KUNGSHAMNS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

KUNGSHAMNS nuvarande kyrka uppfördes första gången 1879-80, och ersatte då en äldre kyrka från 1779, som låg på kyrkogården strax väster om den nuvarande kyrkan. Den uppfördes efter ritningar av Adrian Petersson. 1901 brann kyrkan och skadades svårt. En ny likadan kyrka började uppföras 1903, stod färdig 1904. Samma ritningar som 1879 användes, med det tillägget att en sakristia nu byggdes. Tornets nedervåningar, samt grundmurarna, var det som kunde återanvändas, och en skiftning i teglets färg visar vilket parti som är från 1879-80. Byggmästare var J A Gustafsson.

1934-1936 genomgick kyrkan invändiga reparationer, samtidigt som vissa ändringar och nytillskott skedde, bl a det första av Ernst Söderbergs tre glasmålningar i koret (de följande två kom 1950), samtidigt som det östliga korfönstret sattes igen och den befintliga glasmålningen där (från 1905) flyttades till ett annat korfönster. En ny altaruppsats tillverkades också, och korets konstnärliga gestaltning som vi ser den idag härrör i huvudsakligen från 1934-36 och 1950.

En invändig renovering av något moderniserande karaktär skedde 1965, medan renoveringen 1993 syftade till att väva ihop interiörens olika tidslager med en färgsättning baserad på den ursprungliga. Tre år tidigare hade dessutom kyrkan byggts samman med församlingshemmet och därmed fått en ny huvudentré från det kyrktorg som finns mellan kyrkan och församlingshemmet. Arkitekt för 1990-talets förändringar var Magnus Wångblad, Arkitekttriangeln.

KUNGSHAMNS KYRKA är byggd i tegel, och består av långhus, fullbrett kor med femsidig koravslutning i öster, en f d sakristia i norr, och ett torn av tegel i väster. Kyrkan är sedan 1990 sammanbyggt med församlingshemmet genom ett glasat parti, som ansluter till kyrkan och den f d sakristian på norrsidan. FASADERNA består av gulbrunt hårdbränt tegel (förbländertegel). Fasaden är rikt artikulerad i en medeltidsinspirerad stil. Vardera av de fem korväggarna avslutas uppåt med ett eget gavelparti, och runt om hela takfoten löper en mönstermurad taklist, i form av en bågfris, och mellan fönstren finns också smala strävpelare. Efter branden 1901 murades merparten av fasaderna om, men i tornets nederdel finns tegel från 1879, med en annan kulörnyans än övriga kyrkan.
Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med kopparplåt. Över vardera korfönstret finns mindre takfall, som ger korpartiet ett mer artikulerat utseende.
TORNET är av tegel med murar som kyrkan i övrigt. Nederdelen har bågfris och strävpelare som långhuset i övrigt, ovanför detta är murarna slätare. De är högre upp avfasade i ytterhörnen. Dubbla rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med brunmålade ljudluckor av trä. Tornet avslutas uppåt med en smal hög åttkantig kopparklädd tronspira, halvvägs upp avbruten av en mindre lanternin. Små förgyllda korsblommor kröner tornfasadernas gavlar liksom lanterninens mindre gavlar, och högst upp kröns spiran av ett större förgyllt kors. Mitt på tornets västfasad sitter en vit urtavla, och under denna en minnesplatta med kyrkans byggnadsår.
HUVUDINGÅNGEN är idag genom glaspartiet norr om kyrkan, och därifrån genom en rektangulär dubbel grön trädörr in i kyrkan. Denna dörr togs upp 1990. Kyrkans egentliga huvudingång är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fyra steg och med järnräcken på sidorna leder till en dubbel kopparklädd trädörr. Dörren sitter i en rundbågig portnisch, omgiven av en något utskjutande portal med spetsig gavel och med små snedsträvor vid sidorna. Ytterligare en ingång finns i söder, av motsvarande utseende, dock mer utskjutande, så att ett vindfång bildas innanför ytterdörren. FÖNSTREN är höga rundbågiga diagonalt spröjsade gjutjärnsfönster, vilka sitter i par. Korfönstren sitter ett och ett, och har glasmålningar. Fönstren är målade i brunt, och med solbänkar av kalksten.

