Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1100 - 1249 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Falköping, Landskap: Västergötland, Socken: Högstena , Stift: Skara stift, Församling: Dala-Borgunda-Högstena församling |
Titel <itemTitle> |
HÖGSTENA KYRKA |
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
HÖGSTENA KYRKA har ett enskeppigt långhus med en till koret tillbyggd sakristia åt norr och vapenhus i väster. LÅNGHUSET täcks av två sekundära, vitputsade kryssvalv utan dekorationer. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med stora, kvadratiska kalkstensplattor som är recenta. Långhuset har två rundbågiga fönstersmygar åt norr och två åt söder. Fönstersmygarna är putsade likt v...
Visa hela
HÖGSTENA KYRKA har ett enskeppigt långhus med en till koret tillbyggd sakristia åt norr och vapenhus i väster. LÅNGHUSET täcks av två sekundära, vitputsade kryssvalv utan dekorationer. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med stora, kvadratiska kalkstensplattor som är recenta. Långhuset har två rundbågiga fönstersmygar åt norr och två åt söder. Fönstersmygarna är putsade likt väggen. Fönsterbänkarna är målade med en vit lackfärg. Fönsterbågarna, som är kopplade, är liksom karmarna målade i en mörkt gröngrå kulör. Sannolikt har fönstren, som har äldre hakar och munblåst glas, satts in vid renoveringen 1907. I väster finns en orgelläktare som har mycket lågt i tak. Under läktaren finns två inbyggda utrymmen som tillkom 1950. På norra sidan leder en svängd trappa upp till läktaren. Trappan är äldre, täckmålad gråblå och av trä. På södra sidan finns ett litet rum med elinstallationer och som fungerar som förvaringsutrymme. Ingången till vindfånget under läktaren har en brunmålad pardörr, sannolikt från1907, med två fyllningar i den nedre delen och en småspröjsad glasruta. Dörren till vapenhuset är en brunmålad pardörr, sannolikt från mitten av 1900-talet, med tre fyllningar. Kyrkorummet har två slutna bänkkvarter från 1950 där det västra bänkparet är beläget under orgelläktaren dikt an läktarunderbyggnaden. I långhusets nordöstra hörn finns ett, mot väggen murat, dopaltare som tillkom vid renoveringen 1950. Underdelen är putsad och målad likt väggen och altarskivan är en bred kalkstensplatta. Ovan dopaltaret hänger en ikonbild av Maria och barnet i guldram. Väster om dopaltaret står kyrkans dopfunt samt en psalmnummertavla på fot. Nummertavlan har en utskuren ram med över- och understycke. Överstycket föreställer två förgyllda lejon som håller i en korskrönt krona. Foten är sannolikt nyare och är täckmålad i grönt. I långhusets sydöstra hörn står kyrkans predikstol med ljudtak. Söder om predikstolen och det södra bänkkvarteret finns idag en enkel kororgel (1970-tal?) vars fasad består av lackat trä. På väggpilastrarna, mitt i långhuset, sitter två recenta ljuslampetter i mässing. Ovan mittgången hänger två ljuskronor i mässing. BÄNKKVARTER - De slutna bänkkvarteren, som ersatte öppna bänkar vid renoveringen 1950, står på upphöjda golvdäck av lackat trä. Bänkskärmar och dörrar pryds av rektangulära fyllningar som är naivt marmoreringsmålade i grönt och gult. Fyllningslisten är målad beige. Ramverk, ryggstöd och sittbrädor är laserade i en ljus, ärtgrön kulör. Ryggstödet har tre fyllningar. Mot väggarna ansluter bänkkvarteren till en väggbröstning av trä som är målad likt ramverket. PREDIKSTOLEN är, liksom altaruppsatsen, utformad i provinsiell senbarock sannolikt under 1700-talet. Den fyrasidiga korgen vilar på en mycket enkel, odekorerad underbyggnad av trä från 1950 som är täckmålad i en matt, brunrosa kulör. Korgens överstycke består av listverk. På översta listen finns ett rundbågigt, utskjutande