SOLBERGA KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

SOLBERGA KYRKA är uppförd under 1100- eller 1200-tal, och var ursprungligen romansk kyrka med rektangulärt långhus samt smalare och lägre kor. Den hade också en ingång åt söder. Den saknade torn, vid 1600-talets början nämns en klockstapel, som var belägen strax sydväst om kyrkans sydvästra hörn.

1594 noteras att koret då var spåntäckt, medan långhuset hade tegeltak1598, och att kyrkan vid denna tid var vitlimmad.

Under 1600-talet inleddes de förändringar, som förde kyrkan närmare det utseende den har idag. 1624-1629 byggdes ett klocktorn vid västgaveln, som byggdes på 1668. Ett vapenhus byggdes framför sydingången under 1600-talet, det revs sedan under 1800-talet. 1704-1705 togs flera nya och större fönster upp, och 1739-1741 revs det medeltida koret och ersattes av det nuvarande större och tresidiga koret. I samband med detta slogs också det välvda innertaket av trä över kyrkorummet, ett innertak som 1796 försågs med en takmålning.

Under 1600-talet fick kyrkan också flera nya inredningsdetaljer. Predikstol och altartavla är båda 1600-talsarbeten, liksom också läktarbröstningen från 1671.

1800-talet innebar förändringar inom ramen för kyrkans 1700-talsutseende. Tornet från 1620-talet blev så dåligt att det 1867-68 ersattes av ett nytt på samma plats. Fönstren i kyrkan förstorades ytterligare, och interiören genomgick flera reparationer och ommålningar.

1926 skedde den stora ombyggnad och renovering som gav kyrkan det utseende den i stort sett har än idag. Eftersom kyrkan var liten, byggdes den till med en korsarm åt norr, och man byggde också en sakristia, tidigare hade denna funktion varit inrymd i skranket invid predikstolen. Övriga kyrkan renoverades, fick bl a nya bänkar, och 1700-talets koringång sattes igen och en ny sydingång togs upp.

Senare arbeten har inte ändrat kyrkans utseende nämnvärt. Korets sydöstsida fick grundförstärkas 1982.

SOLBERGA KYRKA - består av långhus med en korsarm i norr och ett fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster. Sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. Murarna är av natursten i långhus och kor, och av tegel i korsarmen. Långhusets västra del har medeltida ursprung. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, utan sockel annat än på tornet och på västra långhusgaveln, putsad och gråmålad. Sockeln på långhusgaveln är avtrappad i tre steg och av medeltida ursprung. På sydsidan är två äldre ingångar till kyrkan markerade med en rits i putsen. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret och korsarmen, och täckt med rött tegel.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Höga rundbågiga ljudöppningar i par på alla sidor, med brunmålade ljudluckor. Rundbågarna markerade med gult tegel. Tornet avlutas uppåt av ett torntak, ovanpå vilket står en åttkantig lanternin med små fönster på alla sina sidor. Ovanpå lanterninen en åttkantig spira med kors på ett klot i toppen. Taken och lanterninen klädda med kopparplåt. Under torntakets takfot en gesims med konsoler, målad i gult, imiterande tegelmurverk. På västväggen, strax under ljudluckorna, en rektangulär inskriftstavla: "Byggdt 1867".
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Kring ingången en rundbågig tegelportal med ett spetsigt gavelfält över, där det i ett uppskjutande mittparti sitter ett mindre fönster. Portalen är av tegel, men målad i ljust gulbrunt och har sedan målade vita fogar på. Dörren är en dubbel rektangulär trädörr, klädd med diagonalställd panel, brunmålad. Ej från byggnadstiden. Dörren sitter i en förhållandevis djup portnisch, och ovanför denna nisch ett större rundbågigt överljusfönster. Framför dörren ligger några stenhällar, varav åtminstone är en äldre gravhäll. YTTERLIGARE INGÅNGAR mitt på södra sidan samt på korsarmens norrgavel. Båda ingångarna likadana, och byggda 1926. Dubbla rektangulära trädörrar, placerade i fasadlivet, med diagonalställd panel, brunmålad, samt halvrunda överljusfönster ovanför. Framför ingångarna ligger stenhällar. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. Troligen från 1926. Solbänkar av mörkgrå skiffer. På långhusets västgavel sitter små rundbågiga fönster som ger ljus åt läktaren. Några mindre fönster också på tornets sydsida.

