VICKLEBY KYRKA

Kyrkobyggnadens fasta inredning

Orgelfasad med orgelverk
Orgelfasaden ritades till kyrkans äldsta orgel 1875-76 av F R Ekberg vid Överintendents-ämbetet och följer i stort det förslag till orgelhus som insänts av C A Johansson från Broatorp, vilken också byggde den första orgeln. Den första orgeln om- och tillbyggdes 1948 av O Hammarbergs Orgelbyggeri, Göteborg. År 1997 ersattes denna med en ny enmanualig orgel byggd av Nils-Olof Bergenblad, Nye Orgelbyggesri AB. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt omgivet av två smala och två bredare fält. I rundbågens svicklar sitter två skulpterade keruber. Mittpartiet kröns av en förgylld lyra som förutom övriga förgyllda listverk bidrar till utsmyckningen. Orgelhuset målades 1997 i grått och beige, dessförinnan var det målat brunt.

Altaromfattning med altartavla
Altaromfattningen utfördes 1809 av spegelfabrikören Anders Högström (från 1810 bosatt i Vickleby). Omfattningen består av två korintiska kolonner som bär upp ett slags vågrätt arkitrav i två sektioner, varav den nedre pryds av en skuren, ranka som är virad kring en tunn list, allt förgyllt. På arkitravens övre del vilar Guds Lamm, vitmålat, på en bok med röda pärmar och de sju förgyllda inseglen. Bakom lammet finns en genombruten, förgylld strålsol. Kolonnerna är marmorerade i grå toner och har förgyllda baser och kapitäl.

Altaromfattningens kolonner var från början marmorerade men målades vid 1800-talets mitt vita för att åter marmoreras vid 1930-talets renovering. Altartavlan, som framställer en Golgatascen, målades ursprungligen av Anders Colleur och Anders Björkman 1714 och bestod då enbart av de tre mittersta lodräta bräderna, vilka ingick i en altaruppsats av okänt utseende. År 1721 utfördes åter arbeten på altartavlan, troligen var det ramverket som målades, av mäster Salomon Eek med gesäll. År 1768 renoverades tavlan av And G Wadsten. Ett större arbete utfördes 1780-81 då tavlan förstorades, men en bräda upptill och två nedtill, och målades av Johan Lundgren Olofsson. Kyrkans nya stora kor krävde en större altartavla. Ytterligare renovering/förändring genomgick troligen tavlan i samband med att ny omfattning tillkom 1809. Åren 1856 till 1938 var altartavlan täckt av en annan altartavla som numera hänger på södra långhusväggen (se under lösa inventarier). Altartavlan med omfattning konserverades senast 1988.

Bänkinredning
Bänkinredningen är indelad i tre slutna kvarter, ett i norr och två i söder, utan sidogångar. Själva bänkarna och de flesta av skärmarna gjordes nya 1938 medan bänkdörrarna är äldre, merparten från 1768, men kompletterade vid ombyggnaden 1778-79 (av mäster Aspelund i Stora Frö). Stommen till fronterna mot koret ser ut att vara från 1760- eller 70-talet, liksom ryggen till det bakre södra bänkkvarterets sista rad. I öster har två bänkar plockats bort i vardera det norra och det södra kvarteret under 1900-talet. I väster gick ursprungligen bänkarna ända in i vapenhuset, ett förhållande som förändrades en bit in på 1800-talet. Ännu efter 1938 års renovering gick bänkarna i norr ända bak till tornväggen, ett utförande som numera är förändrat. När nya koret stod klart 1778-79 fanns där korbänkar, dels på var sida om altaret, avsedda för prästen (söder) och klockaren (norr), dels längs med södra respektive norra korväggen. Dessa senare bänkar var menade för socknens ståndpersoner, men togs troligen bort vid 1938 års renovering. Bänkarna närmast altaret förändrades troligen samma år genom att sittbänkarna togs bort, medan skärmar och dörrar behölls. Bänkinredningen har en traditionell utformning. Bänkdörrarna består av enkla ramverk med rektangulär fyllning. Ramverket och skärmar är målade i grått och speglarnas kvartslistomfattning går i terrakottaton. Själva speglarna är marmoreringsmålade på ett ovanligt sätt som påminner om bubblor eller blåsor i vatten. Färgsättningen går i grått och blått. Marmoreringen skrapades delvis fram vid renoveringen 1958 och återskapades av konstnären Artur Percy. Den ursprungliga marmoreringen skapades troligen av And G Wadsten 1768. Bänkdörrarna konserverades 1988 och övrig bänkinredning målades.
På läktaren finns också några få enkla bänkar bevarade. I vapenhuset finns två enkla långbänkar.

