ÄNGERSJÖ KYRKA

KYRKOMILJÖN

Ängersjö kyrka är belägen mitt i byn med landsvägen som stryker tätt förbi utmed kyrkogårdsstaketet i väster. Bebyggelse finns tätt inpå kyrkogården och inom synhåll ligger både den äldre samt yngre lanthandeln. I själva bykärnan är markerna hävdade men tätt inpå sluter skogen upp. Den gamla skolan ligger norr om kyrkan. Kyrkogården är gräsbevuxen och omgärdas av ett vitt trästaket mellan huggna stenstolpar. I nordöst står bårhuset och i sydöst finns en redskapsbod.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården har en rektangulär form med störst utbredning åt norr. Stensatta raka gångar löper runt kyrkogården. I den nordvästra delen finns inte någon gravsättning ännu, men en minneslund. Låga lövhäckar löper delvis utmed raderna av gravar. Mittför bårhusets samt kyrkans entréer åt väster finns öppningar i staketet. Grindstolparna utgörs av ca två meter höga kraftiga stenstolpar med avfasade hörn, järngrindarna förvaras i gravkapellet. Bårhuset har en fyrkantig grundplan och vilar på en sockel av huggna stenblock. Byggnaden täcks av ett skiffertäckt tälttak krönt av en obeliskformad pelare med en stjärna i toppen. Taket liksom spiran täcks av skiffer. Väggarna är klädda med vitmålad locklistpanel, listerna är breda och profilerade. Upptill avslutas väggarna av en karnissvängd taklist. På fasaderna i norr och söder sitter fönster med fyra rutor per båge. Framför pardörren i väster, klädd med snedställd fasad panel, finns en bred trapp i huggen sten. Dörren liksom fönstren är målade i en brunaktig kulör likt kyrkans fönster. Syrenhäckar har planterats längs tre sidor av gravkapellet med öppningar för gångar i norr, söder och väster. Inuti är väggarna ljust lila med stänkmålning i vitt. I rummet står ett enkelt altare med kors på.

Kyrkan uppfördes 1744 i träkonstruktion och redan 1780-81 byggdes den om under ledning av Per Tholsson. 1847 påbyggdes kyrkan i västra delen med ett torn. En ny kyrka planerades i Ängersjö vid början av 1900-talet, planer som skulle innebära att den befintliga byggnaden skulle rivas. Med anledning härav fick Sven Brandel i uppdrag av Riksantikvarieämbetet att besiktiga kyrkan 1930. Vid denna tid hade flera församlingsbor ändrat ståndpunkt och ansåg att kyrkan borde behållas. Brandel gjorde ett program för restaurering och tillbyggnad av kyrkan vilket innebar att en vägg uppfördes under läktaren för att avskilja ett utrymme och på så sätt erhålla ett vapenhus. Vidare utfördes ombyggnad av läktartrappan, korväggen i kyrkorummet togs bort och sakristian ombyggdes till kor. En ny sakristia byggdes till norr om koret och omläggning av golven i bänkkvarteren utfördes. Bänkarna byggdes om och reparation av rötskadade delar i väggarnas nedre delar utfördes. Befintliga spåntak ersattes med skiffer.

Fotografier från 1906 visar kyrkorummets interiör mot koret före restaureringen. Av bilderna att döma var det en interiör som gick i vitt och guld. Predikstol, altarring, nummertavla, bänkar, tak och väggar ser ljusa ut. På östväggen på var sida om altare och predikstol fanns två dörröppningar, den norra med säkerhet öppningsbar, den södra möjligen blinddörr. Mellan dörrarna var den nedre väggdelen upp till dörrfodrens övre kant målade i kvaderimitation. Däröver tog ett skenperspektiv med korintiska kolonner vid, de fyra främre prydda med bladrankor virade upp längs skaftet. De två yttre bar upp en båge med kassettimitation, och utmed bågen samt skenperspektivets ytterkant hängde draperier ner. De mellersta bladprydda kolonnerna "bar upp" predikstolens ljudtak. Ovan ljudtaket fanns en strålsol som möjligen hängde från taket. På var sida om skenperspektivet fanns ramar med bladrankor som snodde sig runt dessa.

