TORUPS KYRKA

Kyrkan kringgärdas av en skalmur, vilken är en aning svängd i väster. Kyrkans huvudingång med svartmålad smidesgrind och naturstensstolpar, är placerad i väster och fram till kyrkan leder en asfalterad gång. Runt kyrkan leder grusade gångar. Ingångar till anläggningen finns även i norr, sydväst samt i öster. I söder växer en allé.
Kyrkan är inte placerad riktigt i Ö-V riktning utan lite snett. Detta kan ses vid korset på kyrkogården, som visar den gamla kyrkans mer strikta Ö-V placering.
Gravvårdarna är placerade i N-S riktning. Några utgörs av singelgravar med naturstenskarm samt gravvårdar med järnstaket. Buskar, trädrader, partier med planterad tall och häckar är planterade på kyrkogården. På kyrkogården finns även lyktstolpar samt armatur för utvändig belysning av kyrkan. Urnlunden och minneslunden ligger i nordost. Här återfinns även det vitputsade bisättningsrummet. Öster om kyrkan ligger prästgården från 1800-talet.

FÖRSAMLING 1995 - TORUP
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1627, 1900: 2918, 1995: 2512

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i Torup. I anslutning, nordost om kyrkan, återfinns prästgård och pastorsexpedition. Församlingshemmet ligger på andra sidan vägen i sydväst och skolan finner man nordväst om kyrkan. Den centrala bebyggelsen i Torup har vuxit fram kring järnvägsstationen i sydost. Ån Kilan passerar öster om samhället och förenas med Nissan någon kilometer i sydost. Socknen består till största delen av skogsbygd men med begränsade öppna odlingsmarker i Nissans och Kilans dalgång.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Murad stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare kor (korets östliga avslutning är inte säkert känd; jfr hypotetisk rekonstruktion med absid i Salvén 1940). Kyrkan hade vapenhus i söder och en sakristia utbyggd på korets norra sida. I väster ett torn. Samtliga tillbyggnader av okänd ålder. Sannolikt hade koret stenvalv av medeltida datum. Kyrkan skadades av ett åsknedslag 1869 och revs senare, varvid den nuvarande kyrkan uppfördes sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan är uppförd 1870-71 efter ritningar av arkitekt Bror Malmberg och består av ett stort rektangulärt långhus med polygonalt korutsprång i öster. I väster ett torn och i nordöst en vidbyggd sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad med detaljer i gult tegel. Långhuset har rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans portaler är arkitektoniskt framhävda. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en huv och spira. Ingångar genom tornets bottenvåning i väster samt mitt på långhusets norra och södra långsidor. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv. En bred rundvälvd båge, flankerad av engagerade hörnkolonner, skiljer långhuset från koret. Koret upplyses av tre fönster med glasmålningar. Vid den inre restaureringen 1926, efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg, tillkom hörnkolonnerna samt inbyggda vindfång vid nord- och sydportalerna. Predikstolen är från kyrkans byggnadstid, men innehåller äldre delar. Det nuvarande altarskåpet, ett arbete av skulptör Lars Lindekrantz, förvärvades 1959.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR -

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.