Läktarbröstning
Läktarbarriären är troligen byggd av snickaren Wahlberg 1764 och målades 1768 med olika bibelspråk. Barriären är rak och indelas symmetriskt i spegelfält av olika storlek, det största i mitten. Läktarbarriären åtgärdades aldrig vid 1938 års renovering utan fick vänta till 1958 då Artur Percy färgsatte den i grått med blå speglar och gula ramlister. På 1800-talet övermålades barriären i ljusa toner. Vid 1988 års renovering målades läktarbarriären blå med röda accenter samt med ny marmoreringsmålning i speglarna. Denna marmorering är lik den som finns på korbänkarnas dörrar.

Altarring
Altarringen är till stora delar från 1768-70, tillverkad för kyrkans gamla kor. När koret byggdes nytt 1778-79 utökades altardisken av mäster Aspelund och fick dagens form vilket också syns tydligt på N I Löfgrens teckning från 1818. År 1868 försågs knäfallet med en dyna och den öppningsbara delen som prästen nyttjar för att nå altaret vidgades.

Altare
Altaret tillverkades 1778 av mäster Aspelund och är av trä med bukiga sidor.

Predikstol
Predikstolen tillkom 1763 och är till största del utförd av den kände skulptören Jonas Berggren som en gåva till kyrkan av lantmätaren Henrik Reinius. När långhuset förlängdes med nytt kor 1778-79 om- och tillbyggdes predikstolen för att passa i en förändrad placering. Korgen och ljudtaket förstorades då med två nya sidor mot väggen till, vilka utfördes av snickaren Clas Wahlberg och målades av Johan Lundgren Olofosson. Både korg och ljudtak har en osymmetrisk sjusidig plan. Korgen pryds av olika rokokoornament som indelar ytan i flera fält. I två av fälten framställs bibliska scener; Jesus i Gethsemane och Uppståndelsen. Bokbrädan på korgens mitt bärs upp av en skulpterad kerub. Ljudtaket är också rikt dekorerat och kröns av en skulptur föreställande den Segrande Kristus med korsfana i handen. Från 1904 till 1938 var denna skulptur utbytt mot en gipsfigur, en gipskopia av Torvaldsens Kristus. Predikstolen målades vit på 1800-talet men återfick sin mättade färgskala i mestadels grått till blått och guld 1938. Konservering utfördes senast 1988.

Dopfunt
Dopfunten som består av cuppa och fot av sandsten har daterats till 1200-1250 och till sin typ bedömts vara en föregångare till de gotländska paradisfuntarna. Den cylindriska cuppan med rak sida är indelad i sju fält, dekorerades med bågformade arkader som omfattar djurbilder, bl a lejon, men ornamentiken är svårtydd. Spår finns av fyra borthuggna huvuden på foten. Både cuppa och fot är svårt eroderade efter att under tiden 1779-1938 ha fungerat som prydnad på kyrkans tak. Konservering utfördes av Sven Wahlgren 1938.

Belysning
Kyrkorummet belyses av tre större mässingskronor, med vardera två kransar, med placering över mittgången samt två mindre kronor i koret. De två första ljuskronorna i mittgången (österifrån räknat) är från 1700-talet medan den tredje inköptes 1834. Ljuskronorna i koret är troligen tillkomna i samband med 1988 års renovering. På läktaren hänger två enkla ljuskronor från 1940-talet. Längs med kyrkorummet väggar sitter ett stort antal mässingsljusplåtar från 1700-talet. I vapenhuset finns en takarmatur av blyinfattat glas. I sakristian hänger en takarmatur av empirtyp.

Gravhällar
I kyrkan finns bara två gravhällar bevarade. Vid ombyggnaden 1778 togs de gamla stenarna ut och lades på kyrkogården varifrån de spridits i socknen. De två bevarade hällarna ligger i vapenhusets golv, båda har daterats till medeltid.

Klockor
I lanterninen hänger två klockor. Lillklockan är daterad till sent 1300-tal eller 1400-tal och är endast dekorerad med två rundstavar kring halsen. Storklockan, gjuten i Stockholm 1744, är rikt dekorerad med akanturbårder och keruber samt porträtt av Fredrik I och Karl XII. För information om fullständig inskription hänvisas till R Boströms bok om Vickleby kyrka.

Textilförvaring
Textilförvaringen är anordnad i sakristian i två separata skåp. Det ena skåpet inrymmer mestadels antependier som hänger på stavar. I det andra förvaras bl a mässhakar, hängande.

Vickleby kyrka tillhör den lilla grupp av kyrkor på Öland som är helt eller till största delen bevarade sedan medeltiden. Troligen fogades nuvarande torn till ett långhus av trä under slutet av 1100-talet. Långhuset av sten byggdes på 1200-talet. Under ledning av stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar revs år 1778-79 det medeltida koret och absiden, långhuset förlängdes i öster och ett nytt kor tillkom. År 1818 fick tornet en fyrsidig lanternin.

För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia nedan har huvudsakligen använts Ragnhild
Boströms bok om Vickleby kyrka från 1983 (BR) samt arkivmaterial från Antikvarisk
topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM).

1100-tal En kyrka av trä uppfördes sannolikt på platsen.

