Tingstads kyrka
Tingstad är en medeltida socken och fynden av runstenar och fragment av tidigkristna
gravmonument i kyrkans murverk visar på kyrkplatsens långa kontinuitet. Kyrkan
uppfördes med gråstensmurar under 1100-talet eller 1200-talets förra hälft. Troligen
byggdes koret om på 1300-talet. På 1400-talet byggdes sakristian och valv slogs i
kyrkans långhus, kor och sakristia. Utmed valvribborna, åtminstone i koret, målades
enkla växtornament. Enstaka spår av figurmåleri har påträffats i koret. Kalkmålningarna
togs fram vid en restaurering på 1950-talet. Kyrkans planlösning är ett rektangulärt
långhus med ett smalare och långsträckt, rakavslutat kor, sakristia i norr och ett torn i
väster. Tornet och tornlanterninen byggdes åren kring 1770. 1860 gjordes en större
ombyggnad av kyrkan, då långhus och kor fick sitt nuvarande tak, strävpelarna
uppfördes och fönstren gjordes enhetliga. Kyrkans fasader är slätputsade och avfärgade
i vitt. Torntak och lanterninens tak är täckta med spån, medan övriga tak är plåttäckta.
De stickbågiga fönstren har liten spröjs. Ingångar finns genom tornet i väster och
korportalen. Kyrkorummet präglas framför allt av de medeltida valven och 1600- och
1700-talens inredning.
En fullständig beskrivning och historik av kyrkan redovisas i separat rapport från utförd
kyrkoinventering.
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av sex kvarter, 1-6. En kyrkogårds mur löper runt kyrkogården
samt delvis en trädkrans. Trädkransen består av askar samt en nysatt lönn på den norra
sidan. Fler träd har funnits men har tagits bort.
Allmän karaktär
Till största delen har kyrkogården en öppen karaktär. Söder om kyrkan är kyrkogården
strikt indelad med rygghäckar i nord/sydlig riktning. Öster om kyrkan och på delar
söder om kyrkan finns det grusgravar omgärdade av tujahäckar. Öster om kyrkan står en
del höga vårdar på familjegravar. På den stora gräsytan på kyrkogårdens norra sida finns
endast tre små linjevårdar kvar. I nordvästra hörnet finns bl. a. en stor grusgrav med
stenram och två äldre gravhällar samt en trasig, äldre vård som lagts ned.
Omgärdning
Väster: mur bestående av stora stenar, ca 0,3x0,6 m samt 1 m hög på den norra sidan av
den västra grinden. Muren ändrar karaktär på den södra sidan av grinden och består
istället av mindre stenar som till stor del är mycket mossbevuxna. Det finns många
mindre, s.k. skolstenar inflikade i murverket. Det finns en mindre grindöppning som
leder till prästgården. Utmed sidan, söder om den största grinden, sträcker sig en
syrenhäck utmed sidan. Utanför den större av de västra grindarna står två höga lönnar.
Söder om den andra, mindre grinden, står en ask och en lönn.
Söder: muren på denna sida är en blandning av den västra murens olika delar. Det finns
dels stora block men också även många små stenar. Muren är lagd utan bruk. Det växer
mycket sedumväxter, mossa samt även små ormbunkar på murens krön. Muren är ca 1
m hög och 1,5 m bred. Ungefär i jämnhöjd med kyrkan blir muren lägre, ca 0,6 m hög.
En trädkrans bestående av tre askar finns i den sydvästra delen av sidan. Mot det östra
hörnet finns en tät snårskog av höga lövträd utanför.
Öster: i det sydöstra hörnet är muren av samma slag som den södra. Efter den lilla
öppningen i muren, utan grind, fortsätter muren upp på berget och reser sig högt över
kyrkogården. Utanför muren finns tre askar som står på den norra sidan av öppningen.
Norr: muren är ca 0,6-1m hög och består av små och stora stenar med oregelbunden
skiftgång. En trädkrans bestående från öster till väster av en ask, en låg ask, två höga
askar, en låg lönn samt en hög ask.
