MALEXANDERS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - MALEXANDER

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1043, 1900: 1234, 1995: 300

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Malexander ligger i Göstringe härad i ett landskap som domineras av kuperad, skogbevuxen moränterräng med talrika, delvis odlade, torvmarker i sänkorna vid norra stranden av Sommen. Genom socknen går i nordväst-sydostlig riktning ett stråk med grusåsar, som vid kyrkan breder ut sig till ett fält. Trakten saknar herrgårdar, däremot finns en mängd små byar och torp. Det egendomliga namnet återgår på det äldre Malgesanda, som var namnet på strandbygden kring sjön Malgen. Till kyrkomiljön hör en del äldre och nyare byggnader: församlingsgård, förråd, gravkapell, gravkor och kyrkstallar.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrkan var uppförd av trä och bestod sannolikt av ett rektangulärt långhus och ett smalare kor. Troligen hade den en sakristia murad av sten. Brann 1587, varefter ny kyrka uppfördes på samma plats. II: En ny träkyrka uppfördes efter branden 1587. Vid återuppbyggandet följde man av allt att döma den gamla planen. Kyrkan var liggtimrad och bestod av ett rektangulärt långhus med smalare och lägre rakslutet kor i öster. Norr om koret fanns en stensakristia, som kan ha tillhört föregångaren. Ett vapenhus uppfördes i väster 1690. Kyrkan dekorerades 1709 med målningar ur "bibliska historien". År 1753 utvidgades kyrkan åt norr med en bred korsarm. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1878-81 efter ritningar av arkitekt Ernst Jacobsson med ett rektangulärt långhus, ett halvrunt korutsprång i öster som även innefattade en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i väster. Efter en brand 1929 gjordes vissa omdisponeringar i kyrkans inre, däribland förlades sakristian i en inbyggnad i västra delen av kyrkorummet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den klassicistiskt präglade kyrkan har vitputsade fasader och stora, rundvälvda fönsteröppningar, men också påfallande inslag av romansk dekor i lisenindelning och rundbågsfriser. Kyrkan har ett sadeltak över långhuset och ett kontak över det halvrunda korutsprånget, medan västtornet kröns av en spira. Exteriören återställdes efter i branden i huvudsak efter Jacobssons ritningar, med mindre förändringar av tornspirans utförande. Interiören och inredningen, med altaruppsats, predikstol och bänkinredning, kom helt att nygestaltas efter arkitekt Johannes Dahls ritningar. Kyrkorummet förminskades något genom inbyggnaderna i väster. Altartavlan är utförd 1933 av Jerk Werkmäster, orgeln är från 1932 och tillverkad av Åkerman & Lund. En glasmålning är gjord av professor Ch. Crodel i München.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är av körsbärsträ och gjord 1954 av Bernhard Fäldt i Tranås.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Malexanders socken är belägen norr om sjön Sommen och domineras av skogbevuxen terräng
med många sjöar. Området tillhör det sydsvenska höglandet och har en utpräglad
sprickdalstopografi med platåer som begränsas av smala och djupa dalgångar samt ett stråk av
rullstensåsar. Socknen är medeltida och finns omnämnd 1345 som Malghasandr. Jordbruk och
skogsbruk har varit de största näringarna med fisket som en betydande biinkomst. I trakten
finns flera säterier såsom Aspanäs, Somvik, Stjärnesand och Bålvik, varav de tre förstnämnda
har övertagits av Boxholms bruksbolag som är en betydelsefull jordägare i socknen. Aspanäs
innehades under 1300-talet av östgötalagmannen Knut Jonsson som under en tid var Sveriges
riksdrots, och gården är även känd för att den heliga Birgitta bodde där under sina ungdomsår.
Vägnätet var länge dåligt utbyggt och ur kommunikationssynpunkt var båttrafiken viktig, och
utgjordes länge av de sk sommaskepen innan Boxholms bruksbolag startade ångbåtstrafik
år 1867.

Malexander är en medeltida socken belägen norr om sjön Sommen. En kyrka finns omnämnd 1345 men har en oklar historik. Den tros ha uppförts i trä på 1300-talet och brann 1587, varvid en ny timrad kyrka byggdes på samma plats. Under 1800-talet växte församlingen och med den behovet av en större kyrka. Ritningar beställdes av arkitekt Ernst Jacobsson och som byggmästare anlitades Johan Sundqvist. Kyrkan uppfördes i medeltidsromanstisk stil och stod färdig 1881 med rektangulärt långhus, halvrund sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan skadades dock svårt i en brand 1929 och endast yttermurarna kunde behållas. Arkitekten Johannes Dahl fick ansvaret för återuppbyggnaden som genomfördes 1931 och bestod i att exteriören behölls medan interiören nyskapades.