Ca 1170- 1200
Tornet uppfördes. Ingen direkt ingång fanns. Tornet var indelat i
flera tunnvälvda våningar. Små ljusgluggar fanns i fasaden. Enligt
murverksundersökning utförd bl a 1952 har konstaterats att tornet
står helt på egen grund och alltså är byggd i ett separat skede. Ett
långhus av sten fogades sedan till tornet.

1200- talets senare del
Tornet förhöjdes med en skyttevåning.

1200-talets andra hälft- 1300-talet
En torningång togs upp i väster med en spetsbågig portal. Portalen
har vid undersökning på 1950-talet konstaterats vara återanvänd.
Troligen var de vid samma tid som öppningen mellan långhus och
tornets bottenvåning breddades.

1634
Kyrkan avtecknades av J H Rhezelius. Teckningen visar kyrkan
från söder med torn, långhus, kor och halvrund absid som tydliga
byggnadsdelar. Tornet var försett med tre stora rundbågiga gluggar
och ett pyramidtak. Långhuset hade ingång i den västra delen av
byggnadskroppen samt två högt sittande fönster.
På koret fanns ytterligare ett fönster.

1600-tal
Troligen fick kyrkan sin första läktare.

1677
Den 12 augusti röfvade fienden Vickleby kyrckia.

1705-07
Läktaren utvidgades. Troligen öppnades bågarna upp mellan torn och långhus. Torntrappans nedersta del byggdes om så att den mynnar i långhusets sydvästra hörn i stället för i tornets sydöstra. 100 tegel köptes till kyrktakets reparation.

1708
Murarmästare Lars Mattson Bagge lade på teglet och murade igen den lilla nordportalen invändigt.

1730
30 st taktegel inköptes tillsammans med kalk och frukostbrännvin åt muraren Adam för kyrkoarbetet.

1732
Grundlig reparation av tornet. Taket spånades och tjärades. Byggmästare Nills Swan ledde arbetet. En flöjel tillverkades till tornet, formad som en vimpel.

1735-36
70 st taktegel, kalk m m inköptes. Utgifter finns samma år för takresningen och teglens påläggande på kyrkotaket samt för rödfärg och tjära till torntaket.

1737
Murarmästaren Swen Hwijtlåck rappade och vitmönjade kyrkan samt bröt ut två fönsterhål på långhusets södra sida.

1738
Murmästaren Jöns Hwijtlåck fick detta år betalt för kyrkans rappande och vitmönjande. Samt för takets rappande (troligen understruket tegel).

1744
En storklocka beställdes och hängdes upp i lanterninen.

1752
Frigelius tecknar av kyrkan. Teckningarna visar kyrkan från söder och från norr. Tornet är nu avbildat med fler detaljer. Mot söder och väster finns många mindre tornöppningar markerade förutom de stora torngluggarna. Fönstren är mot söder i samma antal, men kanske något större än tidigare. Mot norr avbildas ett fönster på koret och ett på långhuset. I norr syns också nordportalen, så redan då ska ha varit igensatt inifrån. Se vidare i bildbilagan.

1759
Sakristia uppfördes under ledning av murarmästaren Anders Törnberg. Byggnadsdelen fogades till dåvarande koret. En ingång togs upp mellan sakristian och koret samt en uppgång mellan sakristia och predikstol. Över sakristirummet slogs ett kryssvalv av kalksten med markerade diagonaler. Från sakristivinden är dåvarande långhus nordöstra hörn synligt. Förlängningen av långhuset 1778-79 måste ha påverkat sakristian och åtminstone södra muren bör har gjorts om. Exakt hur detta påverkade sakristian, bl a valvet, är oklart.

1763
Predikstol av Jonas Berggren uppsattes på norra långhusväggen med uppgång från sakristian.

1764
Snickare Wahlberg förändrade läktaren.

1765
Takarbeten utfördes. Trävirke och tegelpannor förbättrade.

1768
And G Wadsten målade läktaren och bänkarna.

1767
Fönstret vid altaret förstorades.

1769
Ombyggnadsarbeten på absiden.

1771
Nya kyrkdörrar tillkom vilka målades året efter.

1772
Troligen var det And G Wadsten som målade en lång inskrift med rödbrun frakturstil på sakristians norra vägg rörande kyrkan och dess inventarier under perioden 1759-1772. Textpartier är idag bara bevarat i några få fragment.

1773-74
Trägolv lades in i sakristian.

1778-79
Kyrkan förlängdes i öster med mur av samma tjocklek som det gamla långhuset. Stadsmurmästaren Anders Törnberg från Kalmar ledde arbetet som troligen inte var godkänt av Överintendentsämbete. Det gamla koret och absiden revs. Arbetet leddes av murarmästaren Törnberg. Takpannor till det nya långhuset beställdes från Björnö. Nya fönsterramar tillverkades och dörr förfärdigades till koringången. Nya bänkar utfördes till tillbyggnaden liksom altare och nytt trägolv. Det verkar som att man behöll mycket av den gamla inredningen i kyrkan och bara kompletterade det som behövdes. Kyrkan rappades in- och utvändigt. Troligen var det nu som den medeltida dopfunten placerades på korgavelns spets. Sannolikt murades nordportalen igen utvändigt vid denna tid. Stengolv lades in i sakristian.