bokstöd samt en behållare i blåmålat trä med två timglas. Det bredare mellanpartiets hörn markeras av joniska kolonetter som dekormålats med slingrande blomsterrankor. Sidorna har var sin fyllning med rundbågigt överstycke. I fyllningarna står utskurna, namnade träskulpturer i halvrelief. Figurerna föreställer Matteus, Markus, Lukas och Johannes med sina respektive attribut. Understycket består av enklare lister. Golvet, som är mörkgrått liksom den något vridna trappan som mynnar i koret, är sannolikt tillkomna under 1900-talets första hälft. Utmed trappan finns en del av en trappbarriär, sannolikt original, med en stor fyllning som är dekormålad med akantusslingor i vitt på blå bakgrund. Ljudtaket är femsidigt med en längre sida åt söder in mot väggen. Undertill är taket bemålat likt en blå himmel. En utskuren duva hänger ned i från taket. Ovanpå sidornas listverk finns uppstående kartucher åt tre håll. I kartuchernas mitt står det: "Gudi Allena Äran". Kartucherna är omgivna av ett utskuret akantusbladverk. Ljudtaket, liksom korgen, är målat i gulbrunt, vitt, svart och rödorange. DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten har en cylinderformad cuppa som smalnar av nedåt. Dess övre del har uthuggna bildscener med människor och figurer i halvrelief. Dekorbandet avgränsas uppåt och nedåt, samt indelas genom repstavsornament. Den mycket tjocka foten är prydd med repstavs- och vulstornament. Dopfatet är av mässing. ORGELLÄKTARE OCH ORGEL - Läktarbröstningen är relativt hög och läktaren vilar på enkla, brunmålade pilastrar där endast det östra paret är synligt eftersom resten av orgelläktaren är underbyggd. Bröstningen pryds av rektangulära fyllningar som är marmorerade i gråvitt. I mitten av varje fyllning finns en utanpåsittande, barockinspirerad fyllning med grundformen av en kvadrat men med utskjutande vinklar åt sidorna. Denna fyllning är marmorerad i ljusare kulörer. Fyllningslisterna liksom ramverket är täckmålade i en grågrön kulör. Upptill finns ett marmorerat listverk samt en list som är målad likt ett repstavsornament. Nedtill på bröstningen finns en nedhängande list med utsågade rundbågar. Läktargolvet består av en recent lackat trägolv. På läktarens norra sida finns endast en fristående, äldre bänk med trappräcket som ryggstöd. På den södra sidan finns orgelfläkt och maskineri i en stor, gråmålad trälåda. Kyrkans orgel från 1943 är liten och till sin form precis anpassad till sin placering. Den undre delen är täckmålad i grått och med spelbordet invid orgelhuset. Den övre delen av orgeln består av synliga metallpipor av vilkas höjd följer kryssvalvet i en pyramidform. KORET avgränsas från långhuset genom en bred, rundbågig triumfbåge samt ett ca 20 cm upphöjt korgolv som är belagt med likadana kalkstensplattor som långhusgolvet. Koret täcks av ett kryssvalv som, liksom väggarna, är putsat och vitmålat. Högt upp på den södra fasaden finns en stickbågig fönsternisch med ett rektangulärt, kopplat fönster i en luft, spröjsad till tolv rutor. I den norra väggen leder en rundbågig dörrnisch in till sakristian. I nischen finns en dörröppning med rakt överstycke och två trösklar, en i sten och en av trä. Dörren är en äldre fyllningsdörr med stort stocklås på insidan och med dragring i smide mot koret. Mot söder är dörren beklädd med grov pärlspåntad panel lagd i fiskbensmönster och åt norr med en likadan, men diagonal panel. Altaret, intill östväggen, flankeras av två kyrkvärdsbänkar med dörrar åt väster. Utanför altarringen ligger en rektangulär kormatta med abstrakt och färgstark dekor. Mattan är tillverkad av Agda Österberg. KYRKVÄRDSBÄNKAR - Dörrarna, som hänger på sirliga smidesgångjärn, pryds av rektangulära fyllningar. Båda har var sin utskuren fyllningsram som inramar en högsmal, rundbågig fyllning som är skickligt men naivt marmorerad i vitt och grått. Fyllningsramarna är målade i orange, grönt och beige. Inuti är bänkarna borttagna och i deras ställe finns elradiatorer. Bänkarna är sannolikt från 1700-talet. ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Det murade och vitputsade altaret har en mycket tjock och grovhuggen altarskiva av kalksten. Ovan denna finns en sekundär men äldre altarskiva av bred, slätspåntad träpanel. Uppsatsen i provinsiell barock, sannolikt från 1700-talet, är mycket välsnidad och nyligen restaurerad. Den är arkitektoniskt uppbyggd med predella, ett bredare mittparti, två vridna kolonnetter som bär upp listverk och överstycke. Ovan listverket, av marmorerade lister samt en list med utskuren festondekor, finns ett överstycke med ett bladverk av akantus och lager kring en oval kartusch. På överstycket står: "Si guds lamm som borttager werldens synder". Överstycket flankeras av två snidade änglar i helfigur. De bär en stege respektive ett kors. De två kolonnetterna, dekorerade med utskurna bladrankor och vindruvsklasar, inramar mittpariet. Mittpartiet består av en rektangulär fyllning med träskulpturer föreställande Jesus på korset, Jungfru Maria och Johannes. Kolonnetterna flankeras i sin tur av två större och mycket väl snidade skulpturer av bibliska gestalter. Utanför dessa skulpturer finns ett utskuret akantusbladverk. På predellans mittdel, i en oval fyllning med ram av bladlist står det skrivet: "wälsignad är den man som förtröstar på herran, herran hans tröst är". Färgsättningen går i två röda nyanser, i blått och i vitt samt med förgyllda detaljer på kalvariegruppens kläder. Altarringen, som sannolikt tillkom vid renoveringen 1907, är tresidig och sträcker sig från nordväggen till sydväggen. Barriären, som är täckmålad gråblå, har utsågade nyckelhålsformade öppningar och, upptill, en marmorerad list i blått och vitt. Knäfallet, som är mycket brett, är liksom armstödet klätt med ett randigt tyg i guld och gråblått. SAKRISTIAN täcks av ett oregelbundet, ålderdomligt tunnvalv som, liksom väggarna, är putsat och vitmålat. Golvet består av stora, äldre kalkstenshällar. Åt norr finns en stickbågig fönstersmyg med ett rektangulärt fönster med ytter- och innerbåge. Luften är spröjsad till nio rutor. I östväggen finns ett litet fönster i en mycket ojämn, ålderdomlig fönstersmyg. Fönstret är rektangulärt och består av ytter- och innerbåge med ett smitt järngaller mellan. Varje luft är spröjsad till fyra rutor. Mot den västra väggen har man byggt ett textilskåp med tre dörrar, från 1960-talet. Vid det nordöstra hörnet finns ett nyare skrivbord med stol. I den sydöstra delen finns ett recent träaltare och ett litet krucifix på väggen ovanför samt en liten, blyspröjsad armatur. VAPENHUSET har golv och väggar lika kyrkorummets. Taket är slätspåntat och målat gråblått och har en enkel taklist. Åt norr och söder finns stickbågiga fönstersmygar med rektangulära, spröjsade fönster som endast har ytterbågar. Ytterdörren är en pardörr med spetsbågigt överstycke. Dörren är beklädd med en liggande, brunmålad pärlspåntspanel. En blyspröjsad armatur, lik den i sakristian, hänger från taket.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Flöjel, Sakristia, Vapenhus - Väster, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Vapenhus, Kor, Sakristia - Norr
|
Historik <itemDescription> |
-
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001: HÖGSTENA KYRKA - Den rakslutna korkyrkan, sannolikt från 1100-talet eller 1200-talets första hälft, återstår fortfarande tämlingen intakt. Murarna, av t...
