RÖDEBY KYRKA

Kyrkomiljön
Rödeby ligger drygt en mil norr om Karlskrona. Kyrkan är placerad mitt i samhället intill den gamla skolan och prästgården. På andra sidan landsvägen ligger dagligvaruhandel och vårdcentral. Ortnamnet nämns första gången i skrift 1182 och skrivs då Ruchaby. Redan i början av 1400-talet var emellertid stavningen densamma som idag. 1624 bestod Rödeby av fem gårdar, 43 torp och det fanns 19 kvarnar i byn. Anläggandet av örlogsstaden Karlskrona i slutet av 1600-talet medförde att Rödeby växte i snabb takt och 1691 hade antalet gårdar stigit till 46 stycken.

Socknen har en långsmal utsträckning med rika skogslandskap i norr och öppna dalgångar i söder. Historiskt har traktens invånare livnärt sig på boskapsskötsel och skogsbruk. I likhet med ett flertal av Blekinges kyrkor ligger Rödeby i nära anslutning till en vattenled. 300 meter öster om kyrkogården slingrar sig Silletorpsån som genom historien haft flera olika funktioner och bland annat utgjort en naturlig gräns mellan fastigheter, använts som farled, driftsatt kvarnar, sågverk och stenhuggerier.

1874 drogs järnvägen genom Rödeby och orten fick eget stationshus (idag rivet). Samhället förtätades med privat villabebyggelse under 1900-talets tredje kvartal och samtidigt omdanades centrumkärnan. En kyrka har legat på samma plats sedan tidig medeltid, men människor har verkat på platsen redan under sten- och bronsålder.

Kyrkogård
Relativt få uppgifter finns om Rödeby kyrkas gamla kyrkogård bortsett från att den på 1600-talet omgärdades av en gråstensmur med tre ingångar. På en karta från 1852 syns en inhägnad rektangulär kyrkogård där kyrkobyggnaden ligger i den norra delen. I linje med kyrkans västfasad ansluter en väg eller gång till inhägnaden och vad som skulle kunna vara en stiglucka eller grind är markerad på kartan. Nordväst om kyrkan står en klockstapel som är omnämnd första gången 1635. Någon trädkrans verkar ännu inte ha planterats, trots en kunglig förordning om detta redan 1805. En skiss föreställande den medeltida kyrkan, sannolikt utförd under 1800-talets andra hälft, visar sporadiska kors och asymmetriska gångar söder om byggnaden.

Vid uppförandet av Rödeby nya kyrka 18751877 kom kyrkogården att utvidgas både väster- och söderut. En kallmurad gråstensmur tillkommer i öster, väster och söder. Sannolikt planteras trädkransen av lönn mot slutet av seklet. Ett fotografi från 1913 visar att gravvårdarna då ännu till stor del bestod av kors, varav flera fortfarande var tillverkade av trä. Gräset var på sina platser högväxt, medan lågklippta häckar omgärdar några av gravarna. Med tiden kom anläggningen alltmer att präglas av symmetri med grusade gångar och uppordning av gravarnas placering i rader. På 1940-talet utökas kyrkogården norrut och en mur snarlik den befintliga tillkommer, liksom en trädkrans av lind. Den senaste större utvidgningen sker på 1980-talet när kyrkogården expanderar åt öster. I denna del ligger den 1984 anlagda minneslunden samt askgravlunden, invigd 2006.

Mellan två kvaderhuggna granitstolpar i den västra muren återfinns en svart pargrind av svartmålat järn från tiden för kyrkans uppförande. Två grindar i lika utförande är placerade dels i söder, dels i nordväst. Från västgrinden leder en gång med sjöstensplattor fram till kyrkans huvudentré för att vika av runt tornets norra hörn och genom en tillgänglighetsramp ansluta till den norra korsarmens port. Gångar belagda med krossgrus och sand omgärdar kyrkan, kyrkogårdens lågklippta gräsbevuxna kvarter samt utmed trädkransen av lönn och lind. På den under 1980-talet anlagda delen är gångarna av asfalt. Kyrkogårdens kvarter består i huvudsak av kortklippt gräs. Solitära träd förekommer i form av bland annat björk, rönn och katsura. 1940-talets utvidgning omgärdas av en häck av oxel och i öster återfinns bland annat oxbär, liguster och idegran.

