BÄCKS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - BÄCK

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 426, 1900: 488, 1995: 188

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Medeltida socken. Kyrkan ligger i övervägande skogsbygd nära större väg fritt mot odlingsmark och sjön Ymsen i väster. Bäcks socken ligger väster om Töreboda.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den gamla, helt raserade timmerkyrkan i Bäck bestod enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta av rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor. Kyrkan, som till sin kärna sannolikt var medeltida, hade även ett vapenhus framför sydportalen. Kyrkans belägenhet är inte säkert känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande sten kyrkan uppfördes troligtvis i sin helhet 1749 och består av rektangulärt långhus med tresidigt korparti, vidbyggd sakristia i norr samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Enkel exteriör med vitputsade murar, genombrutna av rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, valmat över den tresidiga östmuren. Det låga västtornet kröns av en plåtklädd, flack huv med lanternin. Ingång i väster samt direkt till korpartiet i sydost. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak. Interiören har i huvudsak sin prägel efter flera sentida restaureringar, mest genomgripande 1925 (restaureringar har även skett 1888 och 1949), då bl.a. ny orgel förvärvades och glasmålningar av Yngve Lundström insattes i korfönstren. Från kyrkans byggnadstid återstår altaruppsatsen skänkt 1751 av generalmajor Carl Hierta.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Från medeltidskyrkan återstår bl.a. en tronande madonna, sannolikt av mycket tidig datering.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

BÄCKS KYRKA - Bäcks kyrka ligger i västra delen av en liten, närmast rektangulär kyrkogård, som sluttar något mot väster och söder. Äldsta delen av kyrkogårdsmuren sägs vara från 1700-talet. Vid en kyrkogårdsutvidgning 1863 förlängdes muren.
Huvudentrén i väster utgörs av en muröppning mellan två kraftiga stenstolpar (grinden stulen). En grusgång leder härifrån till kyrkans västport. I öster är en nyare smidesgrind med spjälor, placerad mellan stenstolpar. En grusgång leder från denna mot väster.
Kyrkogården inramas av en trädrad med bland annat björkar samt av en kallmurad stödmur. Ovanpå nordmuren och västmuren är ett staket av trästolpar med vita band emellan. Över sydmuren leder en trätrappa till angränsande ekonomibyggnad och i söder leder en annan murtrappa av trä till den angränsande före detta skolan.
Grusgångar leder runt kyrkan. Bland de fåtaliga gravarna finns flera sena 1800-talsgravar väster om kyrkan, bland andra den över Lagman Richters maka Carolina, 1793-1893. Det finns även enstaka obeliskformade stenar som omges av grus och stenram. Greve Hamiltons (1817-1863) vård omges av järnstaket och en annan av järnkedjor. Söder om kyrkan finns en tumba från 1926.