GRYCKSBO KYRKA

Kyrkorummet täcks av ett valmat, blåmålat innertak, med synliga, gotiserande takstolar och spåntad panel. Väggarna är slätputsade och vitmålade. I fönstrens inre bågar sitter blyinfattade rutor av frostat, starkt färgat katedralglas. Fönsterbänkarna är av polerad marmor. Genomgående ligger trägolv av spåntade, breda bräder, fernissade i rödbrun nyans. Inga nivåskillnader förekommer mellan bänkkvarter och gångar. Bänkraderna är öppna, med rektangulära gavlar, laserade i blå nyans, medan ryggar och sitsar är grågröna.

Koret ligger i söder, där ursprungligen var en läktare, täckt med ett kassettak. Golvet tre steg upp från mittgången är belagt med en furuparkett. Altarringen är öppen, med kolonnad av svarvade, grågröna dockor. Altaret i trä har marmorerade speglar och en baksida med hyllor. Öster om koret finns predikstolen, vars marmorerade korg har en oregelbundet sexsidig form. Väster om koret är en dopplats, med en dopfunt av trä och silverskål.

Läktaren i norr har ett öppet, blåmålat räcke och en orgelfasad utan utsmyckningar. Under lä

År 1902 lät bruksdisponent Henrik Munktell avsätta pengar för byggandet av ett brukskapell i Grycksbo. Initiativet togs för att befolkningen skulle slippa den långa, besvärliga vägen till Stora Kopparbergs kyrka i Falun. Tre år senare inleddes bygget, efter ritningar av Stockholmsarkitekten David Janzon.

Kapellet fick ovanligt nog en kvadratisk grundplan och ett torn placerat i nordvästra hörnet. Murarna uppfördes av tegel, fasaderna slätputsades och avfärgades ursprungligen i svagt gul nyans. Dubbla rader fönster togs upp.

Interiören utformades för att även kunna användas vid föreläsningar och andra samlingar. En mittgång ledde diagonalt fram till altaret som placerats i sydöstra hörnet. Altarprydnaden omgavs med ett smyckat ramverk och altartavlan målades av Emma Sparre, syster till bruksdisponent Munktell. På altarets östra sida fanns predikstolen med rund, mörkt ådrad korg, samt en liten sakristia bakom. Utmed den centrala diagonalen grupperades fyra sektioner med öppna, ådrade bänkrader. Åhörarläktare fanns snett söder om altaret och på norra sidan. Vid invigningen den 8 juni 1908 lär biskop Nils Lövgren ha varit brydd över rummets disposition.

En stor omgestaltning 1951-52 resulterade i ett mer konventionellt kyrkorum. Koret flyttades till södra sidan, där läktaren varit förut. Ersättande läktare placerades i norr, mittemot koret. Ett nytt altare i trä och en altarring med svarvade balusterdockor byggdes. Mittgång placerades i byggnadens mittaxel och bänkkvarter på ömse sidor. Istället för förutvarande ådring färgsattes tillkommande inredningssnickerier i ljust grå och gröna toner, samt marmorerade fält. Dagen för kyrkans återinvigning den 24/8 1952 var också dagen då Grycksbo bruk överlät sin kyrka till Stora Kopparbergs församling.

År 1966 iordningställdes en dopplats väster om koret. Dopfunten av trä, med en silverskål, tillverkades av Jerk Werkmäster.

Senaste större förnyelsen skedde 1972. Då lagades och avfärgades fasaderna helt vita. En ny sakristia inreddes bakom glasade väggar under läktaren. Den gamla sakristian kunde då ge plats för en handikappvänlig entré. Kyrkorummet ommålades av målarmästare Walter Friberg och försågs med nya, vackra lampetter. En 22-stämmig orgel från danska orgelbyggeriet Jensen och Tomsen installerades på läktaren.

Källor och litteratur
Otryckta källor
Västerås stifts arkiv (VS)
E V A: 37, ämbetsberättelse 1949-55
Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Dalarnas kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 1996
Forshem, Simon: Doprum i Grycksbo/Västerås stiftsbok 1967, utgiven av Västerås stiftsråd, Falun 1966/
Sveriges kyrkor Konsthistoriskt inventarium, Dalarna - band 2, häfte 1. Falun av Gerda Boëthius, Stockholm 1941, s 79-81