Ingångar
Väster: en pargrind i järnsmide finns i det nordvästra hörnet. Grinden har en
sparsmakad dekor bestående av lodräta stänger och cirklar i nederkant. Grindstolparna
är fyrkantiga av cement, vitputsade som kröns av ett plåttak med ett kors i toppen.
Längre bort på den västra sidan finns en liten mindre grind. Den är av likadant utförande
som den andra grinden, dock en enkelgrind. Grindstolparna är av samma utförande. Där
putsen gått bort syns tegelstenarna av rött tegel igenom. Denna grind leder till
prästgården. Det var förr vanligt att det gick en särskild grind direkt till prästgården.
Öster: en öppning i muren finns i det sydöstra hörnet. Det finns ingen grind utan endast
en grusgång genom muren som över åsen leder bort till församlingshemmet.
Norr: pargrind i järnsmide med en enkel dekor. Grindstolparna är vitputsade, fyrkantiga
cementstolpar med ett plåttak som är valmat med en svag lutning.
Vegetation
Väster: trädkrans bestående av två lönnar utanför den större av de västra grindarna. På
södra sidan av den andra mindre ingången finns en lönn och en ask. En hög syrenhäck
sträcker sig utmed sidan mellan de båda grindarna.
Söder: utmed den södra sidan finns tre höga askar i trädkrans. Fler höga träd har tidigare
funnits men dessa har under senare tid tagits bort.
Öster: utanför den östra sidan finns utanför den lilla ingången i muren tre höga askar.
Innanför muröppningen på dess norra sida, står det två höga ädelgranar.
Norr: i det nordöstra hörnet finns en hög ask. Längs med sidan mot väster finns ett
flertal träd i trädkrans, även om det funnits fler träd tidigare. Det finns utöver tidigare
nämnd ask en låg ask, två höga askar, en låg lönn samt en hög ask.
För övrigt består samtliga rygghäckar av tuja, ca 0,8-1 m höga. Ett flertal av vårdarna
omgärdas av häckar som dels utgörs av tuja, främst på den östra sidan, men även av låga
buxbomshäckar, främst på den södra sidan.
Gångsystem
Ett system av grusade gångar sträcker sig över hela kyrkogården. Från den västra
pargrinden sträcker sig en grusgång mot norr där den viker av och sträcker sig utmed
den norra sidan och fram till kapellet. Från den västra grinden går grusgången fram till
kyrkan där den sträcker sig runt hela kyrkobyggnaden. På kyrkans södra sida sträcker
sig en motsvarande gång fram till den andra västra ingången. I jämnhöjd med kyrkans
västra ingång, finns en grusgång i nord-sydlig riktning. Denna viker sedan av och går ut
genom den östra ingången i muren. Mellan de olika gravraderna med dess rygghäckar
på den södra sidan finns totalt sex gångar, den ena redan nämnd, som sträcker sig i
nord-sydlig riktning. Från den östra ingången går en grusgång i en sväng över
minneslunden och genom gravområdet på den östra sidan och fortsätter in i den
grusgång som sträcker sig runt kyrkan.
Från kapellet sträcker sig en plattgång av betongplattor fram till en bänk som står på
gravkorets södra sida.
Gravvårdstyper
Det finns över huvudtaget inte så mycket gravvårdar på kyrkogården. Till att börja med
på den norra sidan finns endast tre linjevårdar kvar på den stora gräsmatta som ligger
längs med kyrkan. Systemet med linjevårdar växte fram i slutet av 1700-talet och
innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så vis
kunde äkta makar och andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån
varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad men
kom under 1800-talet att övergå till att bli en gravform för dem som inte kunde eller
ville betala för en gravplats. Linjegravssystemet upphörde 1964 varefter flertalet vårdar
togs bort. Det är av vikt att dessa linjevårdar bevaras.
Vidare finns det på den norra sidan utmed tre rygghäckar endast tre vårdar. Vid den
norra muren finns en större grusgrav med två vårdar från 1800-talet samt två äldre hällar
samt bredvid dessa en liggande, avbruten vård. Även denna är äldre, 1800-tal eller
tidigare. På kyrkans östra sida finns ett flertal grusgravar som omgärdas av häckar.
