ONSLUNDA KYRKA

Interiör
Huvudingången till kyrkan, i väster, leder till tornets bottenvåning vilken är inredd som entréhall. Hallen är relativt liten med golv av återanvända gravhällar av kalk-sten, en del med mycket sliten, nästintill utplånad, inskription. Väggarna är putsade och vitkalkade. I hallen finns en enkel möblering med kapphängare och en bänk. Längs norra väggen finns en vitmålad trappinbyggnad av brädor med en gråmålad bröstning nedtill. En liten enkel kammardörr leder till den branta och höga, smala trappan till tornets andra våning. I öster leder en stor pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är uppbyggd med spegelfyllningar och träådrad i ljusbrunt med ljusare speglar omgivna av en grön ram. Färgsättningen återkommer i snickerier i kyrkorummets västra del.

Kyrkorummet består av en ljus och luftig salkyrka med koret inrymt i långhusets östra del. Kyrkorummet har en välbevarad äldre inredning bestående av slutna bänkar från 1930-talet, i två kvarter, och övrig fast inredning utförd i nygotik eller nyromanik från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Snickerierna går i träfärgat eller träådrad färg och ljust grått med gula, röda och gröna inslag. Golvet som lades vid 1900-talets början består av svarta och vita viktoriaplattor med en fris kring väggarna. Långhuset är valvtäckt med fyra valvtravéer kryssvalv uppburna av höga tresprångiga pilastrar med markerade kragband. Gördel- och sköldbågarna har en mycket vid, rundbågig form. Både väggar och valv är putsade och vitmålade.

Långhusets västra valvtravé upptas av en stor läktarbyggnad. Läktaren uppfördes vid 1900-talets början efter ritningar av Theodor Wåhlin, i samma stil som den ursprungliga inredningen i nygotik. Läktaren är uppbyggd på träpelare med sku-ren dekor. Pelarna bär upp ett träfärgat bjälklag med korsande bjälkar målade i grått samt undertak av träfärgad panel. Uppe på läktaren finns en läktarbarriär med trepassformad rundbågsarkad i grå kulör och brun träådring. Orgeln på läktaren är också utförd i nygotik och gråmålad med förgyllda detaljer. I samband med inre renovering av kyrkan 2004 tillkom inbyggnader under läktaren i form av samtalsrum, WC, pentry och elcentral. Utrymmena har vitmålade väggar och dörrar målade i ljusbrun träådring och grönt. Golven i de nya utrymmena är lagda med en modern grå klinkerplatta.

Kyrkans bänkinredning i två kvarter sträcker sig från inbyggnaderna under läktaren fram till koret som motsvaras av långhusets östra valvtravé. Utmed ytterväggarna i bänkkvarteren finns en träpanel i samma stil som bänkarna. I gränsen mellan koret och långhuset leder ett trappsteg upp till det högre belägna korgolvet. I korets sydvästra hörn står predikstolen som är samtida med kyrkan. Dopfunten står i korets norra del. Altaruppställningen i form av en tresidig altarring, altare och altartavla står i tribunbågen; valvöppningen till sakristian i absiden. Valvöppningen har samma form som valvtravéns östra sköldbåge som också ramar in tribunbågen upptill. Väggytan mellan bågformerna är dekorerad med ett limfärgsmåleri i jugendstil från 1900-talets början. Dekoren består av gula liljor i en nedre bård samt däröver rundlar med en uppslagen bok, en lagerkrans och ett kors. Överst finns en inskriftsbård med texten Ära vare Gud i höjden. Mellan sakristian och koret finns en avskärmning i form av ett ursprungligt korskrank av trä. Korskranket består av ett nedre brunmålat ramverk med spegelfyllningar och ett högt gallerverk upptill i form av en pelararkad i nygotik, målad i gult, rött och grönt. På var sida om altaret leder en dörr i korskranket in till sakristian. Sakristians hjälmvalv är bemålat med en stjärnhimmel i blått och guld synligt från kyrkorummet ovanför korskrankets avskärmning. Väggarna i sakristian är blåmålade. Golvet är lagt som i koret och är gråmålat liksom snickerierna i sakristian. Sakristian har en enkel inredning bestående av ett prästaltare och ett par skåp målade i grått, i likhet med korskrankets baksida. Innanför den nuvarande ytterdörren till sakristian sitter en äldre dörr i form av en kraftig, gråmålad trädörr. Insidan är brädtäckt medan utsidan har en rikt skuren diamantdekor och bandgångjärn. Dörren avviker från kyrkans övriga 1800-talsinredning och kan möjligen vara ett betydligt äldre, återanvänt dörrblad som tillhört den gamla kyrkan.

