JÄMJÖ KYRKA

FÖRSAMLING 1995 – JÄMJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1741, år 1900: 2678, år 1995: 3790

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Jämjö kyrka ligger i samhällets västra del, vid väg E22 öster om Karlskrona och 50 m öster om Hammarbyån. Kyrkan är belägen på en avsats högt över vägen och har en vid utblick. Den ligger intill järnvägslinjen Karlskrona - Torsås. Socknen är rik på fornlämningar och präglas av ett tämligen sammanhängande odlingslandskap.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av gråsten, men är till sin övriga utformning okänd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga kyrkan började uppföras 1820 efter arkitekt J. W. Gerss ritningar, och den invigdes 1826. Kyrkan är byggd av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med torn i väster över koret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är enkel och osmyckad. De vitputsade fasaderna uppbryts av stora rundbågsfönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, tornet kröns av en låg, svagt karnisformad huv. Ingång sker från den östra gaveln. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett segmentformat trätunnvalv vilande på en profilerad list. Altaranordningen; altarpredikstol i form av en antikiserande tempelfasad, är placerad i en rundvälvd nisch i väster.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.

Kyrkomiljön
Jämjö ligger drygt två mil öster om Karlskrona. Kyrkan är belägen direkt norr om den gamla landsvägen mot Kalmar, idag E22, som följer sträckningen för Blekinges forntida kustlandsväg med flertusenåriga anor. Intill kyrkan slingrar sig Jämjöån, även kallad
Hammarbyån och Åbyån, som under vikingatid och tidig medeltid var seglingsbar upp till Ramdala och Jämjö. Ån mynnar ut vid Hallarumsviken, där en strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården. Bland lämningarna märks rösegravar och hällristningar från bronsåldern samt gravfält och hamnplats från vikingatiden skyddad av fornborg och pålspärrar. Möjligen var Hammarby under vikingatiden en betydelsefull handelsplats och området kring viken en centralbygd i östra Blekinge.

Efter att järnväg 1898 drogs genom Jämjö med station förlagd strax norr om kyrkan växte flera industrier fram, bland annat stärkelsefabrik, mejeri och cementindustri samt tegelbruk i Hallarum. Den bondby som Jämjö ännu varit vid sekelskiftet 1900 utvecklades snart till tätort med hantverkare, handel och offentlig service. Efter att sedan 1600-talet ingått i gemensamt pastorat med Ramdala bildade Jämjö 1962 eget pastorat, vilket sedan 2002 även omfattar församlingarna i Ramdala, Sturkö, Kristianopel och Torhamn. På platsen för den gamla folkskolan och sockenstugan öster om kyrkan ligger idag Jämjö kyrkskola, medan församlingshem och kansli återfinns i en tegelbyggnad uppförd 1986 i villakvarteret på andra sidan E22:an.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Jämjö kyrkogård som 0mgav den tidigare kyrkan har medeltida ursprung. Utbredningen bör ungefär ha överensstämt med den första kända avbildningen av kyrkogården på en karta från 1793, även om den närmast kvadratiska planformen med omgärdande stenmur snarare bör ha tillkommit under 1600-eller 1700-tal. Den gamla kyrkan låg placerad nära den norra muren och i det sydöstra hörnet av kyrkogården stod klockstapeln. I samband med rivningen av kyrkan ska stora delar av kyrkogårdsmuren rivits och återanvänts som fyllmaterial i grundläggningen till nya kyrkan. Södra och delar av den östra muren bevarades och kompletterades i övriga väderstreck 1826. Att döma av de äldre kartmaterialen var utvidgningen av kyrkogården, trots den tillkomna större kyrkobyggnaden, tämligen begränsad.