Vårdarna är alla av ålderdomlig karaktär med bl.a. gjutjärnskors, s.k. bautasten etc.
Gjutjärnskorset som idag omgärdas av en häck av tuja hade tidigare en omgärdning av
ett järnsmidesstaket enligt ett äldre foto från 1952. På den södra sidan finns på ömse
sidor av två rygghäckar grusgravar som omgärdas av låga häckar av buxbom. Längs de
övriga rygghäckarna finns ett fåtal vårdar.
De titlar som finns på Tingstads kyrkogård är hemmansägaren, trädgårdsmästare,
bokhandlaren, kyrkoherde/n, nämndemannen, smidesmästaren, agronom, prosten,
justitierådmannen, lantbrukare, kantor, byggmästaren, ingeniören, f. kyrkovaktmästaren,
kusken, prostinnan, fil dr samt de två längsta titlarna, klädesfabrikören Norrköpings
possessionaten samt rector scholar i Norrköping. De båda sistnämnda vårdarna är två de
äldsta från 1847 respektive 1844. Den äldsta, daterbara, vården är från 1813.
Slutligen utmed den västra muren finns ett fåtal vårdar. Flera av dessa har tidigare enligt
äldre foton haft omgärdning av stenramar eller häckar. Dessa har efter hand tagits bort.
Så är ofta fallet på våra kyrkogårdar i länet. Omgärdning med stenramar verkar ha varit
vanligt från 1920-talet och framåt. Vid mitten av 1900-talet har dessa samt
omgärdningar av häckar till stor del tagits bort, främst för att underlätta skötseln av
gravplatserna.
Minneslund
I sydöstra hörnet finns en minneslund. I den finns ett ljusskåp av metall samt en
ställning av grå metall för blomvaser. En bänk står vänd mot denna och har en häck av
oxbär bakom sig. Strax intill minneslunden finns de tre runstenarna uppställda. Hela
denna övre del mot gravkoret är öppen. En motsvarande bänk finns i närheten av
kapellet.
Byggnader
I nordöstra hörnet står ett kapell. Det har slätputsade väggar avfärgade i brutet vitt.
Taket är utformat som en låg, svängd huv och är täckt med skiffer. De två fönstren är
åttkantiga och har blyspröjsade antikglas. I väster finns kopparklädda dubbeldörrar.
Kapellet invigdes 1952 och är ritat av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von
Schmalensee. Bildhuggare Nils Boiardt stod för den konstnärliga utsmyckningen.
Övrigt
I sluttningen i öster står tre runstenar. De två första som restes på platsen sattes upp
1941. Den ena av dem hittades när en stiglucka revs i kyrkogårdsmuren. Den andra hade
fungerat som tröskelsten i den södra kyrkogårdsdörren. Den tredje av dem hittades av
Kurt von Schmalensee, stadsarkitekt, vid en restaurering av kyrkan 1955. Professor
Sven B. F. Jansson, landets då främste runolog tydde runorna. Alla dessa runstenar är
från 1000-talet.
När stenarna skulle ställas upp på sin nuvarande plats togs ett flertal träd bort för att
platsen mer skulle komma till sin rätt.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 1
Kvarteret ligger på den östra sidan av kyrkogården. På dess norra sida ligger kapellet
och inne i kvarteret på dess östra sida, vid muren ligger minneslunden.
Allmän karaktär
Kvarteret präglas av dess häckomgärdade gravar. Flera av dem har grustäckning.
Minneslunden ligger också på den östra sidan samt de tre uppställda runstenarna.
Omgärdning
På den östra sidan finns berget med kyrkogårdsmuren. Norr om ligger kapellet, väster
om kvarteret är kyrkan belägen, samt på kvarterets södra sida en gravrad tillhörande kv.
2, samt därefter den södra muren.
Ingångar
I den östra muren finns en ingång utan grind. Grusgången genom öppningen leder bort
till församlingshemmet som ligger strax öster om kyrkan.
