Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Gotland, Kommun: Gotland |
Titel <itemTitle> |
VAMLINGBO KYRKA |
Historik <itemDescription> |
-
Vamlingbo kyrka härrör till största delen från 1200-talet. Möjligen har den ersatt en tidigare stenkyrka; grundmurar till ett mindre torn har påträffats under det befintliga. Andra reminiscenser från äldre tid är dopfunten, tillhörande "Byzantios" - gruppen från 1100-talets andra hälft, samt några inmurade reliefer, delar av gravkistor från 1100-talet, i långhusets sydfasad. Den nuvarande hallkyrk...
Visa hela
Vamlingbo kyrka härrör till största delen från 1200-talet. Möjligen har den ersatt en tidigare stenkyrka; grundmurar till ett mindre torn har påträffats under det befintliga. Andra reminiscenser från äldre tid är dopfunten, tillhörande "Byzantios" - gruppen från 1100-talets andra hälft, samt några inmurade reliefer, delar av gravkistor från 1100-talet, i långhusets sydfasad. Den nuvarande hallkyrkan består av ett treskeppigt långhus med smalare rakslutet kor, sakristia i norr samt västtorn. Byggnadsmaterialet är huggen sandsten med detaljer i finhuggen kalksten. Långhus och kor uppfördes i mitten av 1200-talet. Tornet tillfogades vid 1300-talets mitt. Sakristian är sentida. Kyrkans ursprungligen höga torn förstördes vid ett åsknedslag 1817, efter vilket den befintliga lanterninen samt stödmurarna tillkom. Fasaderna är vitputsade. Långhus och kor täcks av sadeltak. Kyrkans tre ingångar (på långhusets nord- respektive sydsida samt på korets sydsida) har likartade portaler med veckkapitäl. Den södra tornportalen igensattes i samband med stödmurarnas uppförande; portalomfattningen har dock senare frilagts och kan studeras inifrån. Långhuset har smala fönsteröppningar, två i norr och två i söder; korets östvägg genombryts av en trefönstergrupp. Långhuset täcks invändigt av nio kryssvalv, vilka bärs upp av fyra rundpelare. Karakteristiskt för kyrkorummet är växlingen mellan röd och grå kalksten i pelarskaft, triumfbåge och fönsteromfattningar, tillsammans med kvadermålning i gult och grått. I triumfbågsmuren finns nischer för sidoaltaren (det sydöstra är bevarat) samt en trepassformig öppning, vilken utgör Gotlands enda bevarade medeltida ambo (talarstol). Kalkmålningar finns från 1200- och 1300-talen. Av stort intresse är figurmålningen på norra långhusväggen; den är från 1200-talets mitt och föreställer kejsar Henriks själavägning. Långhusets valvmålningar, från omkring 1700, restaurerades hårt vid sekelskiftet 1900, då även korets glasmålningar (medeltidsimitationer) insattes. 1961 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten Åke Porne, och en yttre restaurering ägde rum 1987-88. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
|
Beskrivning Inventeringsår (2010) <itemDescription> |
-
Vamlingbo kyrkogård består av en ny och en gammal del, båda är var för sig rektangulära. Den gamla delen av kyrkogården är omgiven av sandstensmurar, delvis brukslagda vars höjd varierar mellan 120-1...
Visa hela
Vamlingbo kyrkogård består av en ny och en gammal del, båda är var för sig rektangulära. Den gamla delen av kyrkogården är omgiven av sandstensmurar, delvis brukslagda vars höjd varierar mellan 120-150 cm. Muren mäter i söder och norr 79 m och i öster och väster 43 m. Den nya delen av kyrkogården omges av kallmurade kalkstensmurar. Även den gamla kyrkogårdens förgård i öster omges av sådana murar. I den östra mursträckningen finns en medeltida portal. I den södra muren finns en öppning in till prästgården med enkel järngrind på trästolpar med sandstenskrön. I den norra muren (nordvästra hörnet) finns en genomgång till den nya kyrkogården flankerad av återanvända gravhällar(?). Den nya kyrkogården har en öppning i väster med enkel trägrind och i öster med dubbla järngrindar även förgården har i öster dubbla järngrindar. Grusbelagda gångar leder från den medeltida portalen i öster vidare västerut längs med kyrkans södra fasad där gången från den södra öppningen ansluter. Gången viker av vid den västra muren och ut på nya delen av kyrkogården. Trädplanteringarna kring den gamla kyrkogården består av ask, lind, lönn och oxel, kring den nya kyrkogården av lind. På den senare finns även häckar, i övrigt domineras kyrkogården av gräsmattor. Lyktstolpar finns på den södra (2 st.) delen av kyrkogården samt den på den inhägnade förgården (3 st.). På kyrkogården fanns vid kyrkogårdsinventeringens genomgång 1996 307 st. synliga gravar. Övriga byggnader på kyrkogården I den östra kyrkogårdsmuren finns en stiglucka (trappgavelsport) av sandsten utan grindar. En likvagnsbod tillhörig kyrkan står på prästgårdens mark, söder om den södra prästgårdsladan. Byggnaden består av resvirke på putsad kalkstenssockel. Väggarna täcks med stående, pärlspåntad och gulmålad panel. Vitmålade knutbräder. Dubbelport av liggande panel på ena gaveln. Tak av pannplåt ovanpå ett äldre spåntak.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Vamlingbo kyrka är uppförd under medeltiden med undantag av sakristian och pannrummet, den förra uppfördes på 1860-talet och det senare på 1900-talet. Från den första kända stenkyrkan på platsen härrö...