KYRKORUMMET har ett tresidigt avlutat kor i öster, och en korsarm åt norr. Fönstren är endast halvhöga, men de sitter i mycket vida fönsternischer och ger därför ändå mycket ljus till kyrkorummet. Långhuset har medeltida murverk i sin västra del. Koret har ingen särskild markering mot långhuset. På korets sydsida är en dopplats anordnad, med enkelt dopaltare och en målning på väggen. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är några bänkar borttagna, med plats för bokbord, ljudpulpet, stolar mm.

GOLVET är belagt med stora skifferhällar i mittgång, kor och sidogång. Hällarna är troligen inlagda 1926, men i koret ligger också några äldre gravhällar. Tidigare låg ännu fler gravhällar i golvet, de finns nu i vapenhuset och utanför kyrkan. I bänkkvarteren ligger obehandlade trägolv, troligen samtida med bänkarna. VÄGGARNA är slätputsade och vita. På väggen bakom altaruppsatsen en stor draperimålning i rött och blått. Den har ett ursprung kring år 1800, men är i stort sett helt rekonstruerad 1926. TAKET över långhus och kor är ett välvt brädtak från 1740-talet, avvalmat i koret. Tvärs över kyrkorummet går flera gråmålade tvärbjälkar. Taket är täckt med MÅLNINGAR i form av molnskyar mot en djupblå botten. Över koret formar sig molnen till en krans, med små änglahuvuden i. I mitten av kransen en strålande sol. Målningarna är utförda av Olof Hagström 1796. Målningarna renoverade och konserverade flera gånger, med viss nyansförändring i de stora blå fälten som följd, detaljerna däremot mer ursprungliga. Över norra korsarmen ett plant blåmålat brädtak vilande på synliga grå takbjälkar. TAKLISTEN i långhus och kor är profilerad och marmorerad i grått, något enklare utförd i korsarmen.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan och i norra korsarmen. Spegeldörrar med tre fyllningar, målade i grågrön lasering och med grå marmorering i speglarna. Dörrarna mot vapenhuset från 1800-talet, i norr och söder från 1926 med rundbågiga överljusfönster ovanför. Vid dessa senare ingångar leder dörrarna ut i vindfång innanför de egentliga ytterdörrarna. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljusgrått, och med innanfönster. Alla fönster från 1926.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1926, tillbyggd 1974. Golv av lackade brädor, putsade väggar målade i ljust grått och ett vitmålat brädtak. Modernare skåpsinredning. Fönster åt norr med blyinfattade antikglas i.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av stora skifferhällar, varav några är äldre gravhällar, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått. Ytterportens insida indelad i spegelfält, målad i grått med bruna speglar. Av senare datum. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målad likt dörrarna i kyrkorummet. Fönster på sydsidan. RUMMET EN TRAPPA UPP har ett obehandlat brädgolv, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. Rummet är genom en brädvägg avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är en dubbel spegeldörr, målad likt dörrarna i kyrkorummet. Från tornets byggnadstid.

INREDNING:

ALTARE - Placerat någon meter framför korets östvägg. Tillverkat av trä, med sidorna indelade i fält med profilerade lister runt. Målat i ljust grått. Troligen från 1740-talet.
ALTARRING - Öppen, med rektangulär plan. Svarvade balusterdockor. Målad i grågrön lasering och stöppling. Knäfall och överliggare klädda med rött tyg. Från 1700-talet. Ombyggd vid senaste renoveringen (grindar borttagna).
ALTARUPPSATS - Snidat, målat och förgyllt arbete av ek, med kompletteringar av fur. Huvudmotivet är en målning i olja på duk, föreställande nattvardens instiftande. Målningen omgiven av en bred ram. Under målningen ett rektangulärt textfält, med ett bibelcitat. På sidorna står två skulpturer, föreställande Moses och Aron, placerade på piedestaler och uppbärande ett skulpterat överstycke. På sidorna flankeras altaruppsatsen av vingar, rikt utsirade med broskverksornament. Även på krönet finns broskverksornament, flankerat av två änglafigurer och krönt av en segrande Kristusskulptur. 1600-talets andra hälft. Snickeriarbetet är tillskrivet bildhuggaren Hans Swants verkstad, men är också signerad Nils Stare 1685. Nattvardsmålningen från omkring 1800.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan, i hörnet mellan kor och tvärskepp. Består av korg, trappa med barriär och skrank samt ljudtak. Snidat 1600-talsarbete av ek, målat och med förgyllningar. KORGEN är åttkantig. På sidorna evangelistmålningar inom arkadbågar. Ovanför och under evangelisterna rektangulära blåmarmorerade fält, under med evangelisternas namn. I hörnen sitter räfflade pilastrar förkroppade i bottenpartiet och försedda med konsoler i den övre delen. LJUDTAKET är flersidigt, med rektangulära fält på sidorna och upptill dekorerat med spetsgavlar och urnor. Allt är målat i främst rött och blått och med förgyllningar. TRAPPAN har en kort barriär, indelad i spegelfält och målad i grågrön lasering. Den ansluter till ett SKRANK med sidorna indelade i fält inom ett ramverk. I de övre fälten ett diagonalställt gallerverk, i de undre sitter skulpterade arkadbågar. Allt målat i grått och grågrön lasering. Fungerade före 1926 som sakristia. Predikstolen är tillverkad på 1600-talet. Skranket är omnämnt 1754. Predikstolen ommålad 1868, renoverad 1894, konserverad 1927.
DOPFUNT - Medeltida dopfunt av täljsten, placerad på korets sydsida. CUPPAN är cylindrisk med skrånande underdel, och med sidorna dekorerade med en akantusbård i relief samt ett Kristusansikte. Cuppan står på ett runt SKAFT med släta sidor, och en FOT, även den nästan helt slät. Dopfunten troligen tillverkad på 1200-talet, och har attribuerats till den s k Thorkilliusskolan.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning med fyra kvarter i långhuset samt två i korsarmen åt norr. Bänkarna ansluter till ytterväggarna, där det sitter en bröstningspanel med samma höjd som bänkkvarteren. Gavlar och bänkskärmar dekorerade med rektangulära speglar marmorerade i grått. Bänkarna målade i rödbrun lasering , med överliggare marmorerade i mörkgrått. Från 1926.
KORBÄNKAR - På korets norra och södra sida. Bänkskärmar indelade i spegelfält. Målade i grågrön lasering med enkel grå marmorering i speglarna. Äldre än övriga bänkar i kyrkan.
LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga enkelt gråmarmorerade pelare, med bas och kapitäl i form av lister. Läktarbröstningen har ett framskjutet mittparti och skrånande sidopartier. Bröstningen är indelad i fjorton spegelfält, vardera med en målning inom en arkadbåge med skuren dekor. Mellan fälten svarvade halvkolonnetter, gråmarmorerade, och i över och underkant profilerade och skurna lister. Målad i grå marmorering med blå och röd dekor. Högklassigt arbete från 1671. Målningarna i fälten föreställer Kristus med apostlarna samt två av evangelisterna. Målningarna är i olja på duk, troligen från 1800-talet. Under dessa finns äldre målningar från 1672 direkt på träet.
ORGEL - Orgelhuset har en tredelad nyklassicistisk fasad med ett bredare och högre mittparti, krönt av ett gavelfält med ornament i. Orgelfasaden är målad i vitt och rosa och med förgyllda ornament och lister. Från 1874. Första orgeln 1874 av J M Söderling, grundligt ombyggd av Hammarberg 1949. Nytt verk av Tostareds orgelfabrik 2000, med återanvändning av vissa av de äldre stämmorna.
NUMMERTAVLA - Två på sydsidan. Rektangulära siffertavlor inom grå ramar med förgyllda ornament. Troligen 1700-tal. Enklare moderna nummertavlor under läktaren.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor, gjutna 1899 och 1914, båda omgjutningar av äldre klockor.