Vegetation
Gravarna omgärdas av tujahäckar. Det finns en rygghäck av tuja längst mot väster i den
södra delen av kvarteret. Två höga ädelgranar står tätt vid ingångens norra sida. Ett lågt
buskage av tall finns vid kapellets södra sida samt ett motsvarande mittemot vid
minneslunden. Vid minneslunden, bakom bänken, finns ett buskage av oxbär.
Gångsystem
Från den södra grusgången som sträcker sig utmed kyrkogårdens södra sida och ut
genom öppningen i den östra muren, förgrenar sig en del som går genom kv.1 och fram
till kyrkan. Gången går i en båge genom minneslunden och viker av mot norr innan den
fortsätter fram till kyrkan och förenar sig i den gång som sträcker sig runt kyrkan.
Från kapellet går en plattgång av betongplattor i en båge fram till en bänk som finns på
kapellets södra sida.
Gravvårdstyper
I detta kvarter finns de flesta äldre och mer högresta vårdarna på kyrkogården. De två
äldsta vårdarna i kvarteret är från 1813 och 1844. Den äldsta av dem är ett kors i granit
som restes till minne av bokhandlaren Hjelm med maka och dotter, döda 1842
respektive 1816. Den andra av de två vårdarna är ett gjutjärnskors från 1844 som står till
minne av rector scholar i Norrköping, Hertzman. Båda dessa gravar är sandtäckta och
omgärdas av tujahäckar.
Vidare finns det flera andra högresta, ålderdomliga vårdar som har sand/grus täckning
och omgärdning av häck/stenram. Enligt äldre bildmaterial har flera av dessa vårdar
som ännu finns kvar omgärdats av stenram eller häck. Foton från 1961 som finns på
sidan 6 i denna rapport visar att så var fallet.
Flera av vårdarna har någon titel. Förutom de ovan nämnda titlarna finns även
hemmansägaren, prosten, trädgårdsmästare, kyrkoherde, nämndemannen,
smidesmästaren, agronom samt justitierådmannen. Den graven med titeln agronom har
vitt grus med stora granitplattor och en bänk av samma material som plattorna. Denna
vård är från 1958. I stort sett alla de kulturhistoriskt intressanta gravvårdarna är märkta
med gårdsnamn. Dessa namn förekommer: Gullborg, Stensvad, Hageby, Smedby,
Hållstad, Tingstad, Sten, Kummelby, Myckelby Säteri samt Norrköping.
Byggnader
Kapellet ligger på den östra sidan. Det ritades av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von
Schmalensee och stod färdigt 1952. För den konstnärliga utsmyckningen stod
bildhuggare Nils Boiardt.
Övrigt
Tre runstenar från 1000-talet står sedan 1941 samt 1950-talet uppställda vid berget på
den östra sidan. Två av dem har hittats inne i kyrkan. Den tredje hittades när en
stiglucka i muren revs. De är alla tydda och berättar vem/vilka de restes för och vem
som reste dem.
Kvarter 2-6
I och med att kyrkogården är så pass liten och innehåller förhållandevis få vårdar tas de
resterande kvarteren upp inom samma del i rapporten.
Allmän karaktär
Kv. 2 sträcker sig utmed den södra muren, kv. 3, utmed den västra muren och kv. 4
utgör den stora yta som ligger mellan kv. 2 och kyrkan. På samma sätt ligger kv. 5 på
kyrkans norra sida, medan kv. 6 sträcker sig utmed den norra muren.
Omgärdning
Kv. 2 omgärdas av den södra muren på dess södra sida, på dess östra och västra sida av
östra respektive västra muren. Mellan kv. 2 och 4 finns en grusgång som sträcker sig
utmed den södra sidan. Kv. 3 ligger utmed den västra muren och kv. 6 utmed den norra
muren. Detta kvarter består för övrigt endast av en stenramsomgärdad grusgrav samt två
äldre hällar samt en avbruten vård. Alla dessa ligger på en liten yta i det nordvästra
hörnet. Kv. 5 utgörs av en stor gräsmatta på kyrkans norra sida samt tre rygghäckar.
