Före mitten av 1500-talet ägdes fastigheten av köpmannen Lasse Jönsson, bror till Udd
Jönsson som bl a hade en fastighet vid Rådhustorget. Efter Lasse Jönssons död 1551, ärvdes hans fastighet av sonen Jöns Larsson och svärsonen Mårten Ulfsson. De delade fastigheten i två tomter och Mårten Ulfsson utökade sin del, nr 3, mot Klostergatan.Tomternas tidigare bebyggelse brann ner vid danskarnas skövling av Vadstena 1567 under det Nordiska sjuårskriget. För att stimulera byggnadsverksamheten i staden efter 1567 beviljade kung Johan III 1572 borgarna i Vadstena 12 års skattefrihet under förutsättning att man uppförde minst ett 3-vånings stenhus eller reveterat korsvirkeshus på varje gård. För trähus blev det bara ett års skattefrihet. Mårten Ulfsson lät bygga ett stenhus på tomt nr 3 med två våningar i sten samt vind. Ingången var via en utvändig trappa på gården. Även hans svåger Jöns Larsson uppförde ett identiskt hus på sin tomt, nr 2, men med endast bottenvåningen i sten. Övervåningen byggdes istället med reveterat timmer eller korsvirke. Både Mårten Ulfsson och Jöns Larsson var betrodda män i staden och var borgmästare åren 1577-1600 respektive 1592-1605.
Planlösningen för båda byggnaderna bestod sannolikt av en yttre salubod mot gatan och ett inre rum mot gården. Ingång till gården var via rundbågiga portaler i huggen kalksten. Det högkvalitativa arbetet på portalerna visar ett tydligt samband med slottsbygget, där stenhuggarlaget under Peter Stenhuggare (Pierre de la Roch) från år 1579 utökats med kvalificerade stenhuggare. Husen kan därför sannolikt vara byggda omkring 1580.
Ett nedslag vid mitten av 1700-talet visar att byggnaden på tomten nr 2 då var påbyggt med den timrade övervåning som finns idag och på tomten nr 3 fanns då även det smalare trähus, som idag utgör den östligaste delen av bebyggelsen. Det timrade gårdshuset i två våningar, som ligger i den västra fastighetsgränsen, finns belagt 1701.
Det första dokumenterade sammanbyggandet av de bägge husen mot Storgatan finns i en
konkursvärdering från 1836, som även nämner en tillbyggnad av timmer i väster. År 1841 köptes fastigheten av källarmästare Gustaf Boström som inredde danssalong med orkesterläktare i den förhöjda gemensamma övervåningen (Hotel de Finspong).
Kyrkböcker från 1846-1880 visar vilken brokig verksamhet det fanns i fastigheten och hur många yrkesgrupper som var representerade bland de boende. Förutom gästgiveriet fanns ett antal hyresgäster som var tunnbindare, skomakare, saluföreståndare, lykttändare, trädgårdsmästare, skräddare, barberare och modehandlerska och troligen fanns både tunnbinderi och skomakeri inom fastigheten. En ritning på Facaden vid Storgatan af gården No 67-68 i Wadstena från 1878 visar i stort samma fasadutförande som idag.
Frälsningsarmén i Vadstena startades 1888. Initiativtagare var lantbrukare Carl-Gottfrid Olsson- Barr. År 1909 alternativt 1911 köptes fastigheten av Frälsningsarmén och innan fastigheten köptes hade man hyrt lokaler där. Frälsningsarmén drev verksamhet här fram till 2008.
Den gamla dans- och teaterlokalen byggdes om till möteslokal enligt ritningar, sannolikt från 1920-talet. Det framgår inte några mer genomgripande förändringar av planlösningen.
KÄLLA: Kulturhistorisk utredning, Mårten Ulfssons hus, Vadstena, Vadstena kommun, Östergötlands län, Östergötlands museum, Anita Löfgren Ek, 2011
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