1780
Kyrkan målades invändigt av målaren Johan Lundgren (Olofsson) och Clas Wahlberg gjorde altartavlan något högre och större. Kortaket målades i ljusblått med mörkare lister och omkring fönster, dörrar, predikstol och altartavla målades blå draperier med limfärg. Troligen var det samtidigt som inskriptionen på sakristiväggen målades över. Predikstolen utökades med två sidor.

1783
Wahlberg gjorde ny takpanel över långhuset. Till dess målning användes bl a blyvitt, linolja, berlinerblått, vit krita, silfwerglitt och vit vitriol.

1785
Luckor placerades i klockvåningens muröppningar för att det inte skulle snöa och regna in.

1786
Exteriöra arbeten, puts- och takarbeten.

1797
Rappning av östra kyrkgavlen.

1800
Besiktning av tornets tak utfördes av Hinric Wermelin som kom med förslag till åtgärder.

1809
Spegelfabrikören Anders Högström utförde altaromfattningen med dess korintiska kolonner. Samtidigt utfördes viss målning i kyrkan.

1818
Lanternin uppförd efter ritning av konduktör Samuel Enander. Arbetet innebar bl a även en förhöjning av tornet, reparation av murar, delvis igensättning av öppningar i tornet m m. Förhöjningen av tornet är inte tydligt inifrån tornet idag.

1818
Nils Isak Löfgren tecknade av kyrkan från norr och söder och gjorde även planritning och teckning över interiören. Bilderna av exteriören visar att dopfunten satt på korgavelns spets, att två ingångar fanns i söder samt fyra fönster, att nordsidan hade totalt tre fönster och att nordportalen var igenmurad. Lanterninen uppvisas ett mer arbetat utseende än vad som är fallet idag med räcke framför luckorna (eller ljusöppningar utan luckor) och horisontellt listverk över fasaden. Taket på teckningen skjuter också ut mer över fasaden. I gengäld saknas lunettfönster ovan tornluckorna. Det kan vara så att Löfgren ritade teckningarna innan det att lanterninen faktiskt var uppförd. Planritningen visar att bänkinredningen gick hela vägen ner till västra tornväggen och att det inte fanns någon avgränsning mellan torn och långhus.

1830-talet
Fönstren förstorades (ska ha gjorts 1833) genom att förlängas nedåt. Vid den gamla sydportalen gjordes ett fönster. En ny sydportal gjordes längre österut omgiven av en rusticerad omfattning av vitkalkad puts. Eventuellt tillkom ytterligare ett fönster i norr. Puts- och avfärgningsarbeten måste ha utförts efter detta. Sakristians fönster gjordes öppningsbara för att möjliggöra vädring. En tvärmur insattes i vapenhusets östra del, i enlighet med ett redan 1778 fattat beslut.

1836
Murarmästaren Söderström reparerade kyrktaket och rappade och vitkalkade sakristians exteriör.

1847
Ett grangolv lades in i sakristian i stället för stengolvet.

1856
Kyrkans interiör målades troligen av N J Jonsson, som samma år målade en ny altartavla. Bl a målades innertaket pärlgrått. Troligen var det vid denna renovering som grått, vitt och guld blev tongivande som färgsättning.

1868
Ett tegeltak pålades. Troligen härrör en del av tegeltaket på bårhuset från denna reparation. Teglen är stämplade WNS (Värnanäs). Gesims, lister etc som var nygjorda skulle strykas tre gånger med god pärlfärg. Taket avsynades 19 okt och 1700 överblivna pannor såldes 1871.

1871
Kyrkan vitmenades med 4 tunnor kalk och 23 kannor mjölk.

1875
Kyrkan fick en orgel byggd av C A Johansson, Broaryd med fasad ritad av F R Ekberg.

1882
Renovering vars omfattning är oklar. Det finns uppgifter som säger att blyvitt skulle användas till den yttre renoveringen och zinkvitt till den inre. Korportalens yttersmyg murades igen och i den inre muren placerades en järnkamin (södra sidan av koret). Även sakristian fick en värmeugn en mindre kamin placerad vid norra väggen. Och i sakristians västra mur togs en dörröppning upp enligt beslut 1878.

