Dalens kvarn

Dalens kvarn uppfördes enligt uppgift 1893. Interiört har kvarnen flera halvplan för olika funktioner och här finns även en drängkammare, ett kontor och ett litet utrymme för snickarverkstad.

Kvarnen fick i början sin elektricitet från intilliggande Hällstorps kvarn som elektrifierades redan 1918. Men enligt Svenska kvarnar försågs kvarnen 1940 med belysning från ett eget kraftverk. När kvarnen var verksam fanns tre stenpar, som till en början hade vattenhjulsdrift. År 1915 byttes stenparen från Lugnås ut mot konststen från Malmö Kvarnstensfabrik. År 1935 installerades en dubbel valsstol, en plansikt och rensverk. Kvarnen övergick till turbindrift 1939, sedan hjulstocken till vattenhjulet från 1914 hade brutits av.

Under 1960-talet lades kvarnverksamheten ner och Dalens kvarn tilläts förfalla. När den 1978 skulle rivas bildades istället Kobergsbygdens intresseförening, som fick överta kvarnen året därpå. Sedan dess har kvarnen renoverats kontinuerligt och föreningen har dessutom renoverat dammanläggningarna uppströms.

I Dalens kvarn finns idag inte mycket utrustning bevarad, endast ett stenpar, en stenkran och en turbin som inte är i drift. I huvudsak används kvarnen som museum och som samlingslokal för Kobergsbygdens intresseförening.

Dalens kvarn uppfördes enligt uppgift 1893. Den är byggd i tre våningar av regelverk, klätt både invändigt och utvändigt med okantad lockpanel. Kvarnen är målad med Falu rödfärg inklusive vattbrädorna över fönstren och dörrar, fönster, vindskivor och vattbrädorna under fönstren är gulmålade. Fönstren är enkla och bågarna är indelade i två rutor. Sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och på takkupan ligger trapetskorrugerad plåt.

I anslutning till kvarnen finns också ett litet kvarnstall med utedass också det med Falu rödfärg på fasaden och gulmålade fönster och dörrar.