Tvetydigheter. Hen på scen i Japan , Ambiguities Performing gender in Japan , Hen on stage in Japan

I galleriet i den permanenta Japan-utställningen visas ett dussin idolbilder i form av träsnitt från Edo-perioden (1615–1868) från samlingarna och exempel på populärkultur i form av tidskrifter med samtida japanska scenartister inom teater och musik.

I Japan finns en lång historia av att män spelar kvinnor på scenen. De mest kända exemplen är nō-teater och kabuki-teater. Inom kabuki kallas kvinnorollsaktörerna onnagata och de kan ses på träsnitten i Galleriet. Även i Europa i antik teater och fram till sent 1500–tidigt 1600-tal dominerade män på scenen.

De kabuki-skådespelare som spelar kvinnor använder sig av så kallad cross-dressing. Kläder, kosmetika och kroppsrörelser som exempelvis gester är verktyg för att spela kvinna på scenen. Det handlar inte om imitation utan om att skapa en ny sorts skönhet och effekt. Könsrollen, genus, synliggörs som just en roll, en sorts lek, performance eller maskerad.

På träsnitten av kända 1700- och 1800-talskonstnärer som Suzuki Harunobu, Kitagawa Utamaro och Utagawa Kuniyoshi syns flera av sin tids mest populära idoler - trendsättare i modet och hyllade stjärnor. (www.smvk.se, 2013-01-28)

Utställningstext för textskåp:
Här i Galleriet visar vi idolbilder i form av träsnitt (grafik) från Edo-perioden (1615–1868) och exempel på populärkultur i form av tidskrifter med samtida japanska scenartister inom teater och musik. Alla bilder avbildar män.
I Japan finns en lång historia av att män spelar kvinnor på scenen. De mest kända japanska exemplen är nō-teater och kabuki-teater. Inom kabuki kallas kvinnorollsaktörerna onnagata och de kan ses på träsnitten här. Även i Europa i antik teater och fram till sent 1500–tidigt 1600-tal dominerade män på scenen. Det var självklart för publiken under Wilhelm Shakespeares samtid att Ofelia i Hamlet spelades av en mycket ung man eller pojke.

Att klä sig i det andra könets kläder kallas cross-dressing. Huruvida cross-dressing skulle kunna kopplas till sexuell läggning råder det olika mening om. Det kan ses som enbart ett visuellt uttryck (en ”look” som väljs, en möjlig förklädnad bland andra). Könsrollen, genus, synliggörs i båda fallen som just en roll, en sorts lek, performance eller maskerad. Kläder, kosmetika och kroppsrörelser som exempelvis gestik är verktyg för att uppnå detta. Det handlar inte om imitation utan om skapa en ny sorts skönhet och effekt.

På scenen, då och nu, ikläder sig en manlig kropp kvinnokläder. De tvetydigheter som uppstår kan ge en homoerotisk underton. Även olika former av cross-dressing hos kvinnor förekommer i Europa till exempel i operor. På svenska kallas detta byxroller. Mest känd i Japan är teatern Takarazuka där kvinnor sedan grundandet 1913 spelar alla roller med en stor kvinnlig publik.

För mer information om kabuki och hen på scen i Japan, se informationstexterna här i rummet.

Stort tack till Marita Lindqvist och Maria Solvius för inlån och kunskapsuppbyggnad.

Hen on stage in Japan
A dozen idols in the form of woodblock prints from the Edo period (1615-1868) from the collections will be on display, as well as examples of popular culture in the form of periodicals with contemporary Japanese stage artists in theatre and music.
In Japan, there is a long history of men playing women on the stage. The most famous examples is the Noh theatre and kabuki theatre. In kabuki onnagata actors known as women’s roles, and they can be seen on the wooden sections of the gallery. Also in Europe in the antique theatre and until the late 16th-early 17th century dominated the men on the stage.
The kabuki actor playing women make use of so-called cross-dressing. Clothing, cosmetics and body movements such as gestures are tools to play a woman on stage. This is not imitation, but about creating a new kind of beauty and power. Gender role, gender, visible just a role, a sort of playground, performance or masked. (http://asemus.museum/)

Exhibition text (by Petra Holmberg):

Ambiguities
Performing gender in Japan
20 november 2012–april 2013

Here in the Gallery are exhibited woodblock prints (graphical arts) from the Edo-period (1615–1868) as well examples of popular culture in the form of magazines with contemporary Japanese stage artists within theatre and music. All the pictures picture men.
In Japan there is a long tradition of men portraying women onstage. The most famous Japanese examples are nō theater and kabuki theater. Within kabuki, the female role actors are called onnagata and they can be seen in the prints here. This was also the case in Europe in ancient theater and up to the late 16th century and the early 17th century. It was a given for the theater-going audience during William Shakespeare’s time that Ofelia in Hamlet was played by an adolescent boy.
To dress in the other gender’s clothing is called cross-dressing. To what extent cross-dressing can be connected to sexual preference is a matter of debate. It can be seen solely as a visual expression (an adopted “look”, a possible disguise amongst others). Gender roles and gender are in both cases visualized just as a role, a type of game, performance or masquerade. Clothes, make-up and body movements such as gesticulation are tools to accomplish this. It is not about imitation but rather it is about creating a new type of beauty and effect.
On stage, as then and now, a male body drapes itself in women´s clothes. The ambiguities that arise can give a homoerotic undertone. Different forms of cross-dressing occur amongst women even in Europe, for example in opera. In English this is called a breeches role. In Japan, the most famous expression of this is found at the Takarazuka theater, where since the founding in 1913 women play all the parts, gathering a large female audience.
For more information on kabuki and performing gender in Japan, see the information texts in this room.

A large amount of gratitude goes to Marita Lindqvist and Maria Solvius for object loans and their expert knowledge. /PH