1904
Stor invändigt renovering efter handlingar framtagna 1903 av arkitekt Rosman, Kalmar. Ett vindfång byggdes innanför långhusets sydportal. Kyrkorummet dekorerades i grönt mot ljus smutsgul botten med bl a palmkransar med bibelord över fönstren och geometrisk indelning av fönstersmygarna m m. Takpanelen målades också och indelades i fält med akantusbårder med grön färg. Bänkinredningen målades i grönt. Målningsarbetena utfördes av bröderna Jansson. En Kristusfigur placerades på predikstolens baldakin. Fotografier tagna efter renoveringen visar att den fasta inredningen gick i ljus ton och guld. Troligen behölls den fasta inredningens ljusa 1800-talsfärgsättning. Predikstolen, balustrar i altarringen, kolonnerna i altaruppställningen liksom bänkarna, läktarkolonnerna, läktarbarriär och orgelfasad var alla målade i ljus kulör. Bänkarna i långhuset gick ända fram till koringång respektive sakristieingång och i koret fanns bänkar både längs nord- respektive sydväggen liksom mot östra väggen. Exteriört reveterades fasaderna av murmästaren C Johansson.

1918
Den lilla nordportalens yttersmyg frilades av kyrkvaktaren (?) Aug Nilsson och arkitekt Anders Billow på uppdrag av Sveriges Kyrkor.

1925
Reparationer utfördes på kyrkans torn. Den gamla järnplåten på torntaket togs bort och rötangripet virke på takstolar byttes ut och nytt svall lades. Nytt tak av galvaniserad slät järnplåt pålades. Lanterninens utsida bekläddes till ca 1,5 meters höjd med galvaniserad plåt. Lanterninens väggar målades med linoljefärg. Nya vattlister uppsattes liksom två nya fönster i stil med de gamla samt nya fönsterbleck och porttrösklar. Lanterninens plåttak skrapades och målades med linoljefärg samt rödmönja. I en tidningsartikel beskrivs att byggmästare Artur Johansson i Stora Frö utförde arbetet. Lanterninväggarna målades i grått och plåttaket i brunt.

1932
Utvändig renovering. Rester av den romanska sydportalen frilades av Fil Lic William Anderson. Vid undersökningarna tolkades nischen vid den återfunna sydportalen som att det ursprungliga långhuset förlängts mot väster under medeltiden. Vid murverksdokumentation 1998 konstaterades att så inte var fallet, utan att det medeltida långhuset tillkommit i ett skede. Taket lades om med nytt svall och ny spån samt nytt enkupigt tegel. Samma år togs dopfunten ned från sitt upphöjda läge. Rappning av kyrkans fasader utfördes.

1937
Konservator Sven Wahlgren konserverade den medeltida dopfunten och en offerkista från 1774. På dopfunten framkom fragmentariska figurer bl a en grip och på foten fragment av en slinga.

1938
Stor invändig restaurering efter program framtaget 1936 av arkitekt Sven Wranér, Gävle. Bröderna Olsson, Färjestaden, svarade för murningsarbeten, målarmästare Bror Peterson (från Stora Rör) för målning och konservator Sven Wahlgren för konservering. 1700-talets färgsättning på takpanel, taklist, predikstol och altaruppsats togs fram. Av ekonomiska skäl tvingades församlingen avstå från att restaurera läktarbröstning och bänkfasader vilka målades med en röd färg, (en ny färg av porfyrtyp), som ett provisorium tills återställandet av gammal färg blev aktuell. Vid målning av väggarna i kyrkorummet återfanns rester av äldre dekormåleri. Troligen var det spår av 1700-talets draperimåleri som man fann. Vid arbetena med altaruppsatsen återfanns den ursprungliga altartavlan målad på pannå under den befintliga som var målad på duk. Den gamla altartavlan konserverades. Befintliga altartavlan på duk, målad av ölandsmålaren Jonsson i Glömminge 1852, uppsattes i sakristian. I en tidningsartikel från tiden beskriver journalisten resultatet av arbetet:

Vad som mest tilltalar är den djärva men stilfulla färgbehandlingen i interiören. Väggarn äro hållna i gråvit ton och sluta sig i god färgverkan till det i sjögrönt hållna taket, som begränsas om väggytorna av en ganska bred list med i blått hållen marmorering på blågrön botten. Det djärvaste i färgbehandlingen synes vara bänkdörrarna som målats i röd terrakotta med inslag av blått och karmosin. Bänkarnas inre är hållet i dämpat grönt. Altaruppställningens korintiska pelare, som före renoveringen voro målade i vitt, har fått denna färg avlägsnad och återfått sin ursprungliga umbragråa färg och smälta väl samman med sin i blå ton hållna bakgrund.

Arbetena inkluderade även nytt golv av trä i kyrkorummet, nya bänkar med bibehållna äldre bänkdörrar, uppsättning av innanfönster och tätning av innertak. Under sakristan grävdes ett pannrum för installation av lågtrycksångpanna. Värme- installationerna utfördes av Oscar Nilsson & Son Värme och sanitärinstallationer, Kalmar. Sakristian byggdes ut med farstu och toalett i väster. Utbyggnaden gjordes i tegel. Taket kompletterades lika övriga taket med svall, spån och enkupigt tegel. Nytt golv av trä lades i sakristian och av kalksten i farstun. Under sakristans golv framkom en grav från järnåldern. Läget var precis norr om långhusets yttermurar, innanför dörren till sakristian. Elinstallationer gjordes också i kyrkan. I kyrkorummets väggar gjordes utrymmen för placeringen av radiatorer genom inbilning. Återinvigningen förrättades i september 1938 av domprosten G Brundin, Växjö.

