ÅKESHOV ORANGERIET

Orangeri från 1740-talet som tillhör Åkeshovs gård. Vid slutet av 1960-talet byggdes orangeriet till med en butiksbyggnad samt ett växthus. Orangeriets östra port är borttagen och en förbindelsegång länkar samman orangeriet med butiksbyggnaden och växthuset.
SOCKEL- Orangeriet har sockel av natursten och växthuset har sockel av gulmålad betong.
FASAD- Fasader av gul slätputs med rusticerade hörnkedjor och lisener, samt profilerad takfot. Förbindelsegång har vitputsad fasad. Butiksbyggnad har fasad av vitmålad lockpanel. Växthus av glas och trä.
ENTRÉ/DÖRRAR- På gavel mot väster har orangeriet en pardörr, troligtvis ursprunglig med diagonaltställd pärlspontpanel, med smidda beslag och spröjsat överljus. Glasade aluminiumdörrar till butiksbyggnad och växthus.
FÖNSTER- Spröjsade två- och treluftsfönster. Grönmålade träbågar av 1700-tals typ.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Tre plåtklädda skorstenar. Stickbågig takkupa mot öster och väster med spröjsade rutor.

Alltsedan medeltiden har det funnits en gårdsbildning vid Åkeshov, då kallad Nockeby. Sitt nuvarande namn fick gården efter Åke Axelsson Natt och Dag som förvärvade marken 1635 och påbörjade under 1640-talet uppförandet av huvudbyggnaden och flyglarna. År 1655 ärvde dottern Barbro Åkesdotter fastigheten, som under sin tid avslutade det bygge fadern inlett. Gårdsanläggningen finns avbildad i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna från 1600-talets senare del. Trots flera senare ägare genomgick byggnaderna troligen inte några större förändringar förrän år 1720 då Gabriel Stiernkrona köpte fastigheten. Huvudbyggnadens fasad moderniserades och fick den utformning den har idag. Sonen David Stiencrona inledde en modernisering av interiören i rokokostil. Under 1740-talet lät han även modernisera flyglarnas fasader med rusticerade hörnkedjor och stickbågiga fönster. Dessutom byggdes flyglarna till med en lägre del i norr (Selling, 1977). Även parken och trädgården omgestaltades under denna tid och ett orangeri uppfördes på trädgårdens norra del. Enligt Gösta Selling stod troligen slottsarkitekten Carl Hårleman för inredningen och förändringarna. (Selling, 1965).
Släkten hade slottet i sin ägo fram till 1853. Därefter följde en period av flera ägare fram till 1905 då Åkeshov köptes av Stockholms stad. Under första halvan av 1900-talet användes huvudbyggnaden som vårdhem, flyktingförläggning och skola. Fram till 1930-talet arrenderades resten av gården ut och marken fortsatte att brukas, därefter exploaterades större delen av fastigheten för småhusområden. Trädgården användes från början av 1950-talet av Stockholms stads fastighetskontor för demonstrationsodlingar. 1958 restaurerades huvudbyggnaden, som då var i dåligt skick, för att fram till 1986 hyras ut till Bromma församling. Idag används byggnaderna som hotell och konferensanläggning.

Historiken baserad på Bergman, Anna, Åkeshov 1:1, Åkeshovs slott, Östra Flygeln, Byggnadshistoriks inventering, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelning, 2001:1 och Lundberg; Lena, Åkeshovs slott, Åkeshov 1:1, parkområdet, Historisk utredning, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen, 2005