BODUMS KYRKA

Dagens kyrka ersatte ett kapell som uppförts av bönder från trakten 1798-99, tillika den första kyrkobyggnaden på platsen. Kapellet dokumenterades aldrig då det revs i samband med det nya kyrkobygget men äldre uppgifter förtäljer om en rektangulär byggnad i panelat liggtimmer, utvändigt faluröd och invändigt vitlimmad, som försågs med klocktorn 1817.

Den nya kyrkan uppfördes 1882-83 efter ritningar (1878) av Johan Adolf Hawerman, arkitekt vid Överintendentämbetet. F W Scholander har i viss mån justerat ritningarna. Kyrkans planform och dess exteriör är ovanlig och ger associationer till såväl frikyrkobyggnader som till profan bebyggelse. I byggnadsteknik och fasadbehandling återspeglar kyrkan den strävan som fanns sedan mitten av 1800-talet att förnya träarkitekturen på materialets egna villkor. Denna ambition från ett antal namnkunniga arkitekter och ingenjörer spreds via tekniska tidskrifter och mönsterböcker. Hawerman ritade en liknande kyrka i Östervallskog i Värmland men då denna förstörts i brand utgör Bodum ett unikt exempel på en 1800-tals träkyrka med klocktorn över korsmitten.

Den erfarne byggmästaren Johan Nordell anlitades för uppförandet. Denne följde i allt väsentligt ritningarna utvändigt vid sidan av att han förenklade entréportikerna. Invändigt gjorde Nordell sin vana trogen förändringar och försköningar av inredningen och den arkitekturbundna utsmyckningen.

Kyrkans planform och dess exteriör är ovanlig och ger associationer till såväl frikyrkobyggnader som till profan bebyggelse. I byggnadsteknik och fasadbehandling återspeglar kyrkan den strävan som fanns sedan mitten av 1800-talet att förnya träarkitekturen på materialets egna villkor. Denna ambition från ett antal namnkunniga arkitekter och ingenjörer spreds via tekniska tidskrifter och mönsterböcker. Hawerman ritade en liknande kyrka i Östervallskog i Värmland men då denna förstörts i brand utgör Bodum ett unikt exempel på en 1800-tals träkyrka med klocktorn över korsmitten.

Den erfarne byggmästaren Johan Nordell anlitades för uppförandet. Denne följde i allt väsentligt ritningarna utvändigt vid sidan av att han förenklade entréportikerna. Invändigt gjorde Nordell sin vana trogen förändringar och försköningar av inredningen och den arkitekturbundna utsmyckningen.

Kyrkans exteriör är mycket välbevarad. De förändringar som utförts rör taktäckningsmaterialet och färgsättningen. Torn och kyrktak var ursprungligen provisoriskt pappklädda men tidigt under 1900-talet täcktes tornet med kopparplåt och kyrktaket med järnplåt. 1987 ersattes det uttjänta kyrktaket med ett nytt av koppar och det målades liksom torntaket svart. Byggnadens ursprungliga fasadfärgsättning i gult förändrades redan 1906 då fasaderna ströks vita. Senare har även fönsteromfattningar och listverk målats vita.

Kyrkans interiör har genomgått mer betydande förändringar vid två tillfällen. 1938 genomfördes en restaurering efter ett program upprättat av Einar Hallström. Utgångspunkterna för insatserna var att förbättra värmeisoleringen, utöka orgelläktaren samt att förnya ytskikten. Ett annat mål var att återföra kyrkans interiör till det utseende originalritningarna visar vilket främst riktade sig mot Johan Nordells egenhändiga kompletteringar. 1977-80 projekterades en restaurering av Hans Jäderberg och Nils Jacobsson på K-konsult, Frösön. 1981 verkställdes arbetet vars huvudmålsättning var att anpassa koret och kyrkorummets främre del till nya liturgiska krav och att reparera bottenvåningens trägolv. Vinds- och golvbjälklag isolerades för att minska den stora byggnadens energiförbrukning.

