UNDERSVIKS KYRKA

Mitt på kyrktomten ligger sedan 1789 den nuvarande kyrkan som är en rektangulär byggnad med sakristia i väster, men utan torn. Någon byggmästare är ej känd, men det har diskuterats om Gävlebyggmästarna J. C. Loëll och D. Lundqvist kan ha stått bakom arbetet, då Lundqvist tidigare upprättade ett annat förslag till kyrkobyggnad i Undersvik samt att kyrkan uppvisar likheter med andra kyrkor som byggmästarna gemensamt uppförde i södra Norrland.

Underviks kyrkotomt omgärdas mot söder, väster samt delvis mot norr av ett omålat specialutformat spjälstaket av trä som bärs upp av kraftiga fyrkantiga stenpelare. Längs östra sidan avgränsas kyrkotomten med en häck som står innanför den stenterrass som finns åt detta väderstreck. Ingångar finns på södra, västra och norra sidan. Marken är huvudsakligen gräsklädd och uppdelad i mindre ytor av de grusgångar som leder fram till ingångarna. Mellan parkeringen och västra entrén är emellertid gången täckt med stenplattor av två sorter. Den högre vegetationen består endast av björkar, huvudsakligen placerade längs omgärdningen. På kyrkotomten finns inga gravvårdar eftersom alla gravsättningar i Undersvik sker på kyrkogården nere vid Ljusnan. I kyrkogårdens nordvästra hörn står en äldre sparbössa i form av en fattiggubbe. En stolpe bär här upp en skulpterad skäggförsedd sittande äldre man i trä, en sparbössa av järn med lås samt en tavla med en vers. Fattiggubben skyddas från nederbörd av ett litet sadeltak. Under kyrkogårdens sydöstra del finns sedan 1940-talets slut ett bisättningsrum med ingång från öster, dvs utanför kyrkotomten. En kort trappa leder här ned till en kopparklädd pardörr innanför vilken bisättningsrummet, som numer inte nyttjas längre, återfinns.

Strax nordväst om det staket som omgärdar kyrkotomten står församlingens klockstapel, uppförd 1759 av den självlärde snickaren Per Jonsson från Rångsta i Ljusdal, som vid sin hemkyrka några år tidigare uppfört en liknande klockstapel. Klockstapeln stod tidigare placerad vid den ursprungliga kyrkplatsen, men den flyttades med hjälp av rullar till nuvarande plats på 1890-talet. Undersviks klockstapel har åttsidig planform med en underliggande bod med fasad och tak av breda panelbrädor, allt avfärgat med tjära. Genom bodtaket skjuter åtta spånklädda kraftiga stolpar upp som bär upp klockstapelns övre delar. Spånen är omväxlande målade i beige och vit kulör, så att de bildar snedställda färgslingor längs pelarna. Planet under klockorna är försett med ett öppet räcke med balusterformade pelare i vit kulör. Ovanför de två gjutna kyrkklockorna finns en hög spånklädd huv som avdelas med ett vertikalt fasadparti med stjärnprydnader i profilerade ramar. Taket avslutas med en spånklädd lökkupol med spetsig överdel samt med en järnspira försedd med en tupp och en stjärna överst.

Vid kyrkotomtens norra gräns står en avlång byggnad, troligtvis uppförd under 1800-talet, med två dubbla portar mot söder, vilken används som förråd. Byggnaden vilar på pelare av huggen sten samt trästolpar och har rödmålad timmerstomme med laxade synliga knutar samt brunmålade portar. Byggnaden täcks av ett flackt sadeltak med tvåkupigt lertegel.

Kyrkogården i Undersvik är belägen direkt vid Ljusnans strand i anslutning till den ursprungliga kyrkan som numer står kvar som en ruin på kyrkogårdens norra del.
Vid kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en gulmålad ekonomibyggnad av trä, som sannolikt uppförts i tre etapper och där den sydvästra delen är äldst. Kyrkogården som har rektangulär planform med en liten utvidgning mot väster söder om parkeringen omgärdas av trästaket av samma modell som vid kyrkotomten, men här mellan trästolpar i stället för huggna stenstolpar. Innanför staketet löper en trädkrans av höga björkar och fler björkar återfinns i en östvästlig rad på kyrkogårdens södra del, vilka markerar kyrkogårdens tidigare sydgräns före utvidgningen mot söder på 1970-talet. Förutom björkarna saknar kyrkogården andra trädslag. Marken är huvudsakligen gräsklädd och uppdelad i kvarter med grusgångar, främst i öst-västlig riktning medan smala gångar med plattläggning av sten återfinns i nord-sydlig riktning.

