HÖÖRS KYRKA

Kyrkomiljön
Höör ligger i centrala Skåne där ris- och skogsbygderna på landryggen norr om Ringsjöarna präglas av ett småskaligt odlingslandskap i kuperad och stenbunden terräng. De äldsta beläggen för mänsklig bosättning inom det nuvarande kommunområdet är cirka 7000 år gamla, men generellt är de äldre fornlämningarna koncentrerade söder om Ringsjöarna. I Höörs socken finns flera fornlämningar från äldre järnålder i form av stensättningar, domarringar och skeppssättningar. Namnet Höör skrevs 1145 Hørg och anses vara en form av det fornkristna ordet harg, med betydelsen stenhop, stenaltare eller offerplats.

På 1600-talet bestod Höörs by av 17 gårdar och ett antal gatehus, vilket gjorde det till en relativt stor by sett till hela landskapet där snittet låg på 10 gårdar. Bebyggelsen var koncentrerad väster om kyrkan kring nuvarande Gamla Torg. På 1680-talet etablerades Höörs säteri, senare benämnt Åkersberg, som haft stor betydelse för bygdens utveckling. Laga skifte av den då cirka 20 gårdar stora byn genomfördes 1830, men den mest betydelsefulla händelsen för Höörs framtid var Södra stambanans ankomst 1858. Det stationssamhälle som etablerades kring stationen som anlades någon kilometer nordväst om kyrkan växte genom en snabb inflyttning sedermera ihop med kyrkbyn.

En starkt bidragande orsak till ortens expansion var stenindustrin som funnits i Höör sedan stenhus började uppföras i landskapet på tidig medeltid. Exempelvis är Lunds domkyrka uppförd av Höörsandsten, liksom en rad sockenkyrkor i trakten. Därtill har framställning av kvarnstenar varit en stor näringsgren sedan åtminstone 1700-talet. Järnvägens ankomst gynnade stenindustrin och därmed även ortens utveckling, vilket banade väg för fler industrier såsom mekanisk verkstad, mejeri, väveri och vagnfabrik. Vid sekelskiftet 1900 hade Höör etablerat sig som en betydande centralort i Mellanskåne och fick 1901 ställning som municipalsamhälle och 1939 som köping. 1987 invigdes Pågatågstationen i Höör, vilket gynnat pendling och inflyttning.

Kyrkan är belägen på en mindre höjd direkt väster om Väg 23 som passerar genom samhället. Närområdet präglas av äldre bebyggelse från tidigt 1900-tal eller tidigare, där ibland Gästgivargården och Höörs skolmuseum.

Kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Höör 186:1 som avser bytomten enligt 1830 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Dopfuntens runinskrift skyddas enligt samma lag och kapitel som övrig kulturhistorisk lämning.

Kyrkogård
Höörs medeltida kyrkogård utgörs av kyrkotomten som omger kyrkan. Redan 1830, i samband med laga skifte, planerades för en ny kyrkogård i utkanten av byn och 1864 invigdes den begravningsplats som idag kallas Gamla kyrkogården, belägen mellan nuvarande Storgatan och Hagagatan. Trots en utvidgning 1903 räckte utrymmet inte till för den snabbt växande orten, och 1914 invigdes Klockarebackens kyrkogård några hundra meter väster om Gamla kyrkogården.

Kyrkans medeltida kyrkogård har idag mer parkkaraktär med ett fåtal äldre bevarade gravstenar, däribland medeltida hällar, små runda medeltida stenar som återanvänts på 1600- och 1700-talet samt en handfull vårdar typiska för mitten av 1800-talet som bruten kolonn och gjutjärnskors. Marken är gräsbevuxen och vegetationen utgörs främst av äldre högresta lövträd, bland annat ek och lönn, som solitärer eller i rader. Kyrkogården inramas i söder av en låg stödmur av natursten, i sydväst av en klippta häckar, i väster av en putsad och tegelavtäckt mur, i norr av en kallmurad naturstensmur samt i öster av en trädrad och fritt växande buskar. Huvudentrén finns i sydväst genom gång- och körgrindar i svartmålat smide som hänger i stenstolpar där en asfalterad körväg leder upp till kyrkan och fortsätter runt den.

Källor och litteratur
Underhållsplan för Höörs kyrka (2005-10-05), ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Höörs kommun. Kulturmiljöprogram 2012 Gamla kyrkbyn, antaget 2013-04-24.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Höörs kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hoor.html, hämtad 2018-06-02.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-06-07.
Platsbesök 2017-10-11.