Kring 1870 utökas kyrkogården i väster och norr och en trädkrans planteras runt kyrkogården. Nästa utvidgning sker i väster och söder i början av 1910-talet samtidigt som kyrkogården läggs om. Nya gångsystem anläggs, infattningshäckar tillkommer, gravkullar jämnas ut och trädbeståndet föryngras. Murarna i väster och söder ersätts av hagtornshäckar och vid entrén i öster tillkommer järngrindar. 1937 utvidgas kyrkogården återigen norrut och 1957 upprättar Länsarkitektkontoret i Karlskrona ett förslag för ny del i väster med terrasseringar indelade av häckar och urnlund i norr. 1970 omgestaltas södra delen med gräsade ytor och gångar belagda med kalksten. Under tidigt 1990-tal adderas minneslund och ett kvarter för urngravar i väster efter ritningar av trädgårdsarkitekt Ove Magnusson. På 2010-talet läggs grusade ytor i nordöst igen med gräs och stenrammar och infattningshäckar avlägsnas.

Jämjö kyrkogård har idag en oregelbunden planform efter att organiskt expanderat från 1870-talet och framåt. De olika delarnas karaktär, förstärkta av avgränsade grönstrukturer och nivåskillnader, gör att utvecklingshistorien i stor utsträckning går att utläsa tydligt. Kyrkogården omgärdas generellt av olika typer av häckar och delvis även av en högrest trädkrans. Ett flertal ingångar finns, varav huvudentrén i öster bevarar sin utformning från 1910-talet med järngrindar och vitputsade grindstolpar. Kvarteren närmast kyrkan präglas av rätvinkliga gångsystem med varierande beläggning, infattningshäckar av buxbom och liguster, rik växtlighet och en relativt jämn fördelning mellan äldre högresta gravar och yngre låga. Delen i norr från 1937 som omgestaltades 2010 karaktäriseras av öppna gräsytor och rygghäckar av liguster. Gräs dominerar även de terrasserade kvarteren i väster och söder. Minneslunden längst i väster utgör en tydligt separat del med rundade former, öppna gräsytor och rumsskapande friväxande häckar.

Byggnader på kyrkogården
Utöver kyrkan finns inga byggnader på kyrkogården. Utanför det nordvästra hörnet finns en vitputsad ekonomibyggnad uppförd 1980 som bland annat inrymmer personalutrymmen, verkstad samt ett bårhus som idag är taget ur bruk.

Källor och litteratur
Anderson, W., Sveriges kyrkor: Blekinge, Kyrkor i Östra härad, Svenska bokhandelscentralen, Stockholm, 1926.
Cinthio, E. (red.), Kyrkobyggnader 1760-1860 D. 1 Skåne och Blekinge, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1989.Underhållsplan, Sweco FFNS Arkitekter AB, 2006.
Nilsson, A., Förkärla kyrkogård Vård- och underhållsplan 2017, Ankdammen konsult AB, 2017.
Persson, T. , Augerums kyrka, Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering, Blekinge museum 2011.
Svensson, B. O., Förkärla kyrka, Svenska kyrkan, okänt årtal.
Tuulse, A. (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt, Stockholm, 1961.
Ullén, M. (red.), Blekinge. Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet,2002.
Länsstyrelsen Blekinge län. Augerums kyrkogård en kulturhistorisk dokumentation, Rapport 2002.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-06-08).
Platsbesök 2020-05-26.
Frohnert, J., Öreberg A., Jarnestad B. Å., Eriksson, J., Anglert., M., Förkärla kyrka Underhållsplan, Sweco FFNS Arkitekter AB, 2006.
Nilsson, A., Förkärla kyrkogård Vård- och underhållsplan 2017, Ankdammen konsult AB, 2017.
Persson, T. , Augerums kyrka, Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering, Blekinge museum 2011.
Svensson, B. O., Förkärla kyrka, Svenska kyrkan, okänt årtal.
Tuulse, A. (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt, Stockholm, 1961.
Ullén, M. (red.), Blekinge. Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet,2002.
Länsstyrelsen Blekinge län. Augerums kyrkogård en kulturhistorisk dokumentation, Rapport 2002.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-06-08).
Platsbesök 2020-05-26.