1942
Maskin för klockringning placerades i tornets första våning. Installatör var M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik, I Ystad. Ett nytt brädgolv lades då ovan de tjocka kulturlagren.

1948
Installation för kraft och belysning utfördes. Bl a elektrifierades ljuskronorna. Några nya armaturer tillkom, bl a lyktor med blyspröjs. Installationsförslaget framtogs av Södra Sveriges Ångpanneförening. Oklart om förslaget genomfördes. Se nedan under 1950. Orgeln om- och tillbyggdes av Olof Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg.

1950
En tidningsartikel beskriver planerades utvändiga arbeten på torn och lanternin. Taken av järn på torn och lanternin skulle bytas ut mot kopparplåt. Vid behov skulle nya takbrädor iläggas och lanterninen målas. Tornets kors skulle renoveras, få nya kulor och förgyllas liksom fundamentet. Som entreprenör hade Th Rylander i Kalmar antagits. Möjligen utfördes inte arbetet förrän 1952.

1950
Förslag till installation av el och belysning av ingenjör Allan Eriksson, Västervik. Möjligen utökades tidigare gjorda installationer, eller var det arbetena som planerats till 1947 som blivit förskjutna.

1952
Exteriör restaurering. Ragnhild Boström var antikvarisk kontrollant. Hela kyrkans puts sågs över och på tornet frilades murarna helt från puts. Murverksdokumentation utfördes. Vid denna återupptäcktes de medeltida muröppningarna varav de i tornets översta del togs upp. Det konstaterades vidare att västportalen är återanvänd. Ragnhild Boström bedömde att murverket i tornet redan från början varit avsett för putsning och det var även församlingens önskemål att det åter skulle putsas. Riksantikvarieämbetet föreslog dock att murverket skulle lämnas oputsat. Lagningar utfördes med kalkbruk och avfärgning med Helsingborgskalk. Samtidigt målades kyrkans båda nummertavlor av konservator Sven Wahlgren, Kalmar.

1954
Ett krucifix för altaret skänktes till kyrkan av Hennes Kungliga Höghet Hertiginnan av Västerbotten.

1955
Enligt församlingens arkiv genomfördes steg ett av en invändig renovering som fortsatta 1958. Arbetena gällde inre rengöring och kalkning. Arbetena återupptogs 1958.

1955
Förslag från ingenjör Tor Engström angående ändring av elinstallation. Oklart om det utfördes.

1958
Invändig restaurering. Bröderna Olsson i Färjestaden stod för arbetet tillsammans med målarmästaren Gunnar Liedberg, Eriksöre. Eventuellt utfördes kalkning av väggarna (om det inte blev utfört 1955). Läktarbröstningen och bänkarna, vilka inte omfattats av restaureringen 1938, åtgärdades nu. Det var tänkt att bänkdörrarna skulle ha konserverats och att måleri från 1700-talet skulle ha tagits fram. Färgskiktet som skulle tas fram var en marmorering i blågrått med listverk i ton med de större ytorna. Framtagningen visade sig dock vara svår p g a måleriets skick och eftersom pannåerna flyttats omkring och flera satt upp och ned. Konstnären Arthur Percy fick riksantikvariens uppdrag att färgsätta bänkgavlar och läktarbröstning med ledning av bevarade färgspår. Somliga delar kunde restaureras andra nymålades helt. Själva bänkinredningen målades också om. Även kolonnerna under läktaren berördes av arbetena (men behölls vita), liksom taket under läktaren, altarringens balusterdockor och korbänkarna. Resultatet blev på bänkdörrarna en marmoreringen som går i en blå till grå färgskala och påminner om bubblor i vatten. Marmoreringen på bänkdörrarna återgår enligt Ragnhild Boström på ett måleri som ursprungligen utfördes av And G Wadsten 1768. Det är oklart om han även ska vara upphovsman till övrigt måleri från tiden. Percy åtgärdade även läktarbarriären som färgsattes i grått med blå speglar och gula lister. När det gäller korbänkarna är uppgifterna knappa. Möjligen togs även marmoreringen där fram av Artur Percy. Marmoreringen där är dock av ett annat slag än bänkarnas i långhuset.

1962
Utvändig renovering. Församlingen önskade klä in lanterninen med kopparplåt, en begäran som avslogs av Kungliga byggnadsstyrelsen. Istället målades lanterninen ljusgrå som tidigare. Det beslutades även att befintlig kopparplåt på den nedre delen av lanterninen skulle målas grå. Eventuellt lades ny kopparplåt på torntaket.

