EDA KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
När den gamla sockenkyrkan byggdes är okänt. Av arkivmaterialet framgår att tornet byggdes 1666. Tidigare fanns en fristående klockstapel. 1668 gjordes vissa reparationer på stolsindelningen (bänkar). 1682 anskaffades en altartavla och 1696 uppsattes en ny predikstol, båda tillverkade av bildhuggaren Nils Falk. Predikstolen stofferades av målarmästare Lars Werling. 1685 inköptes fönster och kort därefter tjärbråddes kyrkan och en läktare uppfördes. Kyrkan hade ständigt bekymmer med utrymme då befolkningen växte och man måste bereda plats för soldater förlagda till Eda skans. 1724 beskrivs kyrkan som "mycket gammal" och skadad, genomskjuten av en "styckekula" från Eda skans. Man ville nu bygga en kyrka av sten och under hösten 1726 påbörjades brytningen av sten som sedan framforslades under vintern. Tomten var utsedd, men arbetet lades ned. Den nya kyrkplatsen ogillades och istället beslutades att reparera den gamla kyrkan. 1763-64 genomfördes omfattande byggarbeten och kyrkan utvidgades och fick korsplan. År 1825 hade Eda församling 2.830 invånare och genom den begynnande industrin var folkmängden i stark tillväxt. När det nya kyrkobygget sattes igång på allvar 1835 räknade Eda socken 3.381 invånare.
Ritningar till Eda nya kyrka utfördes av professor Axel Nyström och blev fastställda av Kungl. Maj:t 17/12 1832. Byggmästare var E Sandberg och J Lundborg från Karlstad, församlingen bistod med åtta undermurmästare. Därefter tillkallades även byggmästare Nils Olsson, Västra Ämtervik. Vintern 1837 tillverkade han kyrkans nya predikstol. Kyrkan invigdes den 29 augusti 1841 av biskop C A Agardh. 1843 beslutades om försäljning och rivning av den gamla kyrkan. En del inventarier överfördes till den nya kyrkans vind.
Redan år 1845 lades skiffertaket om. En första orgel införskaffades 1867. Den var på tolv stämmor och byggdes av firman Setterkvist i Örebro. Samtidigt ombyggdes delvis läktaren. Under åren 1882-83 genomfördes en renovering då det förelåg behov av uppvärmning av kyrkorummet. En stor kamin utplacerades och kyrkan fick ett nytt golv. Nya bänkar tillkom också, tidigare fanns bänkar från den gamla kyrkan. Dessutom kompletterades med nya nummertavlor och ljuskronor av mässing. Rappning av väggar utfördes in- och utvändigt samt målning och förgyllning. Omkring kyrkan anlades stenmuren och kyrkotomten iordningställdes och planterades. Vid denna renovering flyttade man ut altardekorationen i form av ett kors och ersatte det med den gamla kyrkans altaruppsats, reparerad och ommålad. År 1904 skedde en eldsvåda i kyrkan förorsakad av överhettning av murstocken vid sakristian. Inga direkta uppgifter finns om skadorna. Åren 1921-22 utfördes dräneringsarbeten, man byggde ett nytt pannrum och installerade centraluppvärmning med lågtryckånga. Under tidigt 1930-tal ombyggdes orgelverket medan fasaden kunde bibehållas efter en obetydlig tillbyggnad. I samband med detta ombyggdes orgelläktaren efter ritning av byggmästare D Danielsson, Arvika. Vid början av 1940-talet omlades hela golvet i kyrkan. Samtidigt anskaffades nya bänkar. Dessa gjordes kortare än de gamla för att ge plats åt sidogångar. 1950 återfick kyrkan några gamla kyrkoföremål, bland annat sin medeltida dopfunt. 1955 övergick man till oljeeldning.
En utredningskommitté tillsatt 1948 hade uppdragit år kyrkoarkitekt Einar Lundberg, Stockholm att upprätta plan för inre och yttre renovering av kyrkan. 1954 fick man ett förslag på granskning. Senare visade det sig att Einar Lundberg ej hade möjlighet att fullfölja uppdraget, utan det uppdrogs åt slottsarkitekten Ragnar Jonsson, Stockholm att komplettera förslaget med ritningar och arbetsbeskrivningar. Det nya förslaget fastställdes 1957 och innebar att en speciell dopplats anordnades i korets södra del med medeltidsfunten, ett nytt dopaltare och en ny doptextil. Nya dörrar insattes och bänkarna ombyggdes. Kyrkans fasta och lösa inredning konserverades av konservator Sven Dahlén. Återinvigning skedde den 26 okt 1958. Samma år uppfördes även ett nytt bårhus efter ritning av arkitekt W Gjerming.