Tornet har två övre våningsplan som nås via trappan i entréhallen. Andra våningen har mycket hög takhöjd med trätrappor upp till tornets klockvåning. I utrymmet står en äldre klockringningsmaskin och en del avställd inredning, bland annat ett stort kors som tidigare stått på altaret. Klockvåningen upptas till största delen av klockstolen uppbyggd av kryssförsträvade stolpar i tre rader som bär upp kyrkans två klockor. Virket i klockstolen är av fur med inslag återanvänt, väderbitet ekvirke vilket kan ha återanvänts från en äldre stapel. I båda våningsplan är väggarna putsade och vitkalkade och golven är lagda med brädor på träbjälklag.

Från tornets andra våning leder en öppning i långhusets västgavel in till kyrkvinden. Kyrkans tegelvalv ligger oisolerade men är till största delar överputsade. Valven är murade av smala tegelstenar i halvstens tjocklek. Taklaget av fur är uppbyggt med kryssparrar. Rester av en rökgång till en äldre värmeanläggning finns delvis bevarad ovan valven mellan tredje och fjärde valvtravén. I östra gavelmuren leder en liten öppning in till absidvinden. Oputsade partier av kyrkans murverk från vinden avslöjar att detta är murat med ett blandat stenmaterial lagt i ojämna skift.

Inredning och inventarier
Altare
Kyrkans nuvarande altare tillkom omkring 1902 och är uppbyggt av ett ramverk i brunmålat trä med spegelfyllningar.

Altaruppsats
Altartavlan har formen av en triptyk och tillverkad 1904. Triptyken består av tre oljemålningar av Walfrid Nilsson, Helsingborg, infattade i ett rikt dekorerat ramverk. Målningarna föreställer Jesus omgiven av en skara människor. Ramverket är utfört i historiserande stil med drag av jugend, nygotik och fornnordisk stil samt målat i gulbrunt med röda detaljer.

Altarring
Altarringen ritades 1902 och omsluter altargolvet på tre sidor. Altarringens räcke är uppbyggt av runda balusterdockor mellan en överliggare och sockel. Överliggaren är stoppad och klädd med ett rött tyg liksom knäfallet framför räcket. Räcket är målat i grått, ljusgult och grönt.

Predikstol
Predikstolen är samtida med kyrkan och består av ett gråmålat ramverk av trä med gul, röd, och grönmålad dekor. Korgen har polygonal form med raka sidor och profilerat listverk upptill och nedtill. Predikstolens undersida har en konisk form, nedtill avsmalnande. Från koret leder en trappa upp till korgen med täckt räcke. Både trappräcket och korgens sidor är försedda med spegelfyllningar, rikt utsmyckade med nygotisk dekor av flerpassbågar och trepass.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt är från 1955 och tillverkad av Bröderna Styrenius stenhuggeri AB i Västervik. Dopfunten har en fyrkantig fotplatta, ett uppåt avsmalnande, runt skaft och en rund cuppa med raka sidor. I koret står också en dopfunt av trä från kyrkans invigningsår 1862. Dopfunten är grönmarmorerad med en profilerad fyrsidig fotplatta, ett kort åttkantigt skaft samt en konformad åttasidig cuppa.