Kyrkogården
Kyrkogårdens huvudingång är förlagd framför tornet i väster och har kvadratiska grindstolpar av granit med svarta smidesgrindar. Ytterligare en ingång finns från klockargården i norr. Direkt öster om kyrkan ligger Gripensköld-Kinningmundtska gravkoret. Det byggdes 1789 och låg då i den gamla kyrkogårdens sydöstra hörn. Enligt en karta från 1817 fanns det gravkor även i övriga hörn av kyrkogården, varav ett revs 1863 och de övriga två troligen i samband med byggandet av stenkyrkan. Gravkoret har en kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett spånklätt topptak. Mot väster finns en stickbågig tjärad enkeldörr med fiskbenspanel. Inne i byggnaden ligger ett betonggolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant trätak. Här förvaras två äldre kistor. Ytterligare ett stycke österut finns det ett gravkapell med kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett spånklätt topptak krönt av ett kors. Det är troligen uppfört under senare delen av 1930-talet. Mot väster finns det en stickbågig brun dubbeldörr dekorerad med kassetter. Inne i kapellet ligger ett betonggolv, det plana taket är målat i blågrönt med synliga bruna träbjälkar och väggarna är ljusputsade. Ovanför det lilla altaret i trä finns en altartavla signerad J Åkermark.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Malexander är en medeltida socken belägen norr om sjön Sommen. En kyrka finns omnämnd 1345 men har en oklar historik. Den tros ha uppförts i trä på 1300-talet och brann 1587, varvid en ny timrad kyrka byggdes på samma plats. Under 1800-talet växte församlingen och med den behovet av en större kyrka. Ritningar beställdes av arkitekt Ernst Jacobsson och som byggmästare anlitades Johan Sundqvist. Kyrkan uppfördes i medeltidsromanstisk stil och stod färdig 1881 med rektangulärt långhus, halvrund sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan skadades dock svårt i en brand 1929 och endast yttermurarna kunde behållas. Arkitekten Johannes Dahl fick ansvaret för återuppbyggnaden som genomfördes 1931 och bestod i att exteriören behölls medan interiören nyskapades.

Kyrkogården
Kyrkogårdens huvudingång är förlagd framför tornet i väster och har kvadratiska grindstolpar av granit med svarta smidesgrindar. Ytterligare en ingång finns från klockargården i norr. Direkt öster om kyrkan ligger Gripensköld-Kinningmundtska gravkoret. Det byggdes 1789 och låg då i den gamla kyrkogårdens sydöstra hörn. Enligt en karta från 1817 fanns det gravkor även i övriga hörn av kyrkogården, varav ett revs 1863 och de övriga två troligen i samband med byggandet av stenkyrkan. Gravkoret har en kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett spånklätt topptak. Mot väster finns en stickbågig tjärad enkeldörr med fiskbenspanel. Inne i byggnaden ligger ett betonggolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant trätak. Här förvaras två äldre kistor. Ytterligare ett stycke österut finns det ett gravkapell med kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett spånklätt topptak krönt av ett kors. Det är troligen uppfört under senare delen av 1930-talet. Mot väster finns det en stickbågig brun dubbeldörr dekorerad med kassetter. Inne i kapellet ligger ett betonggolv, det plana taket är målat i blågrönt med synliga bruna träbjälkar och väggarna är ljusputsade. Ovanför det lilla altaret i trä finns en altartavla signerad J Åkermark.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Malexanders socken är belägen norr om sjön Sommen och domineras av skogbevuxen terräng
med många sjöar. Området tillhör det sydsvenska höglandet och har en utpräglad
sprickdalstopografi med platåer som begränsas av smala och djupa dalgångar samt ett stråk av
rullstensåsar. Socknen är medeltida och finns omnämnd 1345 som Malghasandr. Jordbruk och
skogsbruk har varit de största näringarna med fisket som en betydande biinkomst. I trakten
finns flera säterier såsom Aspanäs, Somvik, Stjärnesand och Bålvik, varav de tre förstnämnda
har övertagits av Boxholms bruksbolag som är en betydelsefull jordägare i socknen. Aspanäs
innehades under 1300-talet av östgötalagmannen Knut Jonsson som under en tid var Sveriges
riksdrots, och gården är även känd för att den heliga Birgitta bodde där under sina ungdomsår.
Vägnätet var länge dåligt utbyggt och ur kommunikationssynpunkt var båttrafiken viktig, och
utgjordes länge av de sk sommaskepen innan Boxholms bruksbolag startade ångbåtstrafik
år 1867.