Allmän karaktär
Rogberga kyrkogård är en typisk landsortskyrkogård med äldre
högresta och påkostade gravvårdar nära kyrkans västingång, där de
var som mest exponerade för besökare. Öster om dessa minskar gravvårdarna
i storlek och de får den typiska formen från efterkrigstiden
med låga och breda proportioner. Kvarteret i kyrkogårdens sydöstra
hörn har de yngsta vårdarna och även dessa har en tidstypisk form
från 1990-talet och framåt, med asymmetriska former. Mycket
vegetation i form av rygghäckar och solitära askar och björkar ger
kyrkogården en typisk efterkrigskaraktär.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en meterhög kallmur av kluven granit.
Den norra delen av muren, från huvudingången i väst till ingången
söder om bårhuset i öst, har fått karaktären av en halvmur genom
att marken på kyrkogården sluttar upp till murens krön.
Ingångar
I väst finns kyrkogårdens huvudingång med grindstolpar av huggen
granit med konisk avslutning. Ingången har inga grindar. I öst
finns en öppning i muren, vilken leder till församlingshemmet.
Denna ingång används främst av kyrkogårdspersonalen vid arbeten
på kyrkogården. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn finns en trappa
över muren, förmodligen har detta varit den närmaste vägen till det
gamla församlingshemmet.
Vegetation
Kyrkogården omgärdas av en regelbunden trädkrans av främst
lind och lönn men även ask och en ek. Lönnarna längs den södra
muren är yngre än de övriga träden. I alla kvarter fi nns rygghäckar
av olika slag: i söder avenbok, måbär och oxbär, öster om kyrkan
idegran och aronia och i norr idegran, spirea och ölandstok. Längs
den södra och västra muren fram till ingången växer idegransbuskar
med jämna mellanrum. I norr omgärdas en grav av paraplyalmar.
Kyrkogården ger ett lummigt intryck med de träd, björk och ask,
som fi nns över hela området.
Gångsystem
Kyrkogården har ett enkelt gångsystem av grus, vilket löper runt
kyrkan och delar de stora gräsklädda gravkvarteren i mindre ytor.
Gravvårdstyper
På Rogberga kyrkogård fi nns ett brett spektrum av gravvårdar, åldern
på vårdarna spänner mellan 1806 och 2006. De äldsta vårdarna är
högresta och påkostade med utsmyckningar. Vid 1930-talets början
blev vårdarna enklare med en låg och bred form, ofta har dessa klassicerande
element som kolonner eller tympanonfält. Under resten
av 1900-talet behåller vårdarna de låga och breda proportionerna
men vårdarna blir allt enklare med liten eller ingen utsmyckning.
Från 1990-talet och framåt blir det allt vanligare med asymmetriska
former med den naturliga stenen som förebild. Yngre stenar är också
i högre grad polerade.
Kvarter 1-6
Kvarteren är den norra delen av kyrkogården, med gravvårdar längs
med den norra muren och i nord-sydliga rader på en gräsklädd yta.
Gravraderna delas upp av rygghäckar, relativt nyplanterade, med
omväxlande idegran och antingen spirea eller ölandstok. I väst fi nns
de största och mest påkostade gravvårdarna och ju längre österut
desto yngre vårdar. Över hela området fi nns björk och ask planterade
och dessa tillsammans med trädkransen av lind och rygghäckarna
ger kvarteret en parkliknande karaktär.
Gravvårdstyper
Gravvårdarnas ålder sträcker sig från 1872-2006 och antalet är
relativt väl utspritt över 1900-talet med ett visst övertal från 1920-
30-talen. Längst i väster, närmast kyrkoingången, fi nns fl est äldre,
stora och påkostade vårdar. Traditionellt har det området varit ett
av de mer eftertraktade eftersom gravvårdarna här var som mest
exponerade för kyrkobesökare. Under 1900-talet förenklades gravvårdarna
allt mer och sociala skillnader utjämnades på kyrkogården.