Visa hela
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001: HÖGSTENA KYRKA - Den rakslutna korkyrkan, sannolikt från 1100-talet eller 1200-talets första hälft, återstår fortfarande tämlingen intakt. Murarna, av tuktad kalksten, blottlades vid omputsningarna 1965 och 1994-95. Vid dessa tillfällen framtogs även äldre muröppningar, däribland medeltidskyrkans ingenmurade sydportal, som hade sin placering ovanligt långt österut och som varit tvåsprångig. I samma fasad fanns även spår av två igensatta fönsteröppningar. Även på den norra fasaden hittades ett parti med stötfogar, vilket skulle kunna tyda på en igensatt nordportal. I koret kunde man se spår av ett ursprungligt, svagt spetsbågigt korfönster. Enligt en avbildning i Peringskiölds Monumenta, från omkring 1670, rider ett stentorn på långhusets västra del. Detta nedmonterades senare till nivå med långhusets murkrön. Huruvida detta torn tillhörde den ursprungliga anläggningen eller påbyggts senare är inte känt. Vid tiden för avbildningen fanns också ett timrat vapenhus i söder. Sakristians datering är obekant men fanns inte vid avbildningen för Monumenta. Koret och långhusets östra del valvslogs sannolikt under senmedeltiden. Altaruppsatsen och predikstolen i provinsiell senbarock är enligt uppgift från 1700-talet. En inventarieförteckning från 1829 uppger att kyrkan vitmenades och att kyrkbänkarna restaurerades 1825. Vid en om- och tillbyggnad 1907, efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren, förlängdes långhuset i väster med 5,5 meter samtidigt som ett nytt vapenhus byggdes till åt väster. Det fanns även tidigare ett vapenhus vid västgaveln. Vidare tillkom en ny yttertrappa av granit, nya, förstorade fönsteröppningar och bågar, samt ett nytt runt fönster i västgaveln, för ljusinsläpp till läktaren. En ny skorsten murades på kyrkans sydöstra sida. Den äldre sidoläktaren togs bort, läktarbjälklaget förnyades och förlängdes 2,5 meter och golvet sänktes 0,3 meter. Kyrkorummet fick även ett ändrat intryck genom en ny, öppen bänkinredning i nationalromantisk stil. Predikstolen gjordes smalare och ett nytt altarskrank, sannolikt altarring, tillverkades. Färgsättningen gick i gulockra vad gäller bänkarna, dörrarna och trappan medan väggarna vitmenades och läktaren och predikstolen målades i gråvit marmorering. En ny orgel anskaffades 1943 från Hammarbergs orgelbyggeri, Nya Varvet i Göteborg. Orgeln uppfördes med sex stämmor och två manualer. Kyrkan präglas idag av en genomgripande restaurering 1950, efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, då flera av det tidiga 1900-talets tillskott avlägsnades. Vid Niklassons restaurering sattes en sluten bänkinredning, om 32 nyinköpta bänkar, in. Väggar och valv vitmenades. I kyrkorummets nordöstra hörn byggdes ett nytt dopaltare. Predikstolen förhöjdes med ett underrede av trä. Vidare installerades elbelysning och direktverkande elektricitet. Under läktaren tillkom en mindre läktarunderbyggnad i vilken elcentralen skulle placeras. 1964 renoverades kyrkan genom att den fick en ny spritputs samt att taket renoverades. 1994-95 genomgick kyrkan ytterligare en utvändig renovering. Denna gång putsades fasaderna tunt och markeringar gjordes i putsen för att peka på äldre byggnadsdetaljer i murverket. Kyrkans ombyggnadsperioder avspeglar sig i kyrkans takstolar, som är medeltida vad beträffar de sju första från öster räknat. De västligare, fem takstolarna (8-12) restes troligen i mitten av 1700-talet när tornet rivits. De västligaste takstolarna (12-16) är av avvikande konstruktion och uppfördes i samband med tillbyggnaden 1907.
Stäng
|
Antal våningar <itemDescription> |
|
Takform <itemDescription> |
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
HÖGSTENA KYRKA - Den medeltida kyrkan består av ett enskeppigt långhus med ett smalare, rakslutet kor, sakristia på korets nordsida och ett vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkans långhus, kor och sakrist...
Visa hela
HÖGSTENA KYRKA - Den medeltida kyrkan består av ett enskeppigt långhus med ett smalare, rakslutet kor, sakristia på korets nordsida och ett vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkans långhus, kor och sakristia är uppförda av råbrutna, grå kalkstenshällar lagda i jämn skiftgång. Den tillbyggda delen av långhuset mot väster och vapenhuset är uppförda i tegel. Strävpelaren mot långhusets norra vägg är sekundär. TAK - Vapenhuset, långhuset, koret och sakristian har sadeltak som täcks av enkupigt lertegel. Nockbrädor och vindskivor är tjärade, alternativt målade i brunsvart kulör. Hängrännor och stuprännor är täckmålade och av galvplåt eller koppar på långhuset och av omålad kopparplåt på vapenhuset. På samtliga taknockar finns vindflöjlar i smide, placerade på dekorutsågade små träspiror. Långhusets två vindflöjlar är kopior av äldre, och nytillverkades 1995. FASADER - Långhusets fasader är nyligen tunt slätputsade med kalkputs som vitkalkats. Putsen har skurits av c:a 10 cm ovanför marknivån. I östra och västra fasaderna finns ritsade markeringar för medeltida fönster och sydportal. Vapenhuset har en äldre, kvastad puts. FÖNSTER - Kyrkans fönster sitter något indragna i rundbågiga fönsteröppningar med solbänkar av kalksten. Fönsterbågarna, som har hörnjärn och är målade mörkt bruna, är kopplade. En korspost delar bågen i fyra lufter som är spröjsade till mindre rutor. I vapenhuset finns två mindre, rektangulära fönster samt i gavelfältet ett rundfönster som är spröjsat till mindre rutor. I koret finns ett rektangulärt fönster åt söder och i sakristian ett mindre åt öster och ett åt norr. PORT - Kyrkans enda ingång går via vapenhuset i väster. Porten sitter i en rundbågig, slätputsad tresprångig dörrnisch. Dörrbladen är beklädda med brunmålad, profilerad spåntpanel i fiskbensmönster. På ena dörrbladet finns en dragring i smide. Utanför finns en fritrappa med två trappsteg i röd granit samt ett enkelt räcke i metall.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Dala-Borgunda-Högstena församling, Högstena, Falköping, Västergötland, Västra Götaland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Specifika inventarier - dopfunt 1100-01-01 e.Kr. - 1249-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1100-01-01 e.Kr. - 1249-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1100-01-01 e.Kr. - 1249-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1100-01-01 e.Kr. - 1249-12-31 .
-
Ändring - tillbyggnad 1750-01-01 - 1750-12-31 .
-
Ändring - restaurering, interiör 1825-01-01 - 1825-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1907-01-01 - 1907-12-31 av Axel Lindegren.
-
Nybyggnad - Vapenhus 1907-01-01 - 1907-12-31 av Axel Lindegren.
-
Fast inredning - orgel 1943-01-01 - 1943-12-31 av Olof Hammarbergs orgelbyggeri AB.
-
Fast inredning - bänkinredning 1950-01-01 - 1950-12-31 av Adolf Niklasson.
-
Ändring - restaurering 1951-01-01 - 1951-12-31 av Adolf Niklasson.
-
Underhåll - exteriör 1964-01-01 - 1964-12-31 .
-
Ändring - restaurering, exteriör 1965-01-01 - 1965-12-31 av Å Hagman.
-
Ändring - restaurering, exteriör 1994-01-01 - 1995-12-31 .
-
Ändring - restaurering, exteriör 1995-01-01 - 1995-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Slät, Puts
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Takpannor - Lertegel, strängpressade enkupiga, Takpannor - Lertegel, enkupiga
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk, Murverk - Natursten, kalksten, Murverk - Tegel
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Plantyp-Enskeppig
- Salkyrka
|
Dagens användning<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Salkyrka
- Kyrka
- Plantyp-Enskeppig
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|