BOTILSÄTERS KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset.
Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda och antas härstamma från 1100-talet. Långhusets östra väggparti har en bredd om 76 cm tillkom troligtvis under 1600-talets slut, då även kyrkorummet fick sitt tresidigt avslutade kor. Korsarm i söder byggdes till vid början av 1700-talet. År 1715 beslöt man bygga torn, som revs 1750, sedan det blivit mycket bristfälligt. 1706 och 1717 lades innertak i kyrkan. 1717 byggdes bänkar. 1737 lades golv i koret. Predikstol och altaruppsats förfärdigades av bildhuggaren Isac Schullström mellan åren 1729 och 1737, och 1769 pryddes taket med målningar av dekormålare Hans Georg Schuffner. Över koret visas en scen med treenigheten, i kormitten Kristus omgiven av änglar och med apostlar på stolar och en domscen. Runt taket finns en fris med medaljonger med bilder ur Kristu liv.
När tornet nedtagits byggdes ett litet vapenhus, som revs 1887 och gav plats för det nuvarande. Sakristian byggdes 1854. Vid renovering 1888 fick kyrkan sitt nuvarande vapenhus av trä. Taket av trätunnvalv med målningar från 1769 blev till största delen övermålade med vit oljefärg. Man behöll endast en del medaljonger och i koret en större figurframställning. Nya öppna bänkar tillkom. I samand med dessa arbeten schaktades en stor del av jorden under kyrkan bort. Man blottade bl a en del skelett.
Året 1936 påstartades en ny interiör renovering, efter ett äldre program från 1929 av arkitekt Bror Almquist, modifierat av byggmästare C E Andersson från Säffle, konstnär Oscar Jonsson, Karlstad och arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Vid schaktningsarbetena som först måste företagas, påfräffades en rad fynd i grunden under kyrkan, bl a ett hundratal mynt från medeltiden, spikar, skelett och del av en fönsterpost i kalksten. På den norra väggen påträffades ett litet romanskt rundbågefönster, vilket sedan åter överrappades. Av den framgrävda muren kunde tolkas en öppning i söder. Ett nytt golv inlades efter undersökningarna därefter i kyrkan. Bänkarna fick nya gavlar och skärmar. En del fönster ersattes med nya, och innanfönster insattes. Vapenhusets västfasad ändrades och fönster plockades bort, ersattes med ny port och överliggande lunettfönster. Äldre furudörrar ersattes av massiva ekdörrar med smidda järnhandtag. Södra ingången fick innerdörrar, och innerdörren vid sakristian ersattes av en ny. Målningsarbeten invändigt under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Dränering av hela kyrkan. Sommaren 1937 kalkades och målades kyrkan sedan utvändigt. Då fick även klockstapeln nytt tak av koppar och ommålning.
Malmbergs elektriska installerade 1951 elektrisk värme. Skorsten nedmonterades 1954. 1972 skedde på nytt en interiör upprustning. Innerväggarna putsades med fyra lager gotlandskalk. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping renoverade takmålningarna. Nya korfönster insattes. Sakristian gavs en översyn och ett nytt skåp sattes in där. Två år senare restaurerades altaruppsats och predikstol av konservator Juno Kullander. Gamla färglager avlägsnades. Även ursprungsfärgerna skrapades bort efter dokumentation. Sedan åter målning i ursprungskulörer. Orgeln gavs samma år en översyn av Bröderna Moberg, Sandviken.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Långhus med förhöjt tresidigt avslutat kor i öster och korsarm tillfogad i söder. Läktare finns i väster och i söder, den i väster hyser orgel. Ingång via vapenhus i väster samt via södra korsarmen. Bakom altaruppsatsen i öster utgång till sakristia. Väggarna i västra delen av långhuset betydligt bredare än övriga delar i byggnaden. Golv av trä, lackat och betsat. Vitputsade väggar bryts upp av djupa rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med utsparade målningar av Hans Georg Schüffner från 1769.
