VÄSTRA TORUPS KYRKA

Västra Torups kyrka antas ha uppförts under sent 1100-tal enligt romanskt mönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Långhuset hade ingångar i både söder och norr medan koret hade ingång i söder. Långhuset förlängdes på 1300-talet åt väster och ett vapenhus tillkom vid sydentrén. Eventuellt skulle västutvidgningen kunna röra sig om ett romanskt torn som införlivats i långhuset. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet vilket även medförde att de högt sittande romanska fönsteröppningarna murades igen och nya öppningar, oklart var, upptogs. 1496 göts den nuvarande lillklockan av Knut Grudnick.

Från 161415 finns uppgifter om att kyrkans tak är avtäckta med bly och spån. Den nuvarande altaruppsatsen tillkommer på 1630-talet och 1662 införskaffas altare och predikstol (som bemålas först 12 år senare). Vid denna tid var golven belagda med sten och kyrkan har ett mindre fönster i väster och två i söder. Under de dansk-svenska krigen på 1600-talet och Stora nordiska kriget under 1700-talets första decennier uppges kyrkan ha utsatts för skadegörelse vid upprepade tillfällen, bland annat genom inslagen kyrkport, krossade fönster och en raserad vägg. Kring år 1700 ersätts dopfunten i sten av en ny i trä tillverkad av Christian Stub och 1728 tillkommer läktare och nya stolar (bänkar) utförda av snickaren Casper Callenberg. 1760 kompletteras altaruppsatsen med ett krucifix av bildhuggaren Johan Ullberg från Finja, vilken året därpå levererar ny predikstol med baldakin samt dopfuntsbaldakin. Kyrkans underhållsplan (2005) uppger att takstolen läggs om på 1760-talet, möjligen avses att en medeltida konstruktion byts ut mot nuvarande i furu.

Den första större ombyggnaden sedan senmedeltiden genomförs 186061 då ett kraftigt västtorn uppförs. I samband med detta rivs både vapenhus och den fristående klockstapeln och såväl ny huvudentré som klockrum inrättas i tornet. Ritningarna till tornet uppges i kyrkans underhållsplan felaktigt vara utförda av en G. Söderlund, de är däremot godkända av överintendenten vid byggnadsstyrelsen Gustaf Söderberg. 1882 införskaffas en orgel, troligen tillverkad av A.V. Lundahl, Malmö.

Under tidigt 1900-tal, efter 1908 och troligen kring 1910, ändras de tidigare fyrkantiga fönsteröppningarna till dagens rundbågiga och nuvarande bänkinredning tillkommer. 1912 införskaffas en storklocka gjuten av K.G. Bergholtz. Efter svampangrepp på bänkar, orgelläktare och paneler föreslår domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin 1925 ny färgsättning som av arbetsbeskrivningen att döma bör ha liknat det tidigare ekådrade utförandet. Troligen elektrifieras kyrkan på 1920-talet medan elektrisk uppvärmning installeras 1948. 1968 genomförs en omfattande restaurering där de medeltida syd- och nordportalernas placering lokaliseras i samband med putsarbeten. Absidtaket beläggs med kopparplåt (tidigare beläggning oklart). Invändigt påträffas fragmentariska medeltida kalkmålningar och orgeln byggs om. Tornets skiffertak ersätts 1972 av kopparplåt. Delar av fasaderna har vid en eller flera renoveringar, troligen främst under 1980-talet, putsats med cementhaltigt bruk som vid fasadrestaureringar under kommande decennier fram till nutid ersätts med hydrauliskt kalkbruk. Vid en utvändig restaurering 1994 får sakristian i absiden ny dörr och skorstenen rivs ovan nock. Markeringar för det medeltida vapenhusets placering görs i putsen. Två år senare tas kyrkbänkar bort under läktaren för att ge plats åt klädhängare och bokbord mm.