1967 sker på nytt en fasadrenovering, omläggning av plåttak över absiden och isolering av innertaket. Ansvarig arkitekt var Jerk Alton. En brand drabbar på nytt kyrkan 1979. Den startade i pannrummet och medförde att sakristian blev helt utbränd och att koret med altare blev illa medfaret. Den gamla altartavlan och predikstolen räddades, men polykromin skadades. Ett restaureringsarbete startade på nytt under ledning av arkitekt Jerk Alton. Detta innebar återrenovering av sakristian och ett nytt textilrum och förrådsrum bakom koret. Hela korgolvet gjordes nytt och sänktes. Under läktaren byggdes ett samlingsrum, kapprum, handikapptoalett, förråd och en trappa till läktaren. Därtill kom ett fristående altarbord och en flyttbar öppen altarring. Nya bänkar byggdes samtidigt som de minskades i antal och försågs med elvärme. Vidare skede byte av rötskadade stockar i golvbjälklaget, ventilering och dränering samt orgelrestaurering. Konservering av inventarier utfördes.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans enskeppiga kyrkorum täcks av ett blåmålat trätunnvalv. Väggarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade fönsterbågar och skifferhällar i fönsterborden. Taklisten är slät med målning likt tandsnitt och det finns rosetter vid takkronornas infästningar. Golvet är av lackat trä. Predikstolen är vitmålad, utförd i empirstil och samtida med kyrkobyggnaden. Altaruppsatsen är ett arbete i senbarockstil som inflyttats från den äldre kyrkan vid renovering 1882-83. Framför altaruppsatsen står ett fristående altare (1980) tillverkat av trä och en delad altarring (1980) med svarvade balusterdockor. I korets södra parti finns en dopfunt i sandsten som dateras till 1200-tal. Den står framför ett kredensbord från 1980, och en dopaltarvävnad från 1959. Kyrkans bänkar bildar fyra kvarter med mittgång och tvärgångar. Interiörens nuvarande färgsättning tillkom vid en renovering 1980. I väster finns läktare med orgel. Till läktaren finns en öppen trappa efter norra väggen i kyrkorummet. I samband med arbetena 1980 tillkom även läktarunderbyggnader som rymmer brudkammare, toalett, förråd och klädavhängning. Likt en koromgång ligger sakristia, hall, textilrum och förråd i en halvbåge runt altarabsiden. Ingångar till dess utrymmen finns i koret på var sida om altaruppsatsen.
LÅNGHUSET har inbyggda vindfång vid norra och södra långhusportarna. Väggarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade fönsterbågar och skifferhällar i fönsterborden. Taklisten är slät med målning likt tandsnitt och det finns rosetter vid takkronornas infästningar. Golvet är av lackat trä. Innertak av blåmålat trätunnvalv. Elementskydd. Öppna, glest utplacerade BÄNKAR från 1980. De är 22 st till antalet och bildar fyra kvarter i kyrkorummet. Dessutom finns 9 st på läktaren. Gavlarna är målade blå med beige marmorering i fyllningarna. Deras insidor är röda och har inbyggd bänkvärmare i sitsarna. Extrastolar finns som är kopplingsbara, målade blåa med röda dynor. LÄKTARE i väster bärs upp av svarvade kolonner på fyrkantiga baser, målade gröna likt kolmårdsmarmor. På läktaren finns en ORGEL utförd av orgelbyggare Zetterkvist & son, Örebro 1831, ursprungligen 9+3 stämmor, utökad 1940 till 37 stämmor. Renoverad och ommålad 1980. LÄKTARUNDERBYGGNADER med rosamålad bröstpanel. Till läktaren finns en öppen trappa efter norra väggen i kyrkorummet. I samband med arbetena 1980 tillkom även läktarunderbyggnader som rymmer brudkammare, toalett, förråd och klädavhängning.