LÅNGHUSET och SÖDRA KORSARMEN har ett brunbetsat och lackat trägolv, vitputsade väggar och ett relativt djupt välvt vitmålat trätak, breda plank med stora spikhuvuden, med delvis utsparade takmålningar från 1700-talet (se nedan). Enkel vit profilerad taklist. BÄNKARNA är öppna mot mittgången, sluter an mot vägg. De är grönlaserade med spegelinklädda gavlar, turkosmålade. Bänkarnas överliggare och list efter väggarna är svartmålad och markerar kvarterens form. Efter norra väggen 14 bänkar, södra långhuset mot koret 4 bänkar, södra långhuset mot läktaren 9 bänkar, södra korsarmens östra sida 8 bänkar, södra korsarmens västra sida 10 bänkar. Rosa/gröna randiga dynor. Elektriska bänkvärmare. Djupa rundbågiga fönsteröppningar med gröngråmålade fönsterbågar med småspröjsade rutor, innerfönster.
LÄKTARE i väster och söder bärs upp av bruna, svagt marmorerade fyrkantspelare. Barriärerna är utförda i enkel klassicism med fyllningar målat i ljust grönt, beige och guld. På västra läktaren ORGEL i senklassicistisk stil målad i ljust grönt, beige och slagmetall. Tre bänkar och ett mixerbord för ljud. Uppe på båda läktarna såpskurade golv. Den södra läktarens trappa ligger bakom en pärlspontsvägg. Undertak av pärlspont. På södra läktaren 5 grönlaserade öppna bänkar, något snedställda för kören. Elorgel. På fasaden här sitter ett runt fönster med spröjsning likt 12 strålar.
Långhusets TAKMÅLNINGAR tillkom 1769 och är utförda av målarmästaren Hans Georg Schüffner (1713-1785). Vid en renovering 1888 målades delar av taket över och i dag kan vi enbart se ett motiv över koret föreställande Treenigheten samt 12 medaljonger med motiv som skildrar Kristi liv: Adam och Eva, Bebådelsen, Stallet med den nyfödde Jesus, Jesu dop vid floden Jordan, Kristi förvandling, Den 1:a nattvarden, Jetsemane, Golgata, Gravläggningen, Uppståndelsen, Jesu himmelsfärd samt mitt över altaret Lukas skildring av den första Pingsten.
KORET är förhöjt ett steg och har lika golv som långhuset. I de snedställda väggpartierna finns korfönster. ALTARBORD i trä, grönmålat. Textilupphägning i krokar. På baksidan finns ett skåp. ALTARUPPSATS i barockstil är utförd av bildhuggaren Isac Schullström. Målat i dominerande blågrå kulörer. Vridna beiga kolonner med gröna vinrankor. Akantus och bär är förgyllda. Änglar. Altarbild med den heliga staden och snidad Kristus på korset med törnekrona. Sol med gudstecken på hebreiska. Högst upp tronar ett silvrigt lamm med fana. Tavla med inskript och årtalet 1736. På baksidan är uppsatsen struken gul med limfärg. Halvcirkelformad ALTARRING med smala svarvade dockor, grönlaserad. Knäfall och överliggare täckt med röd sammet. PREDIKSTOLEN i barockstil förfärdigades av Isac Schullström mellan 1729 och 1737. Den har en oktogonal korg och domineras av blåbeige marmorering med figurer i guld, silver, rött och ljusblått. Korgen nås via en rak trappa, tät med fyllningar. På predikstolen finns en ängel som håller ett timglas. Den står på en dödskalle och håller i en lie. En bokbärare har ett ängelhuvud på undersidan. Ovan en oktogonal baldakin med 12 basunblåsande änglar och en uppstånden Kristus med segerfana. Blå undersida med svävande silvrig duva. Efter korets södra vägg en KYRKVÄRDSBÄNK i samma kulör och form som övriga kyrkorummets bänkar. Elorgel, tre korstolar och ljusbärare i svart smidesjärn. Kormatta i blått. Blå textil ovan dopfunt. DOPFUNTEN är av sandsten i två delar. Cylindrisk kuppa med skrånande undersida samt nedåt avslutad med kort, cylindriskt skaft. Dekorerad dels med palmetter dels med figusscener; Petrus med nyckeln, Kristus som världsdomare, Evangelisten Johannes symbol, Mikael med själavägningen, två gestalter som tycks stiga upp ur en grav. Foten är formad som en attisk bas med vulst- hålkärl. Genomgående uttömningshål. Färgspår finns. Dopfunten dateras till 1200-tal.