2007 genomförs omfattande arbeten såväl exteriört som interiört. Utvändigt utförs partiell omputsning och i samband med arbeten kring västentrén påträffas en portalomfattning under nuvarande utanpåliggande portal. Huruvida tornet i ett tidigt skede haft en annan portal eller om ändringen skedde redan under byggnadstiden är oklart. På tornritningen från 1860 finns inte den utanpåliggande portalen. Invändigt målas väggarna som tidigare var målade med limfärg om med linoljeförstärkt emulsionsfärg. En äldre kalkmålning upptäcks och lämnas frilagd på norra väggen. Läktarens södra del förses med underbyggnad för wc och innerfönster av svart pulverlackerat stål med lamellglas tillkommer efter förlaga från befintliga innerfönster i tornet. Nytt värmesystem med bergvärme installeras, bänkkvarteren får nya brädgolv och en heltäckningsmatta med underliggande parkett innanför altarringen tas bort. En kopia av det medeltida krucifix som sedan tidigt 1900-tal förvaras på Historiska museet tillverkas av Mårten Hultenberg, Bjärred och monteras på en ny trabesbjälke i triumfbågen. 201213 konserveras altaruppsats, predikstol och baldakiner av Skånes Målerikonservatorer efter program av Herman Andersson. Bänkgavlarna förses 2014 med ljus- och blomsterhållare och året därpå avtäcks solbänkarna med plåt. Efter förfrågningsunderlag upprättat 2017 restaureras tornet. Utöver nedknackning av västra fasadens cementputs, ny putsning och putslagning med hydrauliskt kalkbruk samt kalkavfärgning byts torntakets inbrädning till grövre dimension och beläggs med ny kopparplåt. Efter detta har västentrén tillgänglighetsanpassats med ramp i lättmetall.

Kyrkans planform utgörs av ett tre fönsteraxlar långt långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster samt fullbrett västtorn. Murverken är uppförda av grovt tuktad natursten frånsett tornets trappstegsgavlar som är murade i tegel. De medeltida byggnadsdelarna är utförda i skalmursteknik och har utskjutande skråkantad sockel, medan tornet saknar markerad sockel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade med slätputsade och kvaderritsade omfattningar. Såväl absidens hjälmtak som övriga byggnadsdelars sadeltak är avtäckta med kopparplåt i skivtäckning med förskjutna tvärfalsar. Avvattningssystemet har nyligen bytts ut till brunmålad plåtisol med vissa bevarade delar i koppar.

Huvudentrén i väster utgörs av ett svagt framskjutande slätputsat och vitkalkat parti med trappstegsgavel avtäckt med kalkstensplattor. I röstet finns en mindre minnestavla med inskriptionen Tornet Uppbygd År 1860 under KONUNG CARL XV REGERING. En rundbågig nisch omfattar engagerade kolonner med kvaderritsad arkitrav, allt i gråmålad puts. Tympanonfältet pryds av en stentavla med inskriptionen Bevara din fot när du går till Guds hus och var redo till att höra. I en underliggande rakt avslutad nisch återfinns en pardörr med stående oljad ekpanel och kraftiga smidesbeslag. Tornets nedre våning har i söder och norr högresta rundbågiga fönsteröppningar med svartmålade gjutjärnsfönster och plåtavtäckta solbänkar. Spröjsningen är utformad med en rundbågig bård av gult glas som innefattar två smala rundbågar krönta av en rundel med blått glas i söder och rött i norr, allt indelat av horisontella spröjs. Utformningen återkommer med mindre variationer på kyrkans övriga rundbågiga fönster. Tornvåningen har ovanför västportalen ett rosettfönster i järn indraget i tre språng. Norra och södra fasaderna har små och svagt stickbågiga luckor av liggande brunmålad panel. Luckorna sitter indragna i tre språng och de slätputsade omfattningarna saknar kvaderritsningen som majoriteten av kyrkans övriga omfattningar har. Klockvåningen har parställda rundbågiga ljudöppningar i varje väderstreck. Ljudluckorna är klädda med liggande brunmålad panel. Södra och norra fasaderna avslutas vid takfoten med en tandsnittslist medan västra och östra fasaderna avslutas med trappstegsgavlar avtäckta med kalkstensplattor. Gavlarna har rundbågiga nischer, av vilka de tre centrala även har mindre rektangulära nischer i två språng.