Gravvårdarna består huvudsakligen av stående gravvårdar av sten, men enstaka liggande gravvårdar samt några vitmålade träkors förekommer också. De äldsta gravvårdarna finns i närområdet kring kyrkoruinen och bland dessa finns ett järnkors från 1869. Här återfinns även kyrkogårdens enda omgärdade gravvård, vilken är försedd med ett gjutjärnsstaket. Nära Ljusnan finns på den senast anlagda delen en liten minneslund där en gång av plattor leder fram till en liten brunnsliknande bassäng. I anslutning till denna finns ljushållare och rabatter samt en öppen gräsyta som inramas med buskar.

Den första stenkyrkan i Undersvik började sannolikt byggas under tidig medeltid som en liten rektangulär kyrkobyggnad. Senare utvidgades byggnaden mot väster samt försågs med två tegelvalv samt sakristia mot norr och vapenhus mot söder. När befolkningen ökade under 1700-talets senare del valde församlingen att uppföra en ny kyrka, som placerades närmare den då nyligen anlagda landvägen. Stenmaterial togs då från den gamla kyrkan, men nedersta delen av murarna sparades och resterna täcktes sedan över med jord. I början av 1950-talet grävdes kyrkoruinen ut och genomgick en omfattande restaurering då även vissa murpartier rekonstruerades med tegel. Ruinens storlek uppgår till cirka 14 gånger 8 meter, där de kvarvarande väggarnas huggna stenblock lämnats oputsade med gräsklädda murkrön. Murarna är drygt en meter tjocka och väggarna har släta sidor. Sedan 1950-talets restaurering finns även ett uppmurat tegelaltare vid korets östvägg som är försett med ett högt kors av koppar med ett litet krucifix mitt på korset.

Mitt på kyrktomten ligger sedan 1789 den nuvarande kyrkan som är en rektangulär byggnad med sakristia i väster, men utan torn. Någon byggmästare är ej känd, men det har diskuterats om Gävlebyggmästarna J. C. Loëll och D. Lundqvist kan ha stått bakom arbetet, då Lundqvist tidigare upprättade ett annat förslag till kyrkobyggnad i Undersvik samt att kyrkan uppvisar likheter med andra kyrkor som byggmästarna gemensamt uppförde i södra Norrland.

Underviks kyrkotomt omgärdas mot söder, väster samt delvis mot norr av ett omålat specialutformat spjälstaket av trä som bärs upp av kraftiga fyrkantiga stenpelare. Längs östra sidan avgränsas kyrkotomten med en häck som står innanför den stenterrass som finns åt detta väderstreck. Ingångar finns på södra, västra och norra sidan. Marken är huvudsakligen gräsklädd och uppdelad i mindre ytor av de grusgångar som leder fram till ingångarna. Mellan parkeringen och västra entrén är emellertid gången täckt med stenplattor av två sorter. Den högre vegetationen består endast av björkar, huvudsakligen placerade längs omgärdningen. På kyrkotomten finns inga gravvårdar eftersom alla gravsättningar i Undersvik sker på kyrkogården nere vid Ljusnan. I kyrkogårdens nordvästra hörn står en äldre sparbössa i form av en fattiggubbe. En stolpe bär här upp en skulpterad skäggförsedd sittande äldre man i trä, en sparbössa av järn med lås samt en tavla med en vers. Fattiggubben skyddas från nederbörd av ett litet sadeltak. Under kyrkogårdens sydöstra del finns sedan 1940-talets slut ett bisättningsrum med ingång från öster, dvs utanför kyrkotomten. En kort trappa leder här ned till en kopparklädd pardörr innanför vilken bisättningsrummet, som numer inte nyttjas längre, återfinns.

