Ljustorps kyrka

1757 ersatte en ny kyrka Ljustorps medeltida kyrka. Det var Daniel Hagman som fick i uppdrag att utföra arbetet. Möjligen via kyrkoherde Bredberg som varit den drivande kraften när Sundsvalls nya kyrka byggdes 1750-52, som var Hagmans första uppdrag i Medlpad.

Rektangulär gråstenskyrka med sakristia i nordost och västtorn med en lanternin i trä. Ingång i väster och söder. Vit spritputs indelad i fält av slätputsade hörnlisener, horisontella band vid sockel och takfot, kraftig takfotslist och flackt sadeltak av falsad plåt, omlagt 1993, valmat i öster. Fönsterhål med bågform, djupt liggande fönster med tresidigt avslut på typiskt Hagmanskt manér. Även här ett slätputsat band som foder runt murhål. Ursprungligen, innan tornet tillkom, var Hagmans kyrka jämförbar med hans andra kyrkor, ex.vis Borgsjö, Attmar och Tynderö kyrkor.

Delar av den gamla kyrkans östra och norra murar ingår i den nya byggnaden, medan grunderna till de södra och västra murarna finns kvar under den nya kyrkan. Tre nya paraplyvalv slogs av Hagman.

Kyrkan förlängdes 1838-40 åt väster med ett fjärde valv och ett torn. Vid samma tid ersattes troligen 1700-talskyrkans ursprungliga valmade tak av ett sadeltak. Den gamla sakristian i trä ersattes också av stensakristia. Arbetet först under ledning av Simon Geting, son till Lars David Geting, men från 1839 under P. Sjölanders ledning. Geting lämnade nämligen bygget efter en lönetvist.

Tornet har en karaktär som påminner om Hässjö kyrkas torn. Ganska brett i förhållande till långhuset, men lågt. Slätputsade väggytor, vit målning. Entréportalen har i putsen ursparad valvbåge med minnestavla. Runt fönster i mellanvåningen mot väster. Två bågformiga hål för dubbla ljudluckor i trä, stående svartmålade bräder, i varje väderstreck. Takfot med gles konsolfris. Skivfalsad plåt på torntak, varur den vitmålade lanterninen i trä skjuter upp. En bågformig öppning i vardera väderstreck, tandsnittsfris vid takfot. Krönande förgyllt kors på dito klot. Även tornet försett med plåt sedan 1993(?)

Entrédörren är en pardörr med tre fyllningar, bågsegmentavslut, blågrön marmorering.

1757 ersatte en ny kyrka Ljustorps medeltida kyrka. Det var Daniel Hagman som fick i uppdrag att utföra arbetet. Möjligen via kyrkoherde Bredberg som varit den drivande kraften när Sundsvalls nya kyrka byggdes 1750-52, som var Hagmans första uppdrag i Medlpad.

Rektangulär gråstenskyrka med sakristia i nordost och västtorn med en lanternin i trä. Ingång i väster och söder. Vit spritputs indelad i fält av slätputsade hörnlisener, horisontella band vid sockel och takfot, kraftig takfotslist och flackt sadeltak av falsad plåt, omlagt 1993, valmat i öster. Fönsterhål med bågform, djupt liggande fönster med tresidigt avslut på typiskt Hagmanskt manér. Även här ett slätputsat band som foder runt murhål. Ursprungligen, innan tornet tillkom, var Hagmans kyrka jämförbar med hans andra kyrkor, ex.vis Borgsjö, Attmar och Tynderö kyrkor.

För mer historik se även exteriör & interiör beskrivning

I vapenhuset ligger ett kalkstensgolv från 1949. Parallellställda torntrappor i trä sedan uppförandetiden med stående bred träpanelinklädnad, vitmålade. Yttervägg slätputsade och vitmålade med gul stänkmålning. Samma bredpanel i tak,liten blyspröjsad glasarmatur i tak, buteljglas. Ett fönster mot söder, 15 lufter, kopplade bågar, utåtgående, blyspröjsade små glas i yttre båge. Trekantigt avslut uppåt. Grå målning.

Vindfång med dubbla pardörrar, yttre pardörr lika ytterdörr, inre pardörr troligen tillkommen 1949 med svängdörrsgångjärn. Lika föregående, men rakt avslut.

Läktarunderbyggnad från 1992(?) med läktartrappa i trä och kapprum i söder; wc och städ i norr. Släta gipsväggar med stänkmålning lika vapenhuset. Läktaren, nybyggd 1840 då västra valvet slogs, buren av 12 st pelare vars inklädnad med kannelyrer och enkla listkapitäl tillkom 1949, de yttre och bakre inte helt kvadratiska, grön marmorerade, förgyllda listverk. Rak läktarbröstning, troligen ett original från 1700-talet, troligen av snickaremästare Olof Hillgren (huruvida läktare fanns i Hagmans kyrka är dock oklart), joniska kolonetter delar in fronten i fyllningar med 14 st figurativa anonyma porträttframställningar av hög klass, enligt tidningsuppgifter 1949 utförda av målaren Anders Eklund och att hänföra till 1750-talet. Eftersom Eklund anges som skapare av altarmålningen kan man jämföra manér och utförande. Altaruppsättningen är dock starkt förenklad i sin figurframställning. Grön marorering på ramverk och bottenlist.

Läktaren med gradiner belagt med samma heltäckningsmatta som altarringsgolvet. Inga bänkar, knappt några lösa stolar. Orgelfasad från 1840 är arkitektoniskt uppbyggd i tre delar, ett centralt uppskjutande parti med pilastrar och kornischmotiv, krönt av förgylld lyra, samt två lägre semirunda flankerande partier krönta av förgyllda brinnande vaser.

Kyrkorum med slipat och oljat trägolv i mittgången och vid läktarunderbyggnad. Mittgången har två ljuskronor i mässing, koret en kristallkrona. Mässingslampetter på ytