LILLA ISIE KYRKA

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och är nästan kvadratiskt. Rummet har ljus från två stora gjutjärnsfönster och har hög takhöjd. På golvet ligger grå och rödkalksten, väggar och tak är slätputsade och vitfärgade. Rummet är möblerat med bord, bänk, broschyrställ och klädhängare på fot. En grå pardörr av ramverk med glas i översta fyllningen leder till långhuset.

Kyrkorummet består av långhus och kor. I absiden i öster inryms sakristia. I väster finns en orgelläktare. Öppna blå bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna.
Långhuset är välvt med fyra kryssvalv med rektangulära ribbor som vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Gördel- och sköldbågar är rundbågiga. Väggar och valv är slätputsade och vitfärgade. I valven hänger ljuskronor av mässing och på väggarna lampetter. Kyrkorummet är ljust och belyses av stora högt sittande gjutjärnsfönster.

Golvet i mittgången och i koret är belagt med så kallade Victoriaplattor, cementplattor, i vitt och svart lagda diagonalt. Längs bänkraderna löper en meanderfris. Under bänkarna ligger brädgolv.

Koret är en del av långhuset men är upphöjt med två trappsteg av terrazzo. I norr står predikstolen, piano och ljusbärare. I söder står dopfunt, dopaltare och bänk. Innanför altarringen ligger brädgolv. Vid båda sidor om altaruppsatsen finns ett träskrank som avdelar sakristian i absiden. Träväggen är uppbyggd med ramverk och fyllningar målade i grått och vitt och krönt med snidade bladornament.

Sakristian inryms i absiden bakom altaruppsatsen. Golvet är belagt med brädor och med tegel framför ytterdörren. Taket är välvt med ett sjukappigt valv med ribborna vilande på konsoler på väggen. Rummet är ljust med stora fönster. Möblerat med förvaringsskåp och bord.

Orgelläktaren i väster vilar på runda pelare. Undersidan är klädd med ljusgrå pärlspontpanel. Läktarbarriären är tät med ramverk och fyllningar indelade av pilastrar och målad i grått och blått. Barriären är förhöjd med rundrör av metall. Läktaren är delvis underbyggd med förråd och trapprum. Väggen i långhuset till inbyggnaderna är klädd med vit stående panel. Orgelläktaren och tornets övre våningar nås från trapprummet under orgelläktaren. Väggarna är putsade, på golven ligger brädor. I klockvåningen står klockbocken med två klockor. Det finns ljudöppningar åt fyra håll. Vinden nås genom en liten plåtlucka på andra våningen. Halvstensvalven är oisolerade. Taklaget av furu består av sparrar, hanband, stödben, tassar och remstycke. Taklaget är delvis utbytt.

Inredning och inventarier
Altare, altarring och predikstol är från kyrkans tillkomst men har fått ny färgsättning. Altaret av gråmålade furubrädor är från 1858. En lucka finns på sidan för att kunna använda altaret för förvaring.

Altaruppsatsens tavla från 1884 är målad av konstnären Mårten Eskil Winge. Tavlan i dova färger föreställer Jesus och Martha. Bilden ersatte det tidigare korset med svepning. Ramen är förgylld, dekorerad med bladbårder och kröns av en strålglans med änglahuvuden.

Altarringen av trä från 1858 har rundad plan och två grindar. Altarringen är ett
genombrutet räcke med en rundbågsarkad med platta ståndare med enkla kapitäl och
baser målad i ljusblått. Knäfall och överliggare är skinnklädda.

Dopfunten av sandsten är medeltida. Cuppa och fot är fyrkantiga. Cuppans nedre del är dekorerad med en rundbåge på varje sida. Cuppans hörn är försedda med rundade lisener. Funten tillhör, enligt Lars Tynell i Skånes medeltida dopfuntar, den så kallade Munkarpsgruppen som finns företrädesvis i kyrkor i sydvästra Skåne.

Predikstolen med baldakin från 1858 är ritad av Ludvig Hedin. Predikstolen är målad i brutet vitt med lister målade i guld. Korgens sidor har rektangulära fyllningar med romber av guldlister.

Bänkinredningen är öppen, tillkom 1910 och ritades av G. Holmdahl. Ryggarna är i ramverkskonstruktion. Gavlarna är dekorerade med vindruvsklasar i relief. Gavlarna har armstöd. Bänkarna är målade i ljust blått med reliefer i mörkare blått och grönt. Dynor ligger i bänkarna.

Orgeln är byggd 1966 av J Künkels Orgelverkstad i Lund. Fasaden och läktarbarriären ritades av A V Lundahl 1879 till en äldre orgel. Fasaden är i nyklassicistisk stil målad i vitt och guld. Det högre mittpartiet flankeras av lägre partier som avdelas med pilastrar med bas och kapitäl.

Storklockan av malm är gjuten 1692. Lillklockan av malm är gjuten 1770 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Båda klockorna är prydda med bårder och inskriptioner, lillklockan även med strålglans och änglahuvuden.

null, Den nuvarande kyrkan ersatte 1858 en medeltida kyrka. Den äldre kyrkan hade långhus och rakt avslutat kor i öster. Vapenhus byggdes till under medeltiden framför södra ingången och en korsarm i norr byggdes 1776. På kyrkogården stod en klockstapel för två klockor. Den gamla kyrkan är markerad med klippta häckar på en ödekyrkogård i Lilla Isie.

Kraftig befolkningstillväxt och en dåligt underhållen kyrka resulterade i beslut om nybyggnad. Byggmästare Magnus Cederholm gjorde ett ritningsförslag på en ny kyrka, som förmodligen bearbetades av Ludvig Hedin på Överintendentsämbetet. Cederholm var en ofta anlitad byggmästare av C G Brunius och hans inflytande syns. Den nya kyrkan byggdes i Västra Torp, söder om byn Lilla Isie. Kyrkan fick därmed en mer central placering för Böste fiskeläge och Västra Torp som ingick i Lilla Isie församling. Magnus Cederholms son, byggmästare Johan Cederholm, fick uppdraget att leda bygget som påbörjades 1856. Den gamla kyrkan revs 1857. Den nya kyrkan invigdes i augusti 1858. Material från den rivna kyrkan återanvändes.

Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. 1881 fick kyrkan orgel och 1884 ersattes korset som altaruppsats med en oljemålning. 1910 genomfördes en ombyggnad efter förslag av arkitekt G Holmdahl. Tegelgolvet ersattes av gjutet cementgolv som belades med viktoriaplattor. Nytt trägolv under bänkarna. Den slutna bänkinredningen ersattes med ny öppen inredning. 1982 underbyggdes orgelläktaren med wc, förråd och trappa. Tegelgolvet i vapenhuset byttes till kalksten. Bänkarna omgrupperades efter 1855 års ritning utan sidogångar. Förslaget var utformat av arkitekt L Persson.
1998 lades koppartaket om, taklaget reparerades, nytt undertak. Putslagning och kalkning.
1998-2000 gjordes invändig restaurering. Befintlig färg i kyrkorummet togs bort och väggar och valv putsades och målades med kalk. Inredningen målades med linoljefärg. WC togs bort.
2016 dränerades norr och öster om kyrkan.

Kyrkan består av rektangulärt långhus och en halvrund absid för sakristian i öster samt ett smalare kvadratiskt torn i väster. Samtliga delar är från 1858.

Murarna är uppförda av grovt tuktad gråsten med detaljer av tegel. Murarna är spritputsade med slätputsade listverk och runt muröppningar. Kyrkan är vitfärgad. Murarna saknar sockel. Långhuset och absidens murar avslutas med en takfotsgesims med en rundbågsfris och ett listverk med tre raka språng. Tornet har höga gavelrösten med blinderingsnischer i alla väderstreck.

Kyrkan har två ingångar, huvudingång genom tornet i väster och prästingång i absiden i öster. Västportalen är slätputsad, utkragande och avslutas med en rundbågsfris och listverk. Pardörren av ramverk sitter i en rundbågig nisch med två språng. Utanför sitter ytterligare en dörr med ramverk av trä och fyllningar av nät.
Prästingången sitter i en rundbågig slätputsad nisch som innefattar ett fönster och en dörr i en stickbågig muröppning. Dörren är klädd med stående panel.

Kyrkans fönster sitter i rundbågiga öppningar med två slätputsade språng. Fönstren är parställda, rundbågiga och avdelade med en tegelpelare. Gjutjärnsfönstren har rombiskt mönster och masverk i ovankant. Glaset är klarglas och färgat glas i masverket. Solbänkarna är gjutna och vitputsade. Tornet har även runda fönster med gjutjärnsbågar samt dubbla rundbågiga ljudöppningar med luckor klädda med svart plåt. Solbänkarna är täckta med vit plåt på tornet.

Långhuset har sadeltak, absiden halvt kägeltak och tornet högt uppdragna gavelrösten och torntak. Sadeltaket är belagt med gula enkupiga tegelpannor. Pannorna ligger i bruk på gavlarna utan vindskivor enligt skånsk tradition. Absidtaket är täckt med plåt i solfjädersform. Torntaket är belagt med skivor av kopparplåt med vertikala ståndfalsar. Avvattningen är med hängrännor och stuprör av koppar.