Strax nordväst om det staket som omgärdar kyrkotomten står församlingens klockstapel, uppförd 1759 av den självlärde snickaren Per Jonsson från Rångsta i Ljusdal, som vid sin hemkyrka några år tidigare uppfört en liknande klockstapel. Klockstapeln stod tidigare placerad vid den ursprungliga kyrkplatsen, men den flyttades med hjälp av rullar till nuvarande plats på 1890-talet. Undersviks klockstapel har åttsidig planform med en underliggande bod med fasad och tak av breda panelbrädor, allt avfärgat med tjära. Genom bodtaket skjuter åtta spånklädda kraftiga stolpar upp som bär upp klockstapelns övre delar. Spånen är omväxlande målade i beige och vit kulör, så att de bildar snedställda färgslingor längs pelarna. Planet under klockorna är försett med ett öppet räcke med balusterformade pelare i vit kulör. Ovanför de två gjutna kyrkklockorna finns en hög spånklädd huv som avdelas med ett vertikalt fasadparti med stjärnprydnader i profilerade ramar. Taket avslutas med en spånklädd lökkupol med spetsig överdel samt med en järnspira försedd med en tupp och en stjärna överst.

Vid kyrkotomtens norra gräns står en avlång byggnad, troligtvis uppförd under 1800-talet, med två dubbla portar mot söder, vilken används som förråd. Byggnaden vilar på pelare av huggen sten samt trästolpar och har rödmålad timmerstomme med laxade synliga knutar samt brunmålade portar. Byggnaden täcks av ett flackt sadeltak med tvåkupigt lertegel.

Kyrkogården i Undersvik är belägen direkt vid Ljusnans strand i anslutning till den ursprungliga kyrkan som numer står kvar som en ruin på kyrkogårdens norra del.
Vid kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en gulmålad ekonomibyggnad av trä, som sannolikt uppförts i tre etapper och där den sydvästra delen är äldst. Kyrkogården som har rektangulär planform med en liten utvidgning mot väster söder om parkeringen omgärdas av trästaket av samma modell som vid kyrkotomten, men här mellan trästolpar i stället för huggna stenstolpar. Innanför staketet löper en trädkrans av höga björkar och fler björkar återfinns i en östvästlig rad på kyrkogårdens södra del, vilka markerar kyrkogårdens tidigare sydgräns före utvidgningen mot söder på 1970-talet. Förutom björkarna saknar kyrkogården andra trädslag. Marken är huvudsakligen gräsklädd och uppdelad i kvarter med grusgångar, främst i öst-västlig riktning medan smala gångar med plattläggning av sten återfinns i nord-sydlig riktning.

Gravvårdarna består huvudsakligen av stående gravvårdar av sten, men enstaka liggande gravvårdar samt några vitmålade träkors förekommer också. De äldsta gravvårdarna finns i närområdet kring kyrkoruinen och bland dessa finns ett järnkors från 1869. Här återfinns även kyrkogårdens enda omgärdade gravvård, vilken är försedd med ett gjutjärnsstaket. Nära Ljusnan finns på den senast anlagda delen en liten minneslund där en gång av plattor leder fram till en liten brunnsliknande bassäng. I anslutning till denna finns ljushållare och rabatter samt en öppen gräsyta som inramas med buskar.

Den första stenkyrkan i Undersvik började sannolikt byggas under tidig medeltid som en liten rektangulär kyrkobyggnad. Senare utvidgades byggnaden mot väster samt försågs med två tegelvalv samt sakristia mot norr och vapenhus mot söder. När befolkningen ökade under 1700-talets senare del valde församlingen att uppföra en ny kyrka, som placerades närmare den då nyligen anlagda landvägen. Stenmaterial togs då från den gamla kyrkan, men nedersta delen av murarna sparades och resterna täcktes sedan över med jord. I början av 1950-talet grävdes kyrkoruinen ut och genomgick en omfattande restaurering då även vissa murpartier rekonstruerades med tegel. Ruinens storlek uppgår till cirka 14 gånger 8 meter, där de kvarvarande väggarnas huggna stenblock lämnats oputsade med gräsklädda murkrön. Murarna är drygt en meter tjocka och väggarna har släta sidor. Sedan 1950-talets restaurering finns även ett uppmurat tegelaltare vid korets östvägg som är försett med ett högt kors av koppar med ett litet krucifix mitt på korset.