1964
Vatten och avlopp drogs in i sakristians tillbyggnad. Arbetet utfördes av Byggnadsingenjören Sven Johansson, Vickleby. Ett antal gluggar till i tornet togs upp. Det gällde de nedre av de stora gluggarna som skulle upphuggas och förses med träluckor.

1967
Förslag om interiör renovering framtaget av Gunnar Liedberg, Torslunda. Handlingen beskriver uppsnyggningsarbeten i Vickleby kyrka. Det gällde tvättning, lagning och målning av väggytor i kyrkorum, vapenhus och sakristia. Renovering av fönster och dörrar. Oklart om det utfördes.

1972
Invändig skadegörelse i kyrkan. Vandaler klottrade på altartavlan och långhusets norra vägg. Skadorna åtgärdades av konstnärinnan Ann-Mari Larsén från Vickleby och målarmästaren Gunnar Liedberg från Eriksöre. Åtgärderna finns inte dokumenterade. Enligt muntlig uppgift togs klottret på altartavlan bort med hjälp av franskbröd.

1974
Nytt textilförvaringsskåp av furu som laserades placerades i sakristian. Beställt från Capellagården.

1978
Exteriör renovering efter handlingar framtagna av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Samtliga fasader rengjordes. På tornets östra fasad gjordes en del lagningar av putsen medan norra, västra och södra fasaderna bara avfärgades. Långhusets södra och norra fasader utfördes mindre lagningsarbeten medan östra fasaden bara avfärgades. Sakristans fasad i väster lagades men i öster och norr rörde det sig bara om avfärgning. På samtliga av kyrkans fasader utsparades en sockel närmast marken där kalkstensmuren framträder. Före detta hade det under en period funnits en slätputsad sockel. Lagningar av putsen skulle, enligt handlingarna, utföras med kalkputs och avfärgning med våtsläckt Gotlandskalk. I handlingarna ges olika uppgifter om den befintliga putsen. De arbetshandlingarna konstateras att befintlig puts är av ren kalk och att fasaderna är kalkavfärgade. Antikvarie Britt-Marie Hammarskjöld konstaterar dock vid samma tid att putsen är starkt cementhaltig. Till renoveringsarbetena hörde också målning av fönster i tornets östra fasad. Även den profilerade taklisten under takutsprånget liksom hängrännor och stuprör målades.

1980
Restaurering och ombyggnad i tornet föranlett av att det inte ansågs säkert att röra sig där. Trappor och stegar renoverades och kompletterades och skyddsräcken monterades. Belysning monterades. Lagningar med KC-bruk utfördes i kalkstenstrapporna och handledare monterades. Det gjordes även justeringar och kompletteringar i golven på de olika våningsplanen. I tredje våningen lagades löphålen för klocklinorna och försågs med skyddslock. Lösa stenar staplades upp och säkrades. Nytt brädgolv monterades i klockrummet och ny trätrappa i nedersta delen av torntrappan.
I samband med arbete utfördes en dammsugning av tornet på försommaren 1980 varvid halvmetertjocka kulturlager forslades ut efter sållning och undersökning. Totalt undersöktes en sammanlagd yta om 40 kvadratmeter. 322 föremål registrerades och mer än 4 ton ben togs tillvara, bland dem människoben från minst fem personer. Det visade sig att lagerföljden i stort sett var orörd. De ursprungliga golven kom fram och undersöktes liksom sekundära golv. I södra muren framkom ett vaktrum som i senare tid använts för kalkförvaring. Uttag för klocklinor upptäcktes också. För ytterligare information se Ragnhild Boströms bok om Vickleby kyrka. Hylla för psalmböcker och andra trycksaker monteras längst bak i kyrkorummet. I sakristians källartrappa monterades ett räcke. En ventil sattes upp i källaren och på toaletten installerades varmvatten samt slasktratt.

1988
En stor invändig renovering utfördes efter handlingar framtagna av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Hela interiören omfattades. Konserveringsarbeten utfördes av Horst Sagner, Anna Billing och Anne Håkansson, Jönköpings läns museum. Wideqvists Måleri AB, Degerhamn utförde övrigt måleri. Kyrkorummets väggar målades med matt utspädd latexfärg med kalkborste efter att skador lagats med hydrauliskt kalkbruk. Golvet i koret och långhus slipades och lackades efter viss översyn. Tätning utfördes mellan taklist och vägg med mineralull och kalkbruk. Trasigt fönsterglas byttes ut och innerbågarna sågs över. Bänkarna grundmålades med Norsjö Häftgrund. Övriga snickerier grundades, mellanströks och slutströks med linoljefärg. Laserades partier behandlades med linoljelasyr. Temperalasyr (till taket?) bereddes av ägg, linolja och vatten. Armaturpendlar och takrosetter guldbronserades och laserades. Kyrkans ljuskronor och lampetter renoverades och elen i dem byttes. I koret kompletterades belysningen.