KYRKORUMMET har ett dämpat och stämningsfullt ljus. Koret har femsidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är två steg högre. Sakristia finns på korets norrsida.

GOLVET är ett lackat trägolv, av yngre datum. Korgolvet är förhöjt i två etapper, först ett steg närmast långhuset, och sedan ytterligare ett steg närmast framför altarringen. Korets mellansteg är brett nog att rymma dopfunt, ambo, flygel etc. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust gulvitt, med en bröstning av grönmålad pärlspont under fönsterbänkarna. TAKET är ett genom listverk kassettindelat trätak, ett i tre delar välvt brädtak (tredingstak), avvalmat över koret. Taket är ljust ockragult med mörkare listverk. I mötet mellan tak och vägg en profilerad och dekorerad taklist, med förgyllda fyrklövrar och uppburen av snidade och dekorerade konsoler. Taklist och konsoler huvudsakligen målade i rödbrunt, med dekorationer i grönt, svart och guld. Taket från byggnadstiden, med färgsättning från 1993, men går tillbaka på den ursprungliga.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Från vapenhuset en grön dubbel trädörr med synligt ramverk i kryssmönster, och med pärlspont i fyllningarna. Från byggnadstiden. Till kyrktorget i norr, en modern dörr med liknande utseende. Till vindfånget innanför sydingången en dubbel spegeldörr av enklare utförande, sannolikt från 1965. Ytterportens insida helt slät. Ej ursprunglig. FÖNSTREN är höga rundbågiga diagonalt spröjsade fönster av gjutjärn, målade i vitt, och med innanfönster av trä, med likadan profilering som ytterbågarna. I innerbågarna sitter ett tonat och refflat glas. Ytterbågarna troligen från byggnadstiden, innanfönstren yngre. Korets fönster har GLASMÅLNINGAR, av olika ålder. Strax till vänster om altaret en välsignande Kristus, från 1904, av Julius Begäng, Göteborg. Fönstret satt ursprungligen rakt ovanför altaret, men flyttades till sitt nuvarande läge 1936. Till höger (söder) om altaret ett Guds Lamm, omgivet av evangelistsymboler, från 1936, av Ernst Söderberg. Längst i norr och söder två fönster från 1950, med stillande av stormen i norr och fiskafänget i söder. Också dessa två av Ernst Söderberg.

SAKRISTIAN är jämnårig med kyrkan, men har en modernare inredning.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av tegel, vita gipsklädda väggar och ett tak av vit pärlspont. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått med ockragula räcken. Från byggnadstiden. Ytterporten är på insidan helt slät, grönmålad. Av senare datum. Dörren in till kyrkorummet är en grön dubbel trädörr med synligt ramverk i kryssmönster, och med pärlspont i fyllningarna. Från byggnadstiden. Fönster i norr och söder, samt ett överljusfönster ovanför porten.

INREDNING:

ALTARE - Placerat i ett framflyttat läge framför korväggen i öster. Rektangulärt bord av trä, med medeltidsinspirerad utformning. Sidor med snidade runbågsfyllningar mellan kolonnetter. Målat i rödbrunt, grönt, och brunt, med förgyllda symboler på framsidan (kors, hjärta och ankare). Från byggnadstiden, nuvarande färgsättning från 1993 med utgångspunkt i ursprunglig färgsättning.
ALTARUPPSATS - På korväggen, rakt ovanför altaret, sitter ett stort krucifix, av brunmålat trä med sparsamma förgyllningar längs kanterna. Krucifixet sattes upp 1936, då de dåvarande östra korfönstret sattes igen. Det är skuret av Axel Andersson, Morup efter ritning av Sten Branzell.
ALTARRING - Öppen femsidig av trä med dekorativa genombrott i form av fyrklöver i sidornas små kvadratiska fyllningar. Målad i grönt med förgyllda dekorationer, och med överliggare och knäfall klädda med rött tyg. Från byggnadstiden, nuvarande färgsättning från 1993 med utgångspunkt i ursprunglig färgsättning.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan, består av korg och trappa. KORGEN är åttkantig, rikt skulpterad i medeltidsinspirerad stil. På sidorna skulpterade reliefer av evangelisterna, samt lagtavlorna, inom arkadbågar uppburna av små kolonner. I ornamentiken längs över- och underkanten används fyrpasser (fyrklövrar) på flera ställen, så även i det insvängda underredet, som nederst vilar på en kort kolonn med träningskapitäl. TRAPPANS räcke är rikt skulpterat även det, med sidan indelad i arkadbågar uppburna av halvkolonner. Målad i dämpade bruna och gröna nyanser samt förgyllningar. Från byggnadstiden, kompletterad 1936 med evangelistskulpturerna på korgens sidor, utförda av Axel Andersson, Morup.
DOPFUNT - En smal smäcker dopfunt av trä, placerad framför norra bänkkvarteret. Åttkantig låg men bred fot, svarvat skaft i balusterform, krönt av ett tärningskapitäl. Cuppan är rundad, med räfflade sidor och en snidad bård runt kanten. Från byggnadstiden, undanställd mellan 1934 och 1993, då den åter togs fram. Nuvarande färgsättning från 1993, med utgångspunkt i den ursprungliga.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning av modernare utförande. Fristående från långväggarna, utmed vilka det står längsgående bänkar. Bänkgavlarna helt släta och rektangulära, med ett försänkt mönster i form av en fyrpass inom en cirkel i överdelen. Bänkarna målade i ljust gulvit lasering, med dekorationer i rött och grönt. Bänkarna från 1965.
LÄKTARE - I väster, uppburen av relativt höga slanka pelare, fyrkantiga med fasade hörn och skurna dekorationer. Läktarens undersida med synliga bjälkar och panel i facken däremellan. Läktarbröstningen indelad i låga breda speglar, sinsemellan avbrutna av små gavelliknande partier. Läktaren målad i grönt med dekorationer i rött och guld. Från byggnadstiden, med en tidstypisk nygotisk utformning i sina detaljer.
ORGEL - Stor orgelfasad, utförd i en stilblandning med nyklassicistiska (empir-) grundformer, men med medeltidsinspirerade tillägg. Mittpartiet är högre, med två tureller flankerande en större pipöppning, och på sidorna av detta lägre pipöppningar ytterst flankerade av lägre tureller. Målat i grått med dekorationer i rödbrunt och guld. Orgeln byggd 1904 eller 1906 av Eskil Lunden, orgelhuset efter ritningar av Adrian Petersson. Nuvarande orgelverket och spelbordet från 1974, byggt av Magnussons orgelbyggeri, med bibehållande av några av de ursprungliga stämmorna.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, som står på hög fot, placerade på ömse sidor om altarringen. Gulvita spetsigt avslutade siffertavlor omgivna av profilerade ramar, målade i grönt med enkla dekorationer i rödbrunt och guld. Från byggnadstiden, återinsatta 1993. Ytterligare en nummertavla sitter mitt på södra långväggen, med gulvit rektangulär siffertavla omgiven av en grön profilerad ram och med ett förgyllt krönstycke. Från 1965.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den mindre gjuten av Jonas Wetterholtz 1788 i Lübeck, den större 1913 av M & O Ohlsson, Ystad
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - Längst bak i kyrkan står den DOPFUNT som användes mellan 1934 och 1993. Den är huggen i granit, med sin form inspirerad av de bohuslänska medeltida täljstensdopfuntarna. Ovanför sakristiedörren sitter den mindre altaruppsats som stod på altaret mellan 1903 och 1934. Det är ett arkitekturinspirerat motiv, med en spetsbågig portal i mitten, och framför denna ett förgyllt kors.