Långhusets södra och norra fasader har vardera tre rundbågiga fönster, något mindre än tornets men med samma utformning. Den romanska sydportalens placering är skönjbar genom ett svagt indrag i sockeln, medan platsen for nordportalen framgår tydligare med ett skarpt avbrott i sockeln, bevarad trappsten samt ritsning i putsen. På norra fasaden finns även en igenmurad och slätputsad romansk fönsteröppning. Takfoten är liksom på kor och absid inklädd med vitmålad brädning.

Koret har ett fönster i söder och ett norr, lika långhusets. Under södra fönstret markerar ett avbrott i sockeln platsen för en ursprunglig koringång. Absiden har mindre rundbågiga fönster i syd- och nordväst, vars enklare spröjsning är utformad med bård av gult glas som omfattar en rundbåge. Prästingången i öster nås via en tre steg hög trappa i granit och utgörs av en rakt avslutad enkeldörr klädd med stående ekpanel. Såväl dörren som fönstren saknar slätputsad omfattning.

Interiör
Genom huvudentrén i väster nås ett smalt vindfång eller vapenhus. Golvet är belagt med svartvita viktoriaplattor och väggarna är slätputsade och vitmålade. I norr och söder leder vitmålade dörrar till läktartrappa respektive förråd med elcentral. Taket är i väster plant, slätputsat och vitmålat medan det i öster utgörs av orgelläktarens undersida med bjälkkonstruktion och brädning, allt vitmålat. Kyrkportens insida i oljad ek är uppbyggd som ramverk med fem fyllningar i vardera dörrblad. Ytterporten har även inre dörrblad av vilka endast den södra hänger på plats. Dörren är målad i grågrönt och har en nedre slät fyllning samt en övre fyllning med intrikat figursågad spröjsning och finmaskigt nät. Mot kyrkorummet i öster leder en gråmålad pardörr med två stående speglar nertill och en övre glasad och småspröjsad del.

Kyrkorummet utgörs av långhuset, koret och utrymmet under orgelläktaren, dvs östra delen av tornet. Golven är belagda med svarta och vita viktoriaplattor med inramande fris. I mittgången ligger en röd gångmatta och de flankerande bänkkvarteren står på mattlackade grangolv. Under läktaren är bänkarna sedan 1996 borttagna för att ge plats åt klädhängare, psalmbokshyllor och underbyggnad för wc. Den förhöjda golvnivån innanför altarringen i koret har parkettgolv.

Orgelläktaren som upptar hela tornets östra del vilar på pelare med avfasade hörn och enkla kapitäl, målade i grågrönt med förgyllda detaljer. Den slutna läktarbarriären målad i pärlgrått är uppbyggd som en rundbågearkad. På överliggaren står en sentida förhöjning i form av en rundbågearkad i smäckert smide målat i samma kulör.

Västra väggen och orgelläktarens undersida är panelklädda och vitmålade. I övrigt är väggar och valv och det plana innertaket över orgelläktaren slätputsade och vitmålade med linoljeförstärkt emulsionsfärg. Ett väggparti i bänkkvarteren är frilagt och visar på en tidigare imitationsmålad bröstpanel i ljus ockra. Frilagda fragmentariska medeltida kalkmålningar finns på triumfbågens norra sida samt på norra långhusväggen. Långhusets tre valvtravéer och korets enda travé utgörs av kryssvalv vars ribbor har fyrkantig profil. Sköld- och gördelbågar är spetsbågiga. Valven vilar på enkelt utformade knippepilastrar. I den västra travén finns en liten trälucka som var enda ingången till kyrkvinden innan tornet uppfördes. En stor rundbågig muröppning öppnar upp sig mellan torn och långhus. Den romanska triumfbågen som avgränsar mot koret döljs delvis av den gotiska gördelbågen. I triumfbågen finns sedan 2007 en replik av ett medeltida triumfkrucifix placerat på en ny trabesbjälke.

Tribunbågen mellan kor och absid utgörs av korvalvets östra gördelbåge. Sakristian i absiden avskiljs förutom av altaruppsatsen även av ett grått draperi. Golvnivån är liksom innanför altarringen ett steg högre än i kyrkorummet och golvet är belagt med en grå heltäckningsmatta. Väggarna och hjälmvalvet är slätputsade och bemålade lika kyrkorummet.