1938 inrättades ett kapprum och en toalett under orgelläktaren och två nya trappor dit upp byggdes i gavelhörnen. Idag leder tre dörrar in till kyrkorummet som trots att det genom kapprummet kortades av och att orgelläktaren i samband med detta flyttades fram fyra meter har en tydlig orientering i längdriktningen. Det treskeppiga långhuset har breda sidoläktare med utlöpare i korsarmarna. Sidoläktarna har gradänger med bänkar och de löper längs hela långsidorna och är i jämnhöjd med koret avdelade i fyra utrymmen, ett på var sida med bänkar, och ett med förrådsutrymmen. Tvärskeppet har ingångar på båda sidorna och från vindfången leder trappor till läktaren.

Från orgelläktaren som hänger samman med sidoläktarna finns uppgång till vind och torn. Orgeln är centralt placerad och har en nyrenässansfasad från 1890-talet. Läktarbarriären har ett svängt, framskjutande mittparti. Hela barriären har sedan 1938 släta fyllningar då de balusterdockor Nordell lät svarva borttogs. Det släta och modernistiska 1930-talsuttrycket återkommer i samtliga väggspeglar och övriga väggytor i kyrkorummet vid sidan av fönsternischer och triumfbågens svicklar. Den ursprungliga släta stående väggpanelen spikades över med hårda träfiberskivor, delvis för att täta mot drag.

Det är idag osäkert hur kyrkans invändiga färgsättning ursprungligen sett ut. Målningsarbetet 1938 var omfattande och kyrkorummet har idag en harmonisk färgsättning med i huvudsak grå kulörtoner. På bottenvåningen förekommer marmoreringar på pelare, predikstol och bänkfronter vilket tillsammans med de skickligt huggna pelarna ger en känsla av stenkyrka och som bryter mot exteriörens rika träspecifika arkitektur. Det fältindelade platta taket med markerade bjälkar bidrar till att kyrkorummet inte är lika spektakulärt som den mer uppåtsträvande gotiserande exteriören. De nygotiska inslagen i interiören är få och märks tydligast i den svagt spetsbågiga triumfbågen och dess utlöpare vid sidoläktarna. Den av Hawerman ritade altaruppställningen med korset och manteln har nyrenässanskaraktär och Nordells predikstol och nummertavlorna har en traditionell utformning som skänker kyrkorummet ett eklektiskt stiluttryck. Till detta bidrar att man vid 1938 års arbeten på tidens manér placerade inventarier från den äldre kyrkan i kyrkorummet. Mest betydande av dessa är en predikstol från 1630, tidigare i Lit, som står intill den nyare på kyrkans norra sida. Bakom den äldre predikstolen finns ett uppglasat förvaringsskåp för textilier.

Altarringen har ett framskjutande, rikt ornerat och förgyllt mittparti och balustrader mot sidorna. Ett färgstarkt korfönster med en något abstraherad strålsol ersatte ett äldre fönster 1968. Det förhöjda korgolvet är täckt av en grön heltäckningsmatta och förlängdes 1981 till i höjd med nummertavlorna. För att utöka ytan för kör och orkester togs då i kyrkans längdriktning stående kyrkvärdsbänkar bort och gav ett öppet utrymme som möblerades med lösa stolar. En bänkfront vändes vinkelrätt och fungerar som räcke för den ramp som från söder når koret. Norr om koret är sakristian belägen och på motstående sida är den före detta dopkammaren inredd som en kompletterande sakristia. Båda utrymmena avslutas i höjd med triumfbågen.

1981 lades större delen av bottenvåningens plankgolv om medan läktarvåningen till största delen har bevarat skurgolv. Det nya golvet ansluter väl till äldre kvarvarande partier och ger kyrkan ett ljust intryck. Det öppna och luftiga intrycket förstärks av den öppna bänkinredningen med snidade gavelrosetter.