Bänkinredning
Kyrkan har en sluten bänkinredning från 1932, tillverkade efter förlaga från de då befintliga bänkarna. Bänkarna består av en ramverkskonstruktion med rakt avslutade gavlar, dörrar och ryggpartier utförda med spegelfyllningar. Bänkarna är lackade och sidornas rektangulära fyllningar målade i ömsom gult och ömsom rött med grå inramning.

Orgel
Kyrkans orgel byggdes 1915 av Zetterqvist & son i Örebro. Orgeln är av en ovanlig typ av orgel som närmast föregick den pneumatiska orgeln. Registraturen är pneumatisk. En genomgripande ombyggnad utfördes troligtvis av Künkel efter 1973. Ritning till orgelfasaden är daterad till 1914 och utfördes av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Orgelfasaden har en tredelad uppbyggnad med ett högre mittparti och lägre sidopartier av synliga, stumma pipor infattade i ett nygotiskt ramverk med trepassdekor, krabbor och hörntorn. Fasaden är gråmålad med förgyllda detaljer. Spelbordet är fristående och vänt mot öster.

Klockor
Kyrkan har två klockor gjutna av malm. Stora klockan gjöts 1895 av K G Bergholtz i Stockholm. Lilla klockan gjöts 1893 av Louis Branscvetser i Hörby och är en omgjutning av en klocka från 1645.
Övrigt
Över kordelen i kyrkorummet hänger ett triumfkrucifix i ek daterat till 1200-talets mitt eller senare. Enligt konsthistoriker Lena Liepe kan krucifixet ha tillverkats i en sydskandinavisk verkstad. En del uppgifter kopplar triumfkrucifixet till den i Skåne verksamme Ignaberga-mästaren. Triumfkrucifixet tillhör en övergångstid mellan den romanska stilperioden där Jesus framställs som den triumferande Kristus krönt med krona och en gotisk framställning där Kristus lidande visas i skulpturen. Kristusfiguren på Onslundakrucifixet har tidigare haft en krona som gått förlorad, kroppen är något vriden och framställd med blödande sår. Bemålningen är sekundär. Korset är brunmålat med runda flikar längs sidorna och fyrpass-avslut. Korsändarna har dekor i form av evangelistsymbolerna.

I tornets entréhall står en fattigstock av ek med smidesjärnsbeslag.

På Lunds universitets historiska museum (LUHM) finns flera äldre skulpturer bevarade som tillhört Onslunda medeltida kyrka. Skulpturerna som föreställer Madonnan med barnet, Anna-själv-tredje och S:t Olof har stått i ett altarskåp. Utifrån stilhistorisk jämförelse kan skulpturerna ha tillverkats vid en verkstad i nedre Rehnområdet omkring år 1500.

Kyrkan består av ett högt torn i väster, ett brett och långt långhus samt en halvrund absid i öster. Eftersom kyrkan har formen av en salkyrka finns ingen särskild byggnadsdel för koret, som istället är inrymt i långhusets östra del. Absiden utgör sakristia. Tornet har smal kvadratisk planform och dess västra mur är uppbyggd ovanpå långhusets västra gavel. Gavelsidorna mot öster och väster är murade med trappsteg. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och listverk. Fasaderna är kalkvittade med undantag av en något utskjutande, svartfärgad sockel som löper runt kyrkans alla delar. Upptill avslutas långhusets och absidens murar av en rundbågsfris och däröver ett par utkragande murskift. Rundbågsfrisen saknas på tornets norra och södra murar medan trappstegsgavlarna markeras av en något stickbågsformad bågfris. Långhusets sadeltak täcks av rött tegel medan absidens kägelformade tak täcks av rödmålad plåt lagd i trapetsoida skivor med uppåt konvergerande ståndfalsar. Tornets sadeltak täcks av rödmålad plåt i rektangulär skivtäckning.

De flesta av kyrkans fönsteröppningar är utförda med rundbågvalv och murade med flera rätvinkliga språng. Fönsterbågarna är av gjutjärn med småspröjsade klarglas och solbänkarna täcks av asfaltsstrukna kalkstenshällar. Till tornets andra våning finns ett rundfönster med blomformad spröjsning. Ljudöppningarna till klockvåningen består av dubbla rundbågsöppningar i samtliga väderstreck. Mot öster och väster är öppningarna indragna i en rundbågsformad nisch murad med två språng. Den yttre rundbågsomfattningen saknas kring ljudöppningarna mot norr och söder som istället omfattas av ett enkelt mursprång. Ljudluckorna är av brunmålad träpanel.