Den mest vanliga formen blev den låga och breda. Vårdarna från
mellankrigstiden är utsmyckade med inspiration i klassicismen och
kan vara fl ankerade av kraftiga kolonner eller så fi nns dekorationen
inhuggen i stenen. Efterkrigstidens vårdar är ytterligare förenklade,
de har fortfarande den låga och breda formen men dekorationen
blir enklare tills den helt försvinner. Gravvårdar från 1990-talet och
framåt har en mer asymmetrisk form, det blir dessutom allt mer
vanligt med högpolerade vårdar. Tre grusgravar fi nns i kvarteret
varav två med olika typer av järnstaket. Titlar är vanligt förekommande
och visar på typiska äldre yrken i Rogberga med omnejd
såsom: hemmansägare, stationsmästare, skräddaremästaren, organist
och fanjunkaren.
Kvarter 7-8
Kvarteret är beläget öster om kyrkan mellan kvarter 6 och kyrkogårdsmuren.
Gravvårdarna är placerade i nord-sydliga rader på
en öppen gräsyta. Gravraderna avgränsas av rygghäckar av idegran
eller aronia. Rygghäckarna är relativt nyplanterade.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är små och har låga och breda proportioner.
De fl esta är från 1960-70-talen. Två vårdar fi nns från 1890-talet
och dessa skulle kunna vara en rest efter allmänna linjen men detta
är svårt att avgöra utifrån endast två vårdar. Titlar förekommer på
ett fåtal av vårdarna till exempel hemmansägare, kvarnägare, skräddaremästare
och sjökapten.
Kvarter 9-16
Kvarteret sträcker sig över den södra delen av kyrkogården och har
en relativt likartad karaktär över hela området. Det delas på mitten
av en grusgång och de två delarna består av gräsytor med rygghäckar
och längs dessa placerade gravvårdar. I öster fi nns de fl esta yngre
vårdarna samlade i det som tidigare var allmänna linjen-kvarteret
på kyrkogården. Här är gravvårdarna placerade mot rygghäckar av
oxbär som har en tydlig avslutning mot norr och söder. Väster om
detta område består rygghäckarna av måbär och allra längst i väster
fi nns rygghäckar av avenbok. I öster fi nns även flertalet björkar
planterade, vilka ger ett lummigt intryck.
Gravvårdstyper
Kvarteret domineras av vårdar från 1900-talets andra hälft. I området
i öster fi nns fl est yngre vårdar. Dessa känns igen på sin asymmetriska
form och, i många fall, blankpolerade yta. Området var
ursprungligen avsatt för allmänna linjen och idag fi nns cirka 15
gravvårdar kvar av dessa. De känns igen på sin anspråkslösa storlek,
att de är kronologiskt placerade och att de är ensamgravar. Mellan
den södra muren och grusgången norr om denna fi nns en rad med
gravvårdar, främst från 1980-talet, som har en något högre och smalare
form, i övrigt fi nns i kvarteret främst låga och breda gravvårdar.
Längs muren i väster fi nns en rad med äldre, högresta och påkostade
gravvårdar. De är i många fall resta över kyrkoherdar och detta var
en av de mest betydande platserna att begravas på. Nämnas kan att
i kvarteret fi nns två gravvårdar över kyrkoherde Svalander som avled
1883, en i det tidigare allmänna linjen-kvarteret och en, bredvid
hustru och dotter, vid den västra muren. Det är okänt var kroppen
ligger begravd. I kvarteret fi nns sparsamt med titlar, av dessa kan
nämnas charkuterihandlanden, köpman, fabrikör, riksdagsmannen
och folkskollärarinnan.
Urnlund
Urnlunden inrättades 1988 och är belägen längs med den södra
delen av den östra muren. Lunden är en smal gräsyta mellan en
grusgång och själva muren. Marken sluttar upp till murens krön
och blir bakgrund till gravvårdarna.
Gravvårdstyper
I kvarteret fi nns typiska urngravvårdar: små runda naturstenar med
diskret eller ingen dekoration. I lunden fi nns dessutom äldre gravvårdar
sekundärt placerade.
Minneslund
Minneslunden inrättades 2000 efter krav på minneslund på varje
kyrkogård. Den är belägen vid bårhuset vid den östra murens ingång.
Den består av en murad rundel med kulturväxter och ett
ljusbord. Minneslunden omgärdas av en låg aroniahäck.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