Rektangulär SAKRISTIA med plastmatta på golvet, vitputsade väggar och ett vitmålat skivtäckt tak. Rundbågiga grönmålade fönster i öster och söder. Dörren mot kyrkorummet har fyllningar målade i grönt och beige. Utgångsdörren i söder målad lika, har ett lunettformat överljus. Efter norra väggen finns ett textilskåp för liggande och hängande förvaring (1998). Mittenpartiet av skåpet fungerar som bönealtare. Övrig inredning är skrivbord och lösa stolar.
VAPENHUSET är närmast kvadratiskt till formen, har lackat betsat trägolv och pärlspontsklädda väggar och tak, grönlaserat. Från vapenhuset leder två trappor, placerade på vardera sida om ingången till kyrkorummet, upp till tornrummet och orgelläktaren. Två rektangulära fönster, ett i norr, ett i söder, med spröjsning är målade i samma kulör som väggarna och taket. Dörrbladen är speglade och även de grönlaserade. Två trappsteg leder upp till kyrkorummet. Under trapporna finns förvaringsutrymmen. På vardera sida om fönstren står ett gammalt skåp. Övrig inredning är ett bokskåp och två stolar av äldre allmogekaraktär. TORNRUMMET har även det pärlspontsbeklädda väggar och tak, grönlaserat. Taket har tredingsform. En spegelklädd pardörr med ljusinsläpp öppnar upp till läktaren. I tornrummet förvaras ett gammalt skåp, en tramporgel, bord och några äldre bänkar.
ÖVRIGT - Två enkla svarta psalmnummertavlor med guldram och en liten grönmålad profilerad överliggare. Den ena placerad på norra långhusväggen, den andra på södra korsarmens östra vägg. Tavla, färgtryck, med motiv Kristus på korset, 1800-tal, placerad i södra korsarmen. Radiatorer i koret. Små vita högtalare placerade på väggarna. Teleslinga och audioguide. HANS GEORG SCHÜFFNER föddes i Lidköping och inskrevs som 15-åring vid målarämbetet i Göteborg. 1735 anhöll han om mästarvärdighet. Han bodde sedan först i Lidköping och inspirerades av Läckötraditionen. I slutet av 1730-talet kom han att arbeta med ett flertal kyrkor i Dalsland bl a Fröskogs kyrka. Från mitten av 1700-talet målade han i Värmland. 1750 Stavnäs, 1750 Holmedal, 1753 Glava, 1763 Eskilsäter, 1764 Millesvik, 1767 Ölserud och slutligen 1769 Botilsäter. Troligtvis har han även målat i Kila kyrka.
Bildhuggaren ISAC SCHULLSTRÖM föddes omkring 1712, fick burskap i Karlstad 1736, död 1778 i Rolfsbyn i Svanskogs socken, dit han flyttat 1768. Först känd blev Schullström 1735 då han gjorde predikstolen till Östra Fågelviks kyrka i Värmland. Från den tiden var han i drygt fyra decennier anlitad i Värmland och även i Dalsland.

Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med tresidigt koravslut, utbyggd korsarm i söder, sakristia i öster samt vapenhus i väster. Byggnaden vilar på en gråmålad sockel, sakristiedelen något utkragad. Fönsterbågarna och takfot är brunmålade. Valmat sadeltak täckt med rektangulärt småskiffer av glimmertyp. Ståndränna och regnvattenssytem av koppar. Synliga svarta s-formade ankarslut. Fönstren till kyrkorummet är rundbågiga med småspröjs. Ovan entrédörr i södra korsarmen ett runt fönster. Sakristian två rundbågiga fönster. Sakristiedörr brun, fiskbensmönstrad.
Vapenhuset är uppfört 1887-88 av trä och utvändigt locklistpanelat och vitmålat. Locklist med profilerad rundning. Vitmålade profilerade foder runt rektangulära småspröjsade fönster i norr och söder. Sockel av stora granitblock. Västentrén nås via en gjuten betongtrappa med svarta enkla svartmålade gjutesräcken. Brunmålad entrédörr, ovan den ett lunettfönster. Takfoten på vapenhuset har bred utkragning med snidade konsoller, brunmålat.