KORET har samma bredd som kyrkorummet med en rak östvägg som avslutas i en altarnisch. Golv, väggar och tak lika kyrkorummet. Två fönster på vardera norra och södra väggen. Dörrar ut till bakomliggande sakristia och förrådsutrymmen på östväggen. ALTARUPPSATSEN är utförd i senbarockstil och dateras 1696. 1883 lät brukspatron J O Sundström renovera och uppsätta altartavlan från gamla kyrkan. Därefter renoverad och ommålad 1958. 1980 frilägges originalfärger. Uppsatsen tillskrivs Nils Falk som var verksam som träsnidare under senare delen av 1600-talet och förra delen av 1700-talet i väst Sverige, bodde i Dalsland. (I Köla kyrka finns en altaruppsats tillverkad av samma man ca 25 år senare, stilistiskt är de mycket olika.) Uppsatsen har tre våningar samt krön och predella. Nedre bilden visar Agnus Dei -Guds lamm med korsfanan. Centralmotivet är Korsfästelsen, däröver kommer Uppståndelsen och sedan Himmelsfärden. Mellan spiralvridna kolonner står Moses, Aron, Petrus och Paulus. Överst triumferande änglar med basuner. Uppsatsen kröns med en strålande sol och ängeln Uriel, ljusets ängel med uppslagen bok. Dominerande kulörer är svart, rött, blått och guld. Framför altaruppsatsen står ett fristående ALTARE tillverkat av trä år 1980. Det är målat i blått, rött och guld. Upphängning av textilier sker med kardborreband. En delad ALTARRING tillkom även den 1980, målad rödrosa med marmorering på smala balusterdockor. Knäfallstyg i rosa. Altarpallar grå 2 st från 1965. PÅ den norra väggen väster om det andra fönstret hänger en nyklassicistisk PREDIKSTOL. Den är målad vit med blågrå marmorering och förgyllning. Predikstolen är samtida med kyrkan och förfärdigad av Nils Olsson, Aplungsåsen, Västra Ämtervik. Renoverades 1883 och 1980. Baldakin och stol sammanbinds av en blåmålad fondvägg med ett kraftigt förgyllt draperi. Korgen vilar på räfflade pelare. Psalmnummertavlor 2 st 1958, renoverade 1980. DOPFUNT i sandsten dateras 1200-tal. Den är i två delar med cylindrisk cuppa med starkt skrånande undersida avslutad med cylindriskt skaft och en fot i form av en attisk bas med vulst, hålkäl, vulst. Ornament saknas. Det finns ett centralt genomgående utömningshål. Dopfunten står i korets södra del framför ett kredensbord skapat 1980. Ovanför hänger en dopaltarvävnad från 1959.
SAKRISTIAN har lackat trägolv, putsade väggar målade gula till manshöjd, därefter röd linje och vitt överparti. Vitmålat skivtak och rektangulära småspröjsade fönster målade gråa. Dörrarna till kyrkorummet målade gråa med marmorering i beige, gul och rött. Dörr till förrum målad med lasyr rosaröd. Bönealtare i sakristian 1980. Piscina 1980. Vävnad 1980. Spegel, slagbord, byrå, stolar och soffa mm inköptes 1980. Äldre trä- och smideskrona i taket. PASSAGE/HALL med golv med korkmatta, vitmålade väggar och tak. Skåpsinredning målat med äggoljelasyr rosarött. Vindfång vid ytterdörr mitt för öster. TEXTILRUM med lackat trägolv, gråmålat fönster och vägg och tak målade lika sakristian. Textilskåp för såväl liggande som hängande förvaring målade rosaröda. Tvättbänk av koppar. FÖRRÅD med lackat trägolv och blåmålade putsväggar. Skåpsinredning lasyrmålad blå. Fönster.
VAPENHUS Kollektkista i trä med järnbeslag daterad 1697. Minnesplakett av gjutjärn, 1946. Skänkt av Bergslagens artilleriregemente för neutral vakt 1940-45.
ÖVRIGT - Timsten av täljsten placerad i korets fönster, daterad 1689. Cembalo från 1975, piano, kormatta 1980, gångmattor 1980, psalmboksvagnar. Fyra evangelister, delar av äldre predikstol förvarad i tornet, 1697 är placerade på en hylla i samlingsrummet. Konserverades 1980. Vävnad 1981. Storklocka 1949, lillklocka 1653. Högtalaranläggning och hörslinga 1978. Radiosändare för klockringning 1971.

Kyrkan är en vitputsad långhuskyrka i Karl Johan-stil med karakteristiskt västtorn med trälanternin. Den stod färdig år 1841 och har ett rektangulärt långhus med utbyggt, halvrunt korparti, som även inrymmer sakristia. Ingång i väster genom tornet samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Exteriören och interiören är tidstypiska för tidens nyklassicistiska kyrkobyggande. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Portalerna är något infällda i murlivet med rundbågeform. Det utbyggda korpartiet har takfall i två avsatser. Tornet kröns på brukligt sätt av flack huv med ljusmålad trälanternin.
Kyrkan vilar på en granitsockel. Fasaderna är slätputsade och avfärgade vita. Ankarsluten är synliga i fasaden. Profilerad vit taklist. Mittelandslist mitt för fasaden. Taket är belagt med rektangulärt småhugget glimmerskiffer från Glava skifferbrott. Nocken är av kopparplåt, tillika stuprör och hängrännor. Fönsterbågar och dörrar är målade blågråa. Dörrarna har stående slätpanel. Tornets lanternin är av vitmålat trä med rundbågiga vitmålade fönsterbågar. Avslutas med kors på kula. Under takfoten en list med tandsnittsmönster. I väster finns trappa med handikappsramp av stålgaller. Stentavla ovan entrén i väster med guldbokstäver.