Endast två entréer finns till kyrkan. Huvudentrén är på tornets västra sida och en ingång till sakristian finns i absiden. Västportalen består av en rundbågsformad dörröppning med en kopparklädd port och över denna ett runt överljusfönster med samma utseende som rundfönstret till tornets andra våningsplan. Dörr och fönster sitter indragna i en slätputsad nisch omgiven av en stor rundbågsomfattning murad med två språng. Ovanför portalen sitter en liten inskriptionstavla med texten BYGGD ÅR 1862 UNDER KÅNUNG CARL XV REGERING. Ingången till sakristian består av en liten, rakt avslutad dörr, utvändigt klädd med liggande brun brädpanel. Över dörren finns ett litet, halvcirkelformat överljusfönster. Ytterst omfattas dörren och fönstret av en rundbågsomfattning murad med språng likt övriga muröppningar. Källaren som är belägen intill långhusets nordöstra hörn har en utvändig källarnedgång.

Vid biskopsvisitation 1838 konstaterades att kyrkans murar och inredning var i dåligt skick. Biskop Faxe ansåg att församlingen borde bygga en ny kyrka på en annan plats då marken där kyrkan stod var vattensjuk. År 1861 började man att bygga den nya kyrkan efter ritningar av byggmästare A. Hof i Helsingborg. Som byggmästare anlitades H. F. Möller ifrån Ystad och kyrkan stod färdig 1862. Den nya kyrkan byggdes strax norr om den gamla kyrkplatsen. Murarna byggdes av marksten i kalkbruk med omfattningar och valv av tegel. Mursten från den medeltida kyrkan återanvändes i den nya kyrkan. Väggar och valv kalkades i vitt och den fasta inredningen utfördes i historiserande stil. Altarringen var vitmålad i likhet med dopfunten medan predikstol och bänkinredning var ekådrade.

Kring sekelskiftet 1900 genomfördes en inre renovering. Möjligen var interiören hårt smutsad sedan man installerat kaminer i kyrkan 1885. Innerväggarna målades om med limfärg i olika färger och mönster. 1902 tillkom ny inredning i form av ett altare, altartavlor samt altarring. Altartavlorna målades ett par år senare av Walfrid Nilsson, Helsingborg. År 1909 revs tegeltaket på kyrkans långhus och ersattes med asfaltpapp. Mellan åren 1913 och 1916 ansvarade domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin för inre renoveringsarbeten. En orgel införskaffades och ställdes på en ny orgelläktare i väster och mittgången i kyrkan lades om med cementplattor.

Under år 1932 genomfördes en stor renovering efter handlingar av länsarkitekt Nils A. Blanck. Renoveringen omfattade ny värmeanläggning med värmecentral i en ny källartillbyggnad, invändig ommålning, ny bänkinredning och väggpanel. Golven inne i kyrkan lades om på en betonggjutning och dekormåleri på väggar och valv inne i kyrkan målades över. Ett av takvalven i långhuset var i dåligt skick och fick muras om. Utvändigt lades långhusets yttertak om med tegel och yttertaken på torn och absid med galvad plåt. Nästa större renovering skedde 1975 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Vid detta tillfälle togs det övermålade dekormåleriet i triumfbågen och en stjärnhimmel i absiden åter fram igen. Den fasta inredningen målades om och ett medeltida triumfkrucifix hängdes vid tribunbågen. Utvändigt har inga större förändringar skett sedan omläggning av yttertaken. Invändigt genomgick kyrkorummet en ombyggnad 2004 efter program av Ponnert Arkitekter AB. Inbyggnader under läktare gjordes och interiören målades om. Nytt värmesystem installerades också och fönstren kompletterades med innerfönster.