Tornets övre våningar nås via en trappuppgång med enkel trätrappa i orgelläktarens nordvästra hörn. Tornrummet har obehandlat brädgolv, murverken är tunt putsade med ofärgat bruk och taket utgörs av klockvåningens träbjälklag. I rummet förvaras en del äldre inventarier, bland annat en takkrona i trä, två dörrblad med bemålad omfattning samt ett rosettfönster i trä. Via en trätrappa utmed norra muren nås klockvåningen som har samma ytskikt som tornrummet. Klockbocken i ek upptar större delen av rummet. En stege leder upp till tornvinden med ett relativt nytt obehandlat brädgolv. Taket utgörs av takstolar och inbrädning av furu. Väggarna i väster och öster är murade i rött tegel med tunn ofärgad puts.

Kyrkvinden nås från tornvåningen genom en rektangulär öppning i murverket. Takstolskonstruktionen över långhus och kor i furu med inslag av ek är av så kallad svensk typ, enligt kyrkans underhållsplan (2005) troligen tillkommen kring 1760. Enkla spänger av utlagda plank på bindbjälkarna leder över de oisolerade putsade tegelvalven. Murverken i ytterväggar och gavelrösten är delvis putsade. Korvinden nås genom en ursprunglig liten öppning med inmurad överliggare i form av en lång sten. I korets ytterväggar finns igensatta rundbågiga fönsteröppningar i norr och söder. Vid övergången mellan kor och absid syns övre delen av tribunbågen i oputsat rött tegel. Absidens hjälmvalv är övertäckt med bruk och fyllnadsmaterial. Absidens takkonstruktion är uppbyggd av smala sparrar av skrätt ekvirke med enkla sparrar. Virket är delvis återanvänt.

Inredning och inventarier
Altaret utgörs av ett blockaltare av spontad panel målat i mörkgrått.

Altaruppsatsen av så kallad additionstyp tros ha tillverkats under 1630-talet av en okänd mästare. Predellan har ett senare adderat bibelcitat i förgylld text på svart botten flankerat av marmorerade postament. På dessa står marmorerade korintiska kolonnetter som bär upp en förkroppad arkitrav som pryds av skuren snäck- och blomsterornamentik samt textband med bibelcitat på svart botten. Corpus har sirligt skurna sidovingar och centralt en målning på pannå med landskapsmotiv som utgör fond till ett skulpterat krucifix av bildhuggaren Johan Ullberg, vilket adderades 1760. Målningen flankeras av parställda pilastrar med skuren ornamentik samt snidade bildframställningar av de fyra evangelisterna med respektive attribut. Även överstycket har en arkitektonisk uppbyggnad med pilastrar flankerade av skurna sidovingar som bär upp ett entablement. Centralt finns inskriptionen TÄNK UPPÅ JESUS CHRISTUS i förgyllning på svart botten inramat av tandsnittslister. Altaruppsatsen kröns av en kartusch med Kristian IV:s monogram C4. Färgsättningen går i ljusgrått med detaljer i svart, rödbrunt, blått och förgyllning.

Den halvrunda altarringen är uppbyggd av figursågade spjälor där de genombrutna partierna bildar trepassformer upp- och nedtill. Färgsättning i ljusgrått med förgyllda detaljer. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med rött tyg.

