes av ett förrum i långhuset. Över förrummet återfinns orgelläktaren. Taket lades om i sin helhet på nya takstolar och takryttarna tillkom. Fasaderna fick i huvudsak sin nuvarande utformning med spritputs, vissa källor säger dock att blinderingarna kring porten i södra väggen tillkom först 1910. Efter 1902 var fasaderna avfärgade i en mörkt röd kulör som dock 1959 ersattes av nuvarande mycket ljust gråvita. 1959 års renovering innebar relativt små förändringar exteriört.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Takryttare, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Takryttare, Kor - Öster, Kor - Smalare
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Förrummet är ett resultat av 1902 års renovering i nationalromantisk stil. Rummet har vitputsade väggar och golv av kalkstensplattor samt en gravhäll av hög ålder. Taket är ett kassettindelat brädtak ...
Visa hela
Förrummet är ett resultat av 1902 års renovering i nationalromantisk stil. Rummet har vitputsade väggar och golv av kalkstensplattor samt en gravhäll av hög ålder. Taket är ett kassettindelat brädtak målat med grå oljefärg. Dörrarna är av ek. Från förrummet leder dörrar till långhuset och till ett par skrubbar. Vidare finns en trappa till läktaren med svarvade dockor i trappräcket. Långhuset fick sin nuvarande form 1902 men har genom färgsättningen mycket av sin karaktär från 1959-års renovering. Golvet är i mittgången av kvadratiska kalkstensplattor och i bänkkvarteren lackade brädgolv. Väggarna är putsade med gråvit kalkputs som döljer senmedeltida kalkmålningar. Kalkmålningarna upptäcktes 1959 men ansågs då inte möjliga att ta fram. Dock finns vissa fragment av dem nu synliga, bl a en bild av Anna, Maria och Jesusbarnet, belägen mellan predikstolen och närmaste fönster. Taket är ett tunnvalv av brädor täckt med ett kassettmönster och härstammar från 1902. Nuvarande färgsättning i blå och brunbeiga toner tillkom 1959. Bänkkvarteren är sedan 1902 öppna. De tidigare slutna bänkkvarterens dörrar från 1659 återanvändes som bänkgavlar. Korets golvyta ligger betydligt högre än långhusets pga det underliggande gravvalvet. Korgolvet är täckt av kalkstensplattor lika mittgångens. Väggarna och valvet har kvar sin bemålning från 1902 i nationalromantisk stil. Från långhuset leder en medeltida dörr av järnplåt till sakristian. Golvet är lagt med kalkstensplattor lika övriga golv. Väggarna och tunnvalvet är vitputsade och det finns flera inventarier av hög ålder. Sakristians ytterväggar antas vara medeltida medan valvet kan vara murat i samband med 1659 års restaurering. I väggen mot långhuset finns en sakramentsnisch med medeltida järndörr. Orgelläktaren som fick sitt utseende 1902. Orgelfronten är från den orgel som byggdes 1846-47, medan orgelverket byggdes 1902 av firman Åkerman & Lund. Kyrkans predikstol återfinns sedan 1902 längs den södra väggen. Predikstolen bekostades av Knut Posse 1659 och är utförd av ek i renässansstil. Av bilderna av de fyra evangelisterna är endast Markus och Lukas ursprungliga. En bild försvann i samband med att predikstolen flyttades och en stals 1970. På kyrkans norra vägg hänger en iögonfallande samling av sammanlagt 17 vapensköldar, varav de flesta kommer från de familjer som under åren varit ägare till Hammarskog eller Dalby gård. En stor del av sköldarna hängde efter 1902 i kassettaket men flyttades 1959 till väggen. Dopfunten i sandsten från 1200-talet är kyrkans äldsta inventarium. I koret finns flera inventarier som mycket påtagligt påminner om Knut Posse. Mest iögonfallande är hans epitafium, men den Posseska vapenskölden återfinns även tillsammans med andra vapensköldar i taket. Altaruppsatsen är utförd 1719. Målningen av Maria och barnet är från samma tidsperiod men har satts in i altaruppsatsen i senare tid. Dalby kyrkas kanske mest uppseendeväckande föremål är det triumfkrucifix som idag sitter uppsatt längs södra väggen. Krucifixet är från tidigt1300-tal. Det antas vara utfört av någon av de mästare som verkade vid byggandet av domkyrkan i Uppsala. Korset som krucifixet är monterat på är en replik från tidigt 1900-tal. I sakristian finns flera inventarier som har hög ålder bl a kyrkkistan från slutet av 1600-talet och ett skåp från 1700-talet. De bänkar som finns kan vara äldre kyrkbänkar men om nuvarande bänkinredning i kyrkan delvis är från 1659 är det inte troligt att bänkarna i sakristian skulle vara ännu äldre bänkar från kyrkan.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Dalby församling, Dalby, Uppsala, Uppland, Uppsala.
-
Nybyggnad - Sakristia 1100-01-01 e.Kr. - 1350-12-31 .
-
Nybyggnad 1100-01-01 e.Kr. - 1350-12-31 av Knut Posse.
-
Nybyggnad 1200-01-01 - 1299-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1300-01-01 - 1399-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1659-01-01 - 1659-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1659-01-01 - 1659-12-31 .
-
Ändring 1727-01-01 - 1727-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, fönster 1741-01-01 - 1741-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1751-01-01 - 1751-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1787-01-01 - 1787-12-31 av Nils (Nicolaus) Söderström.
-
Ändring - ombyggnad, fönster 1811-01-01 - 1811-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1845-01-01 - 1845-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1846-01-01 - 1846-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1902-01-01 - 1902-12-31 .
-
Ändring 1910-01-01 - 1910-12-31 .
-
Ändring - restaurering, exteriör 1958-01-01 - 1958-12-31 .
-
Ändring 1959-01-01 - 1959-12-31 .
-
Underhåll - fönster 1989-01-01 - 1989-12-31 av Jörgen Fåk.
-
Ändring - restaurering, exteriör 1999-01-01 - 1999-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Sprit, Puts
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Sten - Skiffersten
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Natursten, Murverk - Natursten
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Salkyrka
- Kyrka
- Plantyp-Enskeppig
|
Dagens användning<itemName> |
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Salkyrka
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|