Tovastugan i Ripsa år 1950

"Hembygdsförbundet har fått Sörmlands märkligaste timmerhus, Tovastugan i Ripsa, som gåva. Omständigheterna för det nödvändigt att flytta den från dess nuvarande plats till Nyköpingshus"

"Tovastugan i Ripsa socken har som gåva överlämnats till hembygdsförbundet av professor och fru Harry von Eckermann. Stugan ifråga är en av landskapets största parstugor, vars ena sal är försedd med målningar, daterade år 1641. Stugan är ur många synpunkter ett unikt byggnadsminnesmärke, varför gåvan har den allra största betydelse för sörmländsk hembygdsvård. Den är belägen på en udde i Båven, så otillgänglig att den kan nås praktiskt taget endast genom båtresa. Då stugan och dess målningar aldrig undergått någon väsentlig restaurering, är det nu nödvändigt att utföra en sådan, men stugans avlägsna läge gör, att en effektiv övervakning av detta betydelsefulla byggnadsminnesmärke icke kan ske på dess nuvarande plats och därför kommer stugan att med riksantikvariens medgivande uppställas invid Nyköpingshus. Då den tydligen uppförts som en mindre herremansbostad, skulle denna byggnad på ett intressant sätt komplettera de herremansbostäder från äldre tider, som redan finns på platsen, nämligen Nyköpingshus samt det gula landshövdingeresidenset. Hembygdsförbundet står däför i största tacksamhetsskuld till professor och fru von Eckermann för deras gåva samt till Nyköpings stad, som upplåtit tomt för stugans placering. Donatorerna ha vidare - som nedan nämns - lämnat en betydande summa penningar, avsedd att täcka en del av kostnaderna för stugan förflyttning. Ytterligare medel för stugans förflyttning och restaurering äro emellertid erforderliga, varför minnesgoda sörmlänningar efterlysas, som äro villiga att hjälpa till att genomföra detta betydelsefulla restaurerings- och räddningsarbete inom sörmländsk kulturminnesvård"/Ur årsberättelsen 1949-1950 i Sörmlandsbygden 1950 sidan 153-155.

"Synligaste förändringen, när en gård blev säteri, var därför att ståndsmässiga byggnader uppfördes. Detta begrepp innebar emellertid mycket olika realiteter under olika perioder. I början av 1600-talet räckte det att ge boningshuset större dimensioner, än vad som var vanligt i böndernas gårdar. Ett unikt och vackert exemple på detta slags "ståndsmässighet" visar den s,k. Tovastuga, förr i Ripsa socken nu vid Nyköpingshus. Där har inte endast proportionerna blivit ungefär 30 % större än i vanliga bondstugor, utan stugans sal har försetts med väggmålningar och snickerier, vilkas kvalitet är vida över det normala. Målningarna, och därmed säkerligen även stugan, är daterad 1641" /Ur Sörmlandsbygden 1952 sidan 16.

"Stugan, namnkunnig i svensk konstlitteratur, hade sin plats på en isolerad udde i Båven och sakkunskapen bedömde dess möjligheter att leva vidare vara störst, om den flyttade till en mera lättillgänglig plats. Så togs den ned stock efter stock och flyttades till Nyköpingshus. Många givare hjälpte till ekonomiskt, och våren 1951 invigdes den för att i sin egenskap av Sörmlands märkligaste träbyggnad tjäna som en viktig museal sevärdhet. Stugan kunde emellertid också användas som värdshus för slottets tusentals gäster, och sedan en köksflygel byggts upp sommaren 1954 (Tomastorp), har Tovastugan blivit även en ekonomisk framgång av stor betydelse för den sörmländska hembygdsvården" /Ur Sörmlandsbygden 1956 sidan 16-17.

Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1950 sidan 153.
Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1952 sidan 15.