FOLE KYRKA

Fole kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den nuvarande kyrkans äldsta del är tornet, vilket uppfördes omkring år 1200. Det fogades ursprungligen till en äldre kyrkobyggnad bestående av ett långhus med ett absidförsett kor, byggd av anonymmästaren Calcarius ca femtio år tidigare. Av Calcarius kyrka finns endast korportalen bevarad, återanvänd som sakristiportal.

Vid den senaste restaureringen (2001-02) gjorde man ett antal dendrokronologiska prover av vilka man dragit slutsatsen att koret byggdes omkr. 1270 samtidigt som man vidgade den östra delen av långhuset med en travé med mittkolonn. Omkr. 1280 byggdes långhuset färdigt ytterligare två travéer med mittkolonn (1280 är ett årtal som Bilefeld anger).

Sedan byggnadstiden har endast obetydliga förändringar gjorts på kyrkans exteriör. Sålunda har kyrkans takmaterial falar (bräder) på kor, långhus och sakristia och s.k. tornpanel på tornhuven inte ändrats sedan byggnadstiden (frånsett en period från 1800-talets slut och fram till 1930, då kyrkans tak var belagda med spån). En av få övriga ändringar vidtogs 1925 då ett rosettfönster av kalksten, ursprungligen sannolikt från den medeltida prästgården, sattes in i sakristian. En omfattande inre restaurering utfördes 1923-24 då bl.a. värmeledning med pannrum under sakristian installerades.

Fole kyrka är en av Gotlands högst belägna (59 m.ö.h.). Kyrkan ligger mellan den stora prästgården i norr och skolan i öster. Ett stycke öster om kyrkan reser sig ett av Gotlands många vindkraftverk. I kyrkogårdens östra del står en sannolikt delvis medeltida stiglucka. Kyrkan är uppförd av kalksten, som på tornet lämnats oputsad. Den består av rakslutet kor med sakristia i norr, högre och bredare långhus och torn i väster, vars murar inte når över långhusets taknock. Ingångar finns i långhuset och koret i söder och i tornet i väster. Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes omkring 1200 invid en något äldre murad kyrka med absid, varifrån bland annat grundmurar bevarats. Vid mitten av 1200-talet ersattes absidkoret av den nuvarande koret och långhusets östra del fram till den ovanligt tydliga skarven på långhusets murar. Långhusets fullbordande åt väster kan kanske kopplas till ett upptecknat invigningsår 1280. Kyrkan har arkitektoniskt rika väl avvägda portaler; en romansk i tornet, gotiska med triangelformade gavelkrön i sydfasaden. Fönstren i söder och trefönstergruppen i öster är ursprungliga, liksom tornets kolonnettförsedda ljudgluggar. Kyrkans interiör uppvisar en sträng arkitektur, med huggen sten i alla bågar och omfattningar. Hela kyrkan är välvd. Det tvåskeppiga långhusets sex valv bärs av två kolonner. En vid triumfbåge öppnar sig mot det ljusa koret. Ringkammaren öppnar sig mot långhuset med kopplade bågar, burna av en smal kolonnett. I ringkammarens sydvästra hörn börjar en ursprunglig spiraltrappa i muren upp till övervåningarna. I korets norra vägg sitter en äldre portal, sannolikt från den äldsta kyrkan, återanvänd som sakristiingång. Kyrkan har ett märkligt triumfkrucifix från 1200-talets mitt och en dopfunt från omkring 1200 med bilder i hög relief, övermålade i saftiga färger 1707. Bland den rika inredningen märks altaruppsatsen, målad av Johan Bartsch 1654, och predikstolen tillverkad av Johan Hernell 1751. Långhusets västra del upptas av en läktare från 1870, en av de få nygotiska läktare som bevarats på Gotland.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Kyrkogården är oregelbundet rektangulär med störst utrymme i norr och nordväst om kyrkan, förmodligen har en utvidgning åt detta håll skett någon gång.

Kyrkogården omges av kallmurade kalkstensmurar ca 100 cm breda och 110 cm höga. Ett smalare parti finns bakom sockenmagasinet där en medeltida bod legat. Den krans som omgav kyrkan är till största del nedsågad. På den södra kyrkogårdssträckningen öppning försedd med dubbla trägrindar, på den östra finns dels en stiglucka med träportar och dels en liten trägrind, på den norra sträckningen finns en trägrind in till prästgården. En öppning i östra muren finns med en trappa som leder ned till en sopsorteringsstation. Från den norra och södra öppningen samt från stigluckan i öster leder grusgångar fram till och längs med kyrkans södra fasad mellan södra stigluckan och södra portalen ligger kalkstensplattor. I övrigt domineras kyrkogården helt av gräs.

I det nordöstra hörnet ligger ett sockenmagasin, uppfört på 1830-talet. Bakom magasinet står ett antal gravvårdar lutade mot kyrkogårdsmuren. Söder om kyrkan finns de äldsta gravvårdarna och de i ålder och utseende mest varierande vårdarna. Belysningen utgörs dels av belysningsstolpar och dels av spotlights som lyser upp fasaderna.

Övriga byggnader på kyrkogården
Ett sockenmagasin står i kyrkogårdens nordöstra hörn. Uppfört av sten, fasaderna är putsade och avfärgade vita. Tacket täcks av falar. Utvändig trätrappa på östra gaveln på vilken också träporten finns. Utluftningsgluggar. Invändigt är magasinet inrett med en våning med loft, en trätrappa binder dem samman.