Predikstolen med trappa och baldakin från 1761 i bemålat trä är liksom altaruppsatsens triumfkrucifix ett verk av den i Skåne välrepresenterade träsnidaren Johan Ullberg från Hurva, senare med verkstad i Finja. Ullbergs produktion av altaruppsatser och predikstolar följer ett tidigt etablerat formspråk, i den stil som något nedlåtande brukar kallas bondbarock, som han under sin nästan 40-åriga yrkesbana upprepar med mindre variationer. Närmast identiska predikstolar återfinns bland annat i närbelägna Matteröds och Brönnestads kyrkor. Den fyrsidiga korgen är uppbyggd som gråmålade ramverk med fyllningar vilka flankeras av för Ullberg karaktäristiska volutformade pilastrar. Fyllningarna pryds av blomkronor och hängande akantusblad i förgyllning. Under ett rundat listverk med skurna festonger och en hålkäl avslutas korgen nedtill med en tofsprydd lambrekäng. Upptill avslutar ett förkroppat listverk över ett inskriptionsfält med förgylld text mot svart botten. Baldakinen är sexsidig med lambrekänger lika korgens under ett förkroppat listverk som kröns av kartuscher med snäckskal. Hörnen markeras av brinnande urnor. En större brinnande urna kröner baldakinen och sammanlänkas med ramverket av S-formade listverk som ger baldakinen sin för Ullberg typiska hjälmform. I innertaket hänger en försilvrad duva under en förgylld strålglans. Färgsättningen går i samma ljusgrå kulör som predikstolen med inslag av rött, blått samt förgyllning och försilvring. Trappans barriär i enkelt utförd ramverkskonstruktion med släta fyllningar är högst sannolikt ett senare tillskott, möjligen samtida med bänkinredningen.

Kyrkans utpräglat nygotiska dopfunt är utförd i gulgrå polerad cementmosaik. Utformningen av fot, skaft och cuppa utgår från oktagonala och prismatiska former. Cuppan pryds av upp-och-nedvända spetsbågar med trepass. Dopfunten är frånsett kulören identisk med dopfunten i Allhelgonakyrkan i Lund och kan möjligen ha gjutits i samma form. Likadana dopfuntar finns även i andra skånska kyrkor, bland annat i närbelägna Röke. Över dopfunten, som är placerad i långhusets nordöstra hörn, hänger en dopfuntsbaldakin identisk och samtida med predikstolens.

Den öppna bänkinredningen tillkom i början av 1900-talet och var då ekådrad. Idag är bänkarna målade i samma grågröna kulör som orgelläktarens pelare. Gavlarna har genombrutna fyrpass nedtill, svängda armstöd med avslutande voluter och mångpassformade krön. Ryggstöden och bänkskärmarna som avslutar kvarteren i öster är utförda i ramverkskonstruktion, de senare med tandsnittslist och kannelerade gavlar. Bänkarna har psalmbokshyllor, fotstöd, bänkradiatorer och stoppade dynor klädda med grått tyg.

Orgeln med 10 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1968 av J. Künkels Orgelbyggeri, Lund 1968 och ersatte då en orgel som enligt olika uppgifter var tillverkad av A.V. Lundahl, Malmö eller Åkerman & Lund, Stockholm. Element signifikanta för båda verkstäderna skulle kunna tyda på att en ursprunglig Lundahl-orgel byggts om av Åkerman & Lund. Orgelfasaden från 1882 med ljudande pipor adderade 1968 är tredelad med arkitektonisk uppbyggnad. Det högre rundbågiga mittpartiet har kannelerade pilastrar och volutformade konsoler med hängande akantusblad, de senare alluderande på Ullbergs predikstol, som bär upp ett entablement med tandsnittslist och volutformat krön. Sidopartierna har snarlik utformning med kopplade rundbågiga pipfält. Färgsättningen går i ljusgrått med röda och förgyllda detaljer.

Kyrkan har två kyrkklockor i brons. Lillklockan göts 1496 av Knut Grudnick och hängde innan tornets uppförande i en fristående klockstapel. Klockan bär inskriptionen Hjälp Jesus och Maria Knut stöpte mig i Herrens år 1496 i minuskelskrift samt ett stiliserat hjortdjur i högrelief. Storklockan göts 1912 av K.G. Bergholz & CO i Stockholm. Den pryds av akantusornamentik, änglaansikten samt inskriptioner kring dess tillkomst.

Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas repliken av ett triumfkrucifix från omkring 1475 samt en järnbeslagen kista av okänd ålder. Under predikstolen ligger en gravhäll över Christina Medina Schult, född i Livland och maka till officersadjutanten Hans Heindrich Bredenbick med rötter i Torup. Gravhällens inskription berättar om hur makarna med sina två barn suttit i fångläger i Sibirien efter Karl XII:s ryska fälttåg.