Konservatorernas arbete omfattade följande: Konservering av altartavla, altaruppsats, psalmnummertavlor, predikstol och målning av Kristus på korset. Åtgärder gällande ett timglas och ett litet krucifix. Komplettering av bänkgavlarnas marmorering och ny marmorering på läktarbröstningen. På läktarkolonnerna hade planerats att återskapa ursprunglig marmorering, något som inte utfördes. Kolonner målades i stället i en brunrosa kulör. Förgyllning kompletterades. Predikstolen återfick ursprunglig kulörer genom att dessa lades laserande på vissa ytor. Marmoreringen kompletterades. Psalmnummertavlorna omförgylldes med slagmetall och mattguld. Vapenhusets kalkstensgolv sågs över, foglagades och såpströks. Källarens väggar målades med latexfärg och väggarna med akrylatfärg. Toaletten i sakristian renoverades med nytt porslin. Kyrkan sanerades mot strimmig trägnagare. Återinvigning skedde Heliga Trefaldighetsdagen.

1990
Elektrisk klockringning och lucköppning installerades av Klockmontage, Verkstad & Gjuteri, Hammenhög. Den befintliga mekaniska utrustningen skulle bevaras och inga ingrepp skulle göras i axlar och klockor.

1990
Skrudskåp av björkplywood och massiv björk uppsattes i sakristian, mot norra väggen. Ritningarna utfördes av Byggkonsult BA Bengtsson.

1997
Ombyggnad av orgel utfördes av Nils-Olof Bergenblad, Nye Orgelbyggeri AB. 1947 års orgel ersattes av en ny enmanualig orgel med pedal inom befintligt orgelhus. Vid ombyggnaden användes fem bevarade stämmor från 1875 års orgel. Nytt spelbord införlivades. Orgelfronten målades i grått, orgelsidorna i beige. Lister och änglar tvättades. Listverket i främre halvorna schellackerades.

1998
Exteriör renovering efter handlingar framtagna av Arkoteknik Arkitekter och Ingenjörer AB, Kalmar. Generalentreprenör var Målerifirma Rose Bergström och Son AB, Lidhult. Långhusets murar mot söder frilades helt från puts medan norra långhusfasaden bara frilades i sin nedre hälft. Sakristians murverk frilades helt. Murverksdokumentation utfördes på långhusmurarna. Därvid kunde konstateras att en tidigare förmodad andra byggnadsfas under medeltiden inte existerar. Det medeltida långhuset är uppfört i en etapp. Den medeltida sydportalen som varit delvis synlig redan före 1998 frilades nu ytterligare.

Ny puts utfördes av hydrauliskt kalkbruk. Kyrkans samtliga fasader avfärgades med KC-färg. Motivet till det var att kvarvarande gammal puts av kalkcement. Samtliga utvändiga snickerier inklusive hela lanterninen justerades och målades. Dåligt virke ersattes med nytt. Luckorna till lanterninen gjordes helt nya. Luckorna på torn och lanternin målades blå, var dessförinnan bruna respektive röda. Lanterninens fasad målades ljust grå med dragning åt grönt, hade även tidigare haft grå ton. Korset på lanterninens tak målades och lackades. Lanterninen försågs med knutbrädor. Fönster på södersida renoverades med ny infräst karmträlist för bättre passning och tätning mellan båge och karm. Fönstren kittades om. Fönsterbleck på södersidan demonterades och spårades in i fönsterbottenstycke och fästes. Fönster i långskepp kompletterades med stormbeslag. Skadade blyinfattningar i fönster till sakristian utbyttes. Fönster målades utvändigt och mellan. Karm till sydportal fästes. Samtliga portar justerades. Dörrblad i väster och söder behandlades med halvolja tillsatt engelskt rött. Sakristidörren målades med linoljefärg. Nordportalens igensättning lagades upp och behandlades med rödfärg. En tunnhäll placerades mellan porten och den yttre smygen. Den putsade sockeln skars up i smyg och omfattning.

Muröppningarna i tornet rensades och försågs med armerat glas istället för nät. Tegeltaket sågs över och kompletterades. Samtliga hängrännor och rör ersattes med nya av koppar. Takplåt reparerades. Skorstenen på sakristian kompletteringsfogades, skorstensstege och takstege målades. Vissa plåtarbeten utföres gällande ståndskivor. Invändigt gjordes en putslagning kring dörr mellan kor och sakristia.

2003
Dendrokronologiska prover togs i tornet. Endast två prover kunde dateras: 1732 respektive 1731 plus minus 7 år.

2003
Fönster målade utvändigt.

2004
Brandlucka av stål monterades mellan torn och långhusvind. Utfördes av Nybyggarna i Färjestaden AB, Färjestaden efter ritningar av Alvet Ingenjörer AB Färjestaden.

2004
Vindsbjälklag över kyrkorum och sakristia isolerade.

2006
Textilkonservator, Lena Hassel vid Kalmar läns museum, upprättade åtgärdsförslag för kyrkans textilier.