Bostadshus

KVARTERET PORTEN - Kvarteret Porten har rektangulär form och är beläget på den nordöstra delen av norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Lancastergränd i söder och fastigheterna Norrbacke 8 och 9 i norr. Under 1800-talets andra hälft planerades för upprättandet av den så kallade Brunnsportsgatan, som var tänkt att utgöra en gräns mot kvarteret Norrbacke. Dessa planer genomfördes aldrig, Brunnsportsgatan blev aldrig någon gränd i egentlig mening. Kvarteret Porten ingick före den nu rådande fastighetsindelningen i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 82-86, 95, 134-137.
Kvarteret tillhörde länge ett av de mindre attraktiva områdena i innerstaden. Under 1700-talet benämndes denna del av staden som Österklint. Den nordligaste delen utgjordes av hällmark och söder om denna fanns tre stora åkrar, Lundbergska åkern, Klockareåkern samt Biskopsåkern. Norderklint bebyggdes relativt sent och den tidigaste bebyggelsen tycks ha utgjorts av ej planlagda mindre trähus som bredde ut sig mellan åkrar och kålgårdar. Under 1760-talet började planläggningen och regleringen av norra Klintens bebyggelse. Tomterna kom att infästas framför allt under 1760-1780-talet. Kvarteret Porten tomtindelades år 1761 och bebyggdes sedan i snabb takt. Husen byggdes av fattigt folk och bestod av mindre par- eller enkelstugor, som ofta inhyste flera familjer. Enligt 1785 års husklassifikation kan man utläsa att samtliga tomter i kvarteret var bebyggda med ett trähus med brädtak, flera av tomterna hade även ett stall. En stor del av norra Klintens befolkning utgjordes av sjömän, timmermän och murare. Bebyggelsen utgjorde ända in på 1900-talet fattigmansbebyggelse, bland annat på grund av det perifera läget.
Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid infästet. Det är uppdelat i ett rutnätsystem som omfattar tio fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett bevarat skiftesverkshus från 1700-talet, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett eller flera gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Bevarade knuttimrade hus är relativt ovanliga i detta område, men ett av få exempel ligger på fastigheten Porten 5. Tre av fastigheterna är bebyggda med hus från 1800-talets senare hälft, vilka ursprungligen inrymde flerfamiljsbostäder. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Området har idag övergått till att vara ett område för högstatusboende. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren.
PORTEN 12 - Fastigheten Porten 12 är belägen i kvarterets sydvästra del angränsande till Nygatan. Tomten har troligen varit bebyggd sedan 1700-talets mitt, då kvarteret tomtreglerades och fastigheten kom då att benämnas Klinteroten IV: 85. Enligt husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak, vilket sannolikt motsvarar dagens bostadshus. Kartan från 1856-60 visar att tomten då var större och även utgjorde den nordöstra delen av nuvarande Porten 11. Senare under 1800-talets slut ingick dock en större del av Porten 12 i Porten 11. Vid denna tid omfattade Porten 12 endast det nuvarande bostadshuset från 1700-talet. Under 1900-talets början fick tomten åter den utsträckning som gällde under 1800-talets mitt. Bebyggelsen omfattades då av bostadshuset med långsidan längs Nygatan och det uthus som idag är beläget på Porten 11. Tomten fick sin nuvarande omfattning 1973 och gick då miste om uthuset. I samband med detta tillbyggdes skiftesverkshuset från 1700-talet - ett bakbygge från 1800-talets senare del revs och ersattes med en ny tillbyggnad. Dessutom uppfördes ett nytt uthus mot fastighetens södra tomtgräns.
Tomten avskärmas från insyn genom höga plank och staket. Planket mot Nygatan bryts upp av en grönmålad fiskbensställd paneldörr. Gården var ursprungligen sluttande, men är idag terrasserad och avdelad med kalkstensmurar. Trädgårdens växtlighet domineras av bärbuskar och längs Nygatan blommar under sommartid clematis och rosor.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, PORTEN 12 - Tomten har troligen varit bebyggd sedan 1700-talets mitt, då kvarteret tomtreglerades och fastigheten kom då att benämnas Klinteroten IV: 85. Enligt husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak, vilket sannolikt motsvarar dagens bostadshus. Kartan från 1856-60 visar att tomten då var större och även utgjorde den nordöstra delen av nuvarande Porten 11. Senare under 1800-talets slut ingick dock en större del av Porten 12 i Porten 11. Vid denna tid omfattade Porten 12 endast det nuvarande bostadshuset från 1700-talet. Under 1900-talets början fick tomten åter den utsträckning som gällde under 1800-talets mitt. Bebyggelsen omfattades då av bostadshuset med långsidan längs Nygatan och det uthus som idag är beläget på Porten 11. Tomten fick sin nuvarande omfattning 1973 och gick då miste om uthuset. I samband med detta tillbyggdes skiftesverkshuset från 1700-talet - ett bakbygge från 1800-talets senare del revs och ersattes med en ny tillbyggnad. Dessutom uppfördes ett nytt uthus mot fastighetens södra tomtgräns.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7