VESENE KYRKA

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.

Vesene kyrkogård har medeltida anor kring kyrkan från samma tid, samt en stor utvidgad del i öster från 1960-talets mitt. Där står en liten ekonomibyggnad vid södra sidan i fonden av entrégrinden från parkeringen i norr. Kyrkogårdens form är långsträckt kantig och något asymmetrisk. Gamla delen är något högre belägen än sin omgivning och dess kallmurar utgör därför stödmurar på utsidan. Västra sidan är smal och nordvästra sidan är sneddad ut mot grinden vid vägen i norr, gamla delens enda grind. Runtom kyrkogården står en trädkrans av gamla höga lönnar och en omkring 200 år gammal ask i norr. Ett par lönnar är så kallade tyska lönnar. Kyrkan är centralt placerad på den södra delen och ligger inte i rak öst-västlig riktning utan med koret riktat något åt norr. Sydväst om kyrkan står en gammal klockstapel. Från grinden vid vägen går en kanalgrävd grusgång rakt upp förbi kyrkans västra sida och delar sig mot klockstapeln och mot vapenhusets port, som är åt söder. Därifrån fortsätter gången, lätt sluttande, rakt fram till en öppning mot den nya delen och ekonomibyggnaden. Ytan närmast kyrkan är också grusad. Grindens två smidda blad är rikligt dekorerade med solar som innefattar årtalet 1881 och en stor liggande s-form med mindre snirklar ovanpå. Över och under solen finns krysslagda spjälor. Grinden sitter i stenstolpar med stora klot. Likadana grindar finns på Grude och Jällby kyrkogårdar i samma pastorat. Gravvårdar finns runtom men eftersom kyrkan står helt på berg finns inga gravar nära byggnaden. På västra delen står de i tydliga rader, några med obelisker, andra i mjuka jugendformer. På nordvästra delen är många gravstenar svarta medan flertalet på sydvästra delen är röda. Flera gravvårdar har grusade stenramar. Mellan klockstapeln och kyrkan finns inga gravvårdar men intill stapelns norra sida står en gravsten från 1692 med formen av huvud och axlar. En iögonfallande gravvård på norra sidan har ett tätt svart smidesstaket med silvervita pilspetsar upptill. Lyktstolpar av gammaldags modell i plåt och vitt råglas finns.
Nya delen ligger på en något lägre marknivå och har ett brett grindparti i nordväst med en enkel smidesgrind från 1960-talet, flankerad av två likadant utformade och öppningsbara sidostycken i murade pelare av natursten med flat avtäckare. Från den går en bred, rak grusgång med en låg stödmur av stora stenar längs östra sidan, fram till ekonomibyggnaden. Muren rundas där gången, kantad av buskar, viker av rakt österut över begravningsplatsen. I den mån området tagits i anspråk står gravvårdarna i rader med rygghäckar av lövbuskar. En minneslund anordnades 2004 på nordvästra delen vid ett stort lövträd. En gammal ek står sydöst om gångens korsning. Den gamla kyrkogårdsmuren utgör stödmur ett stycke in ifrån gångens västra sida och en oxel står i svängen där gången går upp mot kyrkan.
Anläggningsarbeten utfördes på kyrkogården 1926, då arkitekt Axel Forssén upprättade en karta för dess "ordnande" i samband med en renovering av kyrkan. 1953 betecknades kyrkogården som "mycket förfallen" och behövde en uppsnyggning. Man ville också skapa rymlighet kring entré och klockstapel och ett förslag gjordes av Trädgårdsarkitekt A. T. Selander i Borås. Marken hade en svag lutning mot gränserna och man gjorde en kanalgrävd grusgång mellan entré och grind. 1963 var det dags för ett förslag till utvidgning i öster av Knut Sjunne Bondeson vid Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Växtlistan var gedigen: häckberberis, måbär, pelarasp, videkornell, rosentry, ölandstok, purpurapel, flockoxbär, snöbär, häckoxbär, daggros, sibirisk ärtbuske och spireor. Ekonomibyggnaden med toaletter uppfördes. När arbetet var klart är här outrett men troligen kring 1960-talets mitt.