TEGNEBY KYRKA

KYRKORUMMET upplev som intimt, trots att det egentligen är ganska rymligt. Inredningen är hållen i bruna nyanser mot de ljust beigevita väggarna. Koret har rak avslutning åt öster, med en hög spetsbågig nisch bakom altaruppsatsen. Korgolvet är två steg högre än i långhuset. Öster om koret finns ett rum, nu använt som "lillkyrka", var ursprungligen kyrkans kor, men avskildes från kyrkorummet med en vägg 1937-38. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och sakristia på norrsidan.

GOLVET är lackat trägolv, huvudsakligen sannolikt från byggnadstiden. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust beigebrunt. TAKET är ett välvt brädtak, med ett plant parti längs ytterväggarna, uppburet av höga profilerade konsoler. Taket är målat i ljust brunbeige, med paritet närmast ytterväggen i mellanbrunt. I lillkyrkan har det tidigare korets blå och stjärnbeströdda valv bibehållits.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Spegeldörrar med glaspartier i överdelen, med nygotisk utformning, målade i brunt. I norr och söder leder dess ut till vindfång innanför de egentliga ytterdörrarna, vars insida är klädd med panel, med ett synligt ramverk. Sannolikt från byggnadstiden. I väster under läktaren sitter dessutom en modernare dörr, samtida med läktarunderbyggnaden. FÖNSTREN är höga spetsbågiga spröjsade träfönster, målade i ljust beigebrunt, och med innanfönster.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren i väster. Framväggen går ända fram till läktarens framkant. Innehåller samlingsrum på sydsidan och sakristia på norrsidan. Byggd 1963 efter ritningar av J Olivegren. Väggen mot kyrkorummet klädd med vitlaserad panel, med glas i partierna närmast ytterväggar och upp mot läktarens undersida. Sakristian har en enhetligt utformad inredning, med bl a ett altare av obehandlat trä.

LILLKYRKAN i öster, har en ingång bakom altartavlan. Det är ett smalt med relativt högt rum, med ljus genom höga spetsbågiga fönster. Taket är ett putsat ribbvalv, målat i ljusblått med stjärnor. Golvet av lackat trä.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av gult tegel, vitputsade väggar och ett vitmålat pärlspontstak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida. Ytterportens insida är klädd med panel, med ett synligt ramverk. Dörrar till kyrkorummet är spegeldörrar med glaspartier i överdelen, med nygotisk utformning. Vapenhusets inredning helt från byggnadstiden. RUMMET EN TRAPPA UPP är inrett på motsvarande sätt.

INREDNING:

ALTARE - Av trä, placerat ett stycke framför östra korväggen. Sidorna indelade i fält med nygotiska detaljer. Målat i olika bruna nyanser. Från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - Stor barockuppsats, placerad på altarets bakkant. Bildframställningarna utgörs av tre tavlor ovanför varandra. UNDERST en bred men låg relief föreställande Nattvardens instiftande. Ovanför denna HUVUDMOTIVET som är en målning på trä med rundbågig överdel, föreställande Kristi korsfästelse. ÖVERST en mindre rundbågig målning, föreställande Kristi Himlafärd. Målningarna är omgivna av ett rikt skulpterat bladverk och flera skulpturer. Korsfästelsemålningen är flankerad av två vridna kolonner, och utanför dessa två skulpturer föreställande Petrus till vänster och till höger troligen Paulus. Himlafärdsmålningen omges av änglaskulpturer och kröns av en skulptur av Kristus med segerfanan. TILLVERKAD av Niels Läs (eller Läse) och uppsatt i Marstrands kyrka 1696, och målad vid samma tid av Eric Grijs. Inköptes till Tegneby 1807. Vid nya kyrkans byggande 1890-91 ersattes målningarna av gipsreliefer av Carl Johan Dyfverman. Målningarna återinsattes efter renovering 1939, dock ej nattvardsscenen. Dyfvermans uppståndelsescen hänger på annan plats i kyrkan, förutom korsfästelsescenen vilken nu utgör altaruppsats i Nösunds kapell.
ALTARRING - Rund altarring, öppen i sidorna. Sidan indelad i kvadratiska fält, med genombrutna femklövrar inom förgyllda rundlar i. Målad i brun lasering med djuprött tyg på knäfall och överliggare. Från byggnadstiden, ombyggd 1938.
PREDIKSTOL - Placerad på korets norra sida, men fristående från väggen. Fot och trappa är moderna. Korgen är ett barockarbete, målat i blått med röda och grå dekorationer samt förgyllningar. På sidorna är reliefer med evangelisterna, samt den uppståndne Kristus. Relieferna sitter inom skulpterade arkadbågar, med textfält över och under. I textfälten löper bibelcitat. Överst: "DER SOM HANS AAND DET OPVACTE IESU FRA DE DØDE BOER UDI EDER, DA SKA OC DE SAME SO OPVACTE CRISTU FRA DE DØDE GIØRE EDERS DØDELIGE LEGEE LEFVENDIS. ROM CP8.

Underst: "IEG ER OPSTANDELSEN OC LIFVIT. HVO SOM TROER PAA MIG HAND SKA LEFVA LIGEVEL HAND DØER, OC HVO SOM LEFVER OC TROER PAA MIG HAND SKAL ALDRIG DØE. IOH CP XI. 1638." samt "HVO VIL FÖRDØMME CHRISTUS ER HER SOER DØD, IA MEGET MERE DE SO ER OC OPVACT. ROM VIII".

