GÄSTGIVARS

Vallsta by har förhistoriskt ursprung. I bykärnan finns idag fem gårdar. Gästgivars är den nordligaste av dem. Gården har varit gästgiveri från 1600-talet och fram till 1700-talets slut. Den äldsta historien om gården är nedtecknad i Gästgivarssägnen som behnadlar händelser vid 1600-talets mitt. Gården var en av de större i byn. Jordbruk bedrevs fram till 1947, då de sista ägarna bebodde gården. Därefter har gården brukats av andra och bostadshuset har hyrts ut.

Gästgivars är en välbehållen gårdsmiljö, en typisk hälsingegård. Gården är en viktig del i en förhållandevis välbevarad bymiljö. Exteriört präglas den främst av 1800-talets byggnadstradition, med längor bildande en gårdsfyrkant. Den ursprungliga gården har tre längor bevarade. Ovanligt är att ytterligare en tät gårdsfyrkant skapats genom stora byggnadsinvesteringar kring år 1900. Att byggnadsbeståndet på en hälsingegård förnyades vid den tidpunkten är vanligt, men inte att det skedde så sammankopplat med den tidigare bebyggelsen. Ny ladugård och loge tillkom i slutet av 1800-talet och en länga vid gårdsplanen togs bort. Vid denna tid gjordes även stora investeringar i gårdens övriga byggnader.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborg, 2010-12-17, Dnr 432-5755-10

Vallsta by har förhistoriskt ursprung. I bykärnan finns idag fem gårdar. Gästgivars är den nordligaste av dem. Gården har varit gästgiveri från 1600-talet och fram till 1700-talets slut. Den äldsta historien om gården är nedtecknad i Gästgivarssägnen som behnadlar händelser vid 1600-talets mitt. Gården var en av de större i byn. Jordbruk bedrevs fram till 1947, då de sista ägarna bebodde gården. Därefter har gården brukats av andra och bostadshuset har hyrts ut.

Gästgivars är en välbehållen gårdsmiljö, en typisk hälsingegård. Gården är en viktig del i en förhållandevis välbevarad bymiljö. Exteriört präglas den främst av 1800-talets byggnadstradition, med längor bildande en gårdsfyrkant. Den ursprungliga gården har tre längor bevarade. Ovanligt är att ytterligare en tät gårdsfyrkant skapats genom stora byggnadsinvesteringar kring år 1900. Att byggnadsbeståndet på en hälsingegård förnyades vid den tidpunkten är vanligt, men inte att det skedde så sammankopplat med den tidigare bebyggelsen. Ny ladugård och loge tillkom i slutet av 1800-talet och en länga vid gårdsplanen togs bort. Vid denna tid gjordes även stora investeringar i gårdens övriga byggnader.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborg, 2010-12-17, Dnr 432-5755-10