Visa hela
Vamlingbo kyrka är uppförd under medeltiden med undantag av sakristian och pannrummet, den förra uppfördes på 1860-talet och det senare på 1900-talet. Från den första kända stenkyrkan på platsen härrör relieferna i långhusets södra murverk och sannolikt dopfunten. Resterna av ett betydligt mindre västtorn har påträffats i samband med grävningar i kyrkan. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes omkring 1250, de båda byggnadskropparna är i stort sett samtida. I slutet av samma århundrade fick valven i koret sina målningar. Långhusets muralmålning i kolossalformat på södra väggen, föreställande S:t Kristoffer, samt Golgatascenen ovan väggskåpet på korets östra vägg är från 1300-talet. Tornet uppfördes i mitten av detta århundrade och anses ha varit ett av öns mest monumentala torn. Den 9 februari 1817 slog blixten ned i tornet, den övre delen av muren rasade och taken antändes. Murarna stöttades med trästockar, sedan användes mängden av sten från tornets raserade överdel till att lägga upp kraftiga stödmurar i norr och söder. Den södra stödmuren gömmer en gotisk portal. Stödmuren har enligt nya rön funnits på plats redan på 1300-talet. 1736 blåste tornet ned, tornspiran brann, klockan sprack och göts om Omkring 1740 finns stödmurar kring tornet samt ett nytt skönt högt torn. Efter eldsvådan 1817 fick kyrkan det utseende den har idag med nya takstolar över kor och långhus samt en lanternin över tornet. 1802-05 uppfördes en sakristia på korets norra sida. Den revs på 1860-talet och ersattes med den nuvarande. På 1880-talet belades taken med spån. En större restaurering genomfördes 1895, under ledning av arkitekten Gustaf Pettersson, Stockholm, samt med medverkan av artisten C. Wilh. Pettersson, Stocksund, och målaren Johan Gardelin, Hemse. Gustaf Pettersson formgav bänkinredningen och glasmålningarna i fönstren, C. Wilh. Pettersson restaurerade retablet . Stödmurarna reparerades 1951 och dragstag monterades.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Gotland, Gotland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Årtal enligt Strelow. 1072-01-01 e.Kr. - 1072-12-31 e.Kr. .
-
Stenkyrka på platsen (andra hälften av 1100-talet) från vilken relieferna på långhusets härrör, somliga ha utgjort gravmonument. Grundmurar av denna kyrkas torn har man funnit rester av. 1100-01-01 e.Kr. - 1199-12-31 e.Kr. .
-
Långhus och kor, byggnadskropparna är i stort sett uppförda samtidigt. 1240-01-01 - 1259-12-31 .
-
Ett högt och stort torn uppfördes, ett av öns mest monumentala tornbyggen. 1340-01-01 - 1359-12-31 .
-
Avloppstank grävdes ned på kyrkogården.
Dagvattenschakt grävdes. 1988-01-01 - 1988-12-31 .
-
Träden på kyrkogården gallrades och gångarna lades igen. 1996-01-01 - 1996-12-31 .
-
Kyrkogårdsmurarna restaurerades. 2006-01-01 - 2006-12-31 .
-
Fliseldad fjärrvärme från en panncentral gemensam med prästgården, i ny pannrumsbyggnad V om kyrkogården. 2008-01-01 - 2008-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|