Vid restaureringen 1931 anlitades byggmästarna K. Pettersson och P . Eriksson i Ytterhogdal och konserveringsarbete och målning utfördes av konservator Olof Karlsson, Fillsta. Altarbonad och krucifix levererades från Licium i Stockholm och orgeln kom från Skandinaviska orgelfabriken i Stockholm.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med koret inom byggnadskroppen i öster. Vidbyggd åt norr finns en sakristia och ur taket i väster sticker tornet upp. Långhuset täcks av ett skifferklätt sadeltak med valmad spets i öster. Kyrkan vilar på en sockel av huggen sten i varierande höjd, lägst i väster och högre i öster. Fasaden är klädd med vitmålad locklistpanel med breda profilerade lister. Panelen avslutas upptill av profilerade taklister och däröver en plan utkragning. Ett parti av listen fortsätter ut på östra fasaden en liten bit och markerar på så sätt hörnkedjan medan ett andra parti fortsätter över hela fasaden och delar upp östväggen i en nedre och övre del.

Åt norr tar utbyggnaden med sakristian vid, den täcks också av ett skifferklätt sadeltak valmat mot norr. Ett fönster med fyra bågar, mitt- samt tvärpost sitter på östfasaden. En skorsten sticker upp ovan nock. På sakristians norrfasad sitter ett litet fönster med fyra rutor och på västfasaden finns en entré med trapp av huggen sten. Dörren är modern med urtagna spår i prismamönster, föregångaren förvaras i bårhuset.

Framför kyrkans huvudentré i väster finns en bred trappa i huggen sten. Pardörren ovanför har tre speglar per dörrblad och är färgsatt likt fönstren. Dörren omfattas av pilastrar på höga fundament vilka bär upp ett gavelstycke med tandsnitt och karnissvängd utsmyckning. I tympanonfältet står årtalet 1782 samt G III, krönt av en krona. Ovan gavelspetsen löper en gördelgesims och däröver sitter ett rundfönster. Ett parti av långsidornas taklist löper likt i öster ut en bit och markerar därmed hörnen. Där tornet lösgör sig från västfasaden markeras det av en horisontell list. Där ovan sitter rundvälvda ljudöppningar i varje väderstreck med luckor av stående smala bräder färgsatta likt fönstren. Tornet avslutas av en lanternin krönt av ett järnkors. I vart väderstreck sitter rundvälvda ljudöppningar. Omfattningen har formen av två pilastrar som bär upp en båge. Locklisterna på lanterninen är bredare än de på kyrkan.

På södra långsidan sitter fyra brunmålade rakt avslutade fönster, de yttre med placering åt öst respektive väst medan de två mellersta sitter förskjutna mot kyrkans mitt. Fönstren har två tvärposter och en mittpost. I var båge sitter fyra rutor med antikglas i skiftande färger. Fönstren har enkel omfattning utan profil med droppnäsa i överkant. Norra sidan kopierar den södra med undantag av att här bara finns plats för tre fönster, i den västra delen är sakristian vidbyggd.

Långhusväggarna är klädda med stående bräder. På var yttervägg sitter två kandelabrar för två ljus krönta av lampor med välvd beige skärm. Fyra fönster belyser kyrkorummet, de har en tresidig avslutning upptill och omfattas av breda lister med enkel profil. Innerbågarna vilka tillkom vid restaureringen 1931 har tre hela glas per båge. Över kyrkorummet reser sig ett tredingstak av längsgående breda bräder. Taklisten är marmorerad i gråblått och består av flera olika lister, några troligen från 1930. Från målade takrosetter hänger två ljuskronor. Ovan taklisten är kyrkorummets östra vägg klädd med bredare bräder av topp-rot-form.

Kyrkan uppfördes 1744 i träkonstruktion och redan 1780-81 byggdes den om under ledning av Per Tholsson. 1847 påbyggdes kyrkan i västra delen med ett torn.

För mer historik se byggnaden/kyrkans historik.