FRÖSTHULTS KYRKA

Frösthults kyrka reser sig omkring en och en halv mil nordväst om Enköping. Den består av ett enskeppigt, medeltida kyrkorum med kor och långhus i samma höjd och bredd, en sakristia i norr och ett senare byggt torn i väster. Dessförinnan stod ett vapenhus intill långhusets sydmur. Murarna består av gråsten med tegelorneringar i gavlarnas rösten. Sadeltakets spån ersattes med plåt 1971. Kyrkorummet och sakristian härrör från tiden omkring år 1300. Trefönstergruppen i östmuren, den ståtligaste i sitt slag i hela Uppland, är ett typiskt drag för denna tid. Under 1400-talet byggdes vapenhuset framför sydportalen. Från början torde kyrkan ha haft ett tunnvalv av trä. I slutet av 1400-talet revs dessa och ersattes av de nuvarande stjärnvalven av tegel. I krönet av korfönstret har bevarats två skulpterade s k gubbansikten som ingår i valvsystemet. Den medeltida karaktären bevarades till långt fram i tiden.

Några muralmålningar utfördes 1637. Årtalet är känt tack vare en inskrift. De är bevarade främst i koret. 1664 snidades nya, slutna bänkar och 1668 byggdes läktaren. Ett korskrank, ålder och utseende okända, fanns ända fram till mitten av 1700-talet.

Under ledning av en byggmästare Palmér byggdes det nyklassikiska tornet 1839-43 och kröntes med en lanternin. Bottenvåningen med västportal fungerar sedan dess som vapenhus. Det medeltida vapenhuset revs och långhusets sydportal igensattes. Kyrkans fönster förstorades. Kyrkans exteriör präglas nästan totalt av nyklassicismen. Endast korets trefönstergrupp och sakristian vittnar om medeltiden.

En stor restaurering utfördes 1953-55. 1600-talsmålningarna, som varit överkalkade, framtogs. Bänkarna ombyggdes och målades om med prägel av 1700-tal. Interiören präglas av de medeltida valven och av främst altaruppsatsen och predikstolen från 1700-talets mitt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999

Frösthults kyrka byggdes omkring år 1300 som en gråstenskyrka med tegelornerade gavelrösten och sakristia i norr. Kyrkogården är relativt liten. Den omges av en kallmurad gråstensmur samt en trädkrans av stora, gamla ädellövträd. I väster finns entrén med dubbla grindstolpar som är putsade och vitkalkade. Grindstolparna i mitten kröns av putsade, karnisformade listverk. Mellan dem finns en stor smidesgrind som kröns av ett överstycke av järnsmide. Mellan de större, mittgrindstolparna och de mindre sidostolparna finns lägre och smalare smidesgrindar. Kyrkogården har till största delen grästäckta gravkvarter men även ett flertal grusgravar med stenramar. Gravarna speglar gravkonstens utveckling sedan slutet av 1800-talet. De största gravvårdarna finns i söder och väster.

Strax norr om kyrkogården ligger det gamla kyrkstallet i en faluröd trälänga.

Frösthults kyrka reser sig omkring en och en halv mil nordväst om Enköping. Den består av ett enskeppigt, medeltida kyrkorum med kor och långhus i samma höjd och bredd, en sakristia i norr och ett senare byggt torn i väster. Dessförinnan stod ett vapenhus intill långhusets sydmur. Murarna består av gråsten med tegelorneringar i gavlarnas rösten. Sadeltakets spån ersattes med plåt 1971. Kyrkorummet och sakristian härrör från tiden omkring år 1300. Trefönstergruppen i östmuren, den ståtligaste i sitt slag i hela Uppland, är ett typiskt drag för denna tid. Under 1400-talet byggdes vapenhuset framför sydportalen. Från början torde kyrkan ha haft ett tunnvalv av trä. I slutet av 1400-talet revs dessa och ersattes av de nuvarande stjärnvalven av tegel. I krönet av korfönstret har bevarats två skulpterade s k gubbansikten som ingår i valvsystemet. Den medeltida karaktären bevarades till långt fram i tiden.

Några muralmålningar utfördes 1637. Årtalet är känt tack vare en inskrift. De är bevarade främst i koret. 1664 snidades nya, slutna bänkar och 1668 byggdes läktaren. Ett korskrank, ålder och utseende okända, fanns ända fram till mitten av 1700-talet.

Under ledning av en byggmästare Palmér byggdes det nyklassikiska tornet 1839-43 och kröntes med en lanternin. Bottenvåningen med västportal fungerar sedan dess som vapenhus. Det medeltida vapenhuset revs och långhusets sydportal igensattes. Kyrkans fönster förstorades. Kyrkans exteriör präglas nästan totalt av nyklassicismen. Endast korets trefönstergrupp och sakristian vittnar om medeltiden.

En stor restaurering utfördes 1953-55. 1600-talsmålningarna, som varit överkalkade, framtogs. Bänkarna ombyggdes och målades om med prägel av 1700-tal. Interiören präglas av de medeltida valven och av främst altaruppsatsen och predikstolen från 1700-talets mitt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999

Frösthults kyrka byggdes omkring år 1300 som en gråstenskyrka med tegelornerade gavelrösten och sakristia i norr. Kyrkogården är relativt liten. Den omges av en kallmurad gråstensmur samt en trädkrans av stora, gamla ädellövträd. I väster finns entrén med dubbla grindstolpar som är putsade och vitkalkade. Grindstolparna i mitten kröns av putsade, karnisformade listverk. Mellan dem finns en stor smidesgrind som kröns av ett överstycke av järnsmide. Mellan de större, mittgrindstolparna och de mindre sidostolparna finns lägre och smalare smidesgrindar. Kyrkogården har till största delen grästäckta gravkvarter men även ett flertal grusgravar med stenramar. Gravarna speglar gravkonstens utveckling sedan slutet av 1800-talet. De största gravvårdarna finns i söder och väster.

Strax norr om kyrkogården ligger det gamla kyrkstallet i en faluröd trälänga.