I hörnen sitter konsolformade pilastrar, stående på piedestaler i nederdelen och via små änglahuvudförsedda konsoler uppbärande den profilerade överkantslisten. Predikstolen är tillverkad 1638. Stod i gamla kyrkan tills den revs, sedan under tiden 1912-38 i Nösunds kapell. Återinsatt i kyrkan 1939, restaurerad samma år av Sven Gustafsson.
DOPFUNT - På korets sydsida står en MEDELTIDA dopfunt, av täljsten. Cuppan har en fyrklöverform, med i övrigt slät och rundad utsida. Uttömningshål i botten. Skaft i form av knippekolonn, och fyrklöverformad fot. Troligen 1200-tal.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning, fristående från väggarna. Figursågade gavlar med treklöverformad överdel, och små armstöd. Bänkskärmar mot kor indelade i smala spetbågiga fält. Målad i brunt med ljust bruna fält och blå och rödbruna dekorationer. Från byggnadstiden, invändigt något ombyggda, samt kortade i ytterändan.
LÄKTARE - I väster, uppburen av rektangulära pelare med fasade kanter och dekorationer. Läktarbröstningen indelad i små smala fält med nygotisk utformning. Litet utskjutande mittparti. Målad i bruna nyanser med blå dekorationer. Rummen under läktaren går ända fram till läktarens framkant. Läktaren från byggnadstiden, något ombyggd i mittpartiet i samband med att rummen inreddes under läktaren.
ORGEL - Modernt orgelhus med piporna i fem rektangulära pipöppningar, de yttre samt den mittersta högre än de mellanliggande. Målat i blå och ljusbruna toner. Byggt 1963 tillsammans med orgelverket, av Hammarbergs.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på ömse sidor om korbågen. Svarta siffertavlor med trepassformad överdel, omgivna av profilerade och förgyllda ramverk med nygotisk utformning. Målade i brun lasering. Från byggnadstiden.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor: Den äldsta från 1500-talets början, reparerad på 1920-talet. Den yngre är från 1855, omgjuten 1923 av M. O. Ohlsson i Ystad.
ÄLDRE INREDNING - ovanför det nuvarande välvda innertaket finns det ursprungliga innertaket från 1891, med bemålningen bevarad.

TEGNEBY KYRKA är uppförd i sten och tegel, och består av långhus, torn av sten i väster, och i öster ett smalare och femsidigt kor. Koret har senare fått annan användning. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en sockel av granit. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med grönmålad plåt, i skivtäckning. Under takfoten en putsad taklist, med tandsnittsdekoration.
TORNET har en nederdel av sten med murar som kyrkan i övrigt, och en överdel av trä, klädd med vitmålad plåt. Ovanför västporten ett runt fönster. På norra och södra sidan sitter två stenar med reliefer inmurade, på norrsidan ett karvsnittsmönster och på sydsidan ett djurhuvud. I överdelen dubbla rektangulära ljudluckor i alla väderstreck. Torntaket har ett nedre fyrsidigt takfall med avfasade hörn, och ovanför detta en kortare åttkantig spira med något svängda sidor. Hela torntaket klätt med kopparplåt.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa med ramper åt båda håll, leder upp till en brunmålad panelklädd dörr, med kraftiga svarta smidesbeslag med nygotisk utformning. Dörren är rektangulär men sitter i en spetsbågig nisch. YTTERLIGARE INGÅNGAR finns på norra och södra långsidorna, i utbyggda vindfång. Dörrar likt västportens. FÖNSTREN är höga spetsbågiga spröjsade träfönster, målade i brunt.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

TEGNEBY KYRKA ersatte 1891 en medeltida föregångare på samma plats. Den gamla kyrkans torn, uppfört i tre etapper 1692, 1701 och 1705, fick stå kvar och byggdes samman med den nya kyrkan. Altaruppsatsen från 1696, inköpt till Tengeby 1807, återanvändes men ändrades något.

Ritningarna var utförda av Adrian Petersson och kyrkan byggdes med fasader i tegel i tidstypisk sen nygotik, och även inredningen gick helt i nygotisk stil. Liksom flera andra kyrkor med naturstens- och tegelfasader från denna tid, fick även Tegneby kyrka tidigt fuktproblem. Redan 1905 målades interiören om, och 1911 skedde en utvändig reparation med bl a utbyte av skadat fasadtegel.

När det under 1930-talet var dags för en större renovering av kyrkan, skedde samtidigt en fullständig omgestaltning av kyrkan, delvis betingad av konstruktionens fuktproblem. Den nygotiska karaktären försvann nästan helt, genom att fasaderna spritputsades, samtidigt som gavelfälten ovanför syd- och norrportalerna revs ner, liksom även strävpelarna utmed fasaderna. Invändigt slogs ett tunnvalv av trä under de ursprungligen synliga takstolarna, och flera detaljer som läktarbröstningen och altarringen bekläddes med släta skivor. Koret i öster skildes från långhuset med en vägg, och byggdes om till sakristia. Samtidigt återfördes också gamla kyrkans 1600-tals predikstol från Nösunds kapell, och altaruppsatsen återställdes. Arbetena skedde 1937-38 under ledning av Axel Forssén. Exteriört har få ändringar skett sedan dess.

I början av 1960-talet byggdes rum under läktaren, efter ritningar av Johannes Olivegren, med en modernistisk utformning. Samtidigt byggdes en ny orgel med ett helt nytt orgelhus.

Senaste större invändiga renoveringen skedde 1989-90, under ledning av Magnus Wångblad. Korpartiet möblerades om något, skivinklädnader från 1937-38 avlägsnades, och man arbetade också med en strävan att sammanfoga interiörens olika delar. I det ursprungliga koret revs sakristiinredningen ut, och här inrättades en "lillkyrka".