Ingångar
På den östra sidan finns en öppning i muren. Genom denna sträcker sig den grusgång
som löper längs den södra sidan. I den västra muren finns två grindar, en enkelgrind till
prästgården samt en större pargrind i den norra delen av den västra sidan. Slutligen finns
på den norra sidan en pargrind. Denna är belägen strax bredvid kapellet.
Vegetation
I kv. 2 finns en trädkrans av tre askar på den västra delen av sidan. I det sydöstra hörnet
växer höga lövträd av diverse lövträd i ett område med sly. I kv. 4 finns sju rygghäckar
av tuja. Flera gravar omgärdas av låga häckar av tuja och buxbom. Utmed den västra
sidan finns en hög syrenhäck utanför muren. Två höga lönnar står utanför den större av
de båda ingångarna medan en hög ask och en hög lönn står utanför den andra, mindre
grinden. Längs grusgången som går i en vid båge mellan de båda grindarna och sträcker
sig mot kyrkans västra ingång, finns fem unga lövträd. Möjligtvis kan dessa utgöras av
oxel. I kv. 5 finns tre tujahäckar. Utanför den norra sidan finns en trädkrans bestående i
huvudsak av askar. En låg, nyligen planterad, lönn ingår också i trädkransen. Låga
tallbuskage finns innanför muren.
Gångsystem
Längs den södra sidan sträcker sig en grusgång i öst-västlig riktning. Sex grusgångar
som sträcker sig i nord-sydlig riktning finns i kv. 4 på denna sida. På kyrkans västra
sida finns en grusgång som går i en båge mellan de båda ingångarna på den västra sidan.
Förutom att det närmast kyrkan finns grusgångar så finns det en motsvarande den södra
gången även en på den norra sidan. Denna går ram till gravkoret och innan den stora
gräsytan i kv. 5 förgrenar sig denna gång och viker av mot kyrkan där den går tvärsöver
kyrkogården och ut i den södra gången.
Gravvårdstyper
Det finns i kv. 4 på ömse sidor av två rygghäckar, rader av grus/sandtäckta gravar som
omgärdas av buxboms/tujahäckar. En av gravarna innehåller tre likadana granitkors.
Dessa tillhör familjen Frankelius från gården Hollstad i närheten av Tingstad.
En omgärdad grav finns även mitt på den södra sidan vid muren. Längre upp mot öster
finns två exempel på familjegravar från 1950-talet. Dessa vårdar är låga och breda.
Tidigare har de omgärdats av låga häckar och har haft grustäckning.
Ett par äldre vårdar finns vid den västra muren. Flera av dem har enligt äldre foton haft
omgärdning tidigare i form av stenram eller häck. I kv. 5 finns utmed de tre
rygghäckarna endast tre vårdar, alla sentida. På den stora gräsytan norr om kyrkan finns
tre, små linjevårdar. Systemet med linjevårdar växte fram i slutet av 1700-talet och
innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så vis
kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån
varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad men
kom under 1800-talet att övergå till att bli en gravform för dem som inte kunde eller
ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter flertalet linjevårdar togs
bort.
Vid den norra muren, i det nordvästra hörnet, finns en stor grusgrav, omgärdad av en
stenram. I denna står två äldre gravvårdar. Den äldsta av dem, från 1847, restes till
minne av klädesfabrikören Norrköpings Possessionaten Asklöf med familj.
Den andra vården i kalksten från 1874 tillhör prostinnan Spaak. Bredvid dessa båda
finns två äldre, i stort sett oläsliga hällar samt en äldre, avbruten vård som ligger
bredvid hällarna. Fler vårdar än dessa finns inte i kv. 6.
Flera av vårdarna inom dessa kvarter har någon titel vilket ger dem ett kulturhistoriskt
intresse. Det finns titlar som lantbrukaren, kantor, byggmästaren, kyrkoherden,
ingeniören, f. kyrkovaktmästaren, smidesmästaren, kusken, prostinnan, fil dr samt
klädesfabrikören.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