Byggnader på kyrkogården
Nordost om kyrkan finns en materialbod uppförd 1878 samt ett rektangulärt kapell från 1957. Materialboden har närmast kvadratisk planform med pustade och vitkalkade murar samt låg putsad sockel. Spetsbågiga spröjsade fönster och en pardörr av trä är målade i brun kulör. Tälttaket är avtäckt med kopparplåt. Kapellet är ritat av arkitekt Sigge Ullén och har även det vitputsade fasader och kopparavtäckt sadeltak. I kontrast till kyrka och materialbod har kapellet en utpräglad modernistisk arkitektur med rektangulära fönster med högsmal spröjsning. Dörrar och fönster är målade i röd kulör och längs den västra gaveln står ett enkelt utformat skärmtak på fyra pelare. Gavelspetsen pryds av ett kors och de väggfasta armaturerna är tidstypiska och samtida med byggnaden. Gravkapellet genomgick under 201920 en omfattande interiör och exteriör restaurering som bland annat omfattade omputsning av invändiga väggar, nytt innertak, omläggning av takets kopparplåt samt nytt avvattningssystem. Intill materialbod och kapell har äldre kopparavtäckta gravvårdar och hällar arrangerats.

Källor och litteratur
Anderson, William, Kyrkor i Medelsta härad, Svenska bokhandelscentralen, Stockholm, 1932.
Cinthio, Erik (red.), Kyrkobyggnader 1760-1860 D. 1 Skåne och Blekinge, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1989.
Kjellqvist, J.P. i Blekinge Läns Tidning nr. 39, 1875-04-01 https://tidningar.kb.se/4112686/1875-04-01/edition/161257/part/1/page/2/?q=%22r%C3%B6deby%20kyrka%22&sort=asc&page=1 (hämtad 2020-06-08).
Länsstyrelsen i Blekinge, Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Silletorpsån KARO 80/81, 2014.

Riksantikvarieämbetet. Bebyggelseregistret: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000441438&page=historik (hämtad 2020-06-08).
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-06-08).
Sandberg, Monica, Vård- och underhållsplan Rödeby kyrkogård, Landskapsgruppen Öresund AB, 2016.
Stolle, Linnéa, Vård- och underhållsplan för Rödeby kyrka, Ankdammen konsult AB, 2017.
Tuulse, Armin (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt samt generalregister., Stockholm, 1961.
Ullén, Marian, Franzén, Kristina, Lindblad, Jakob & Sjöström, Ingrid, Blekinge. Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, 2002.

FÖRSAMLING 1995 – RÖDEBY

BEFOLKNINGSTAL – år 1805: 1990, år 1900: 4092, år 1995: 5127

FÖRSAMLINGSHISTORIK – Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING – Rödeby kyrka har ett högt läge i terrängen. Kyrkan ligger i trevägskors i tätorten och 300 m väster om Silletorpsån. Prästgården är belägen 150 m söder om kyrkan. Till kyrkomiljön hör även skolbyggnader i flera generationer. Rödeby socken ligger strax norr om Karlskrona. Socknen är mycket långsmal och når i norr ända till Smålandsgränsen. Den södra sockendelen hör till Blekinges dalgångsbygder, medan de norra två tredjedelarna ansluter till skogsbygderna som fortsätter över Smålandsgränsen.

RASERAD KYRKA / RUIN – I: Den rivna medeltidskyrkan är känd genom en bevarad teckning från 1870-talet och kyrkoherden A. Bagers beskrivning från 1660-talet. Den uppfördes i gråsten troligen under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor. Ett vapenhus uppfördes av korsvirke 1630 på långhusets sydsida. Det ersattes 1755 med ett vapenhus av tegel. År 1784 målades kyrkan invändigt av målaren Lundberg, men vad detta innebar mer preciserat är inte känt. Kyrkan revs 1875 i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1875-77 med latinskt korsformig plan, ett tresidigt korutsprång i öster, västtorn samt en sakristia i vinkeln mellan koret och norra korsarmen. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen gråsten.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR – Långhus och korsarmar täcks av branta sadeltak, korutsprånget har ett valmtak. Fasaderna är vitputsade och livas av bågfriser och kontreforter. Fönsteröppningarna är svagt spetsbågiga och parställda; korsarmsgavlarna har varsitt stort tregruppsfönster. Tornet indelas av två horisontella, profilerade lister; det pryds av rundfönster och parställda ljudgluggar samt kröns av en spira med spetsiga takkupor vid foten. Ingångar finns på tornets samt korsarmarnas sydsidor. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett brutet träinnertak med synliga strävor. En spetsbågig muröppning leder till korutsprånget, vilket upplyses av tre stora spetsbågsfönster. Den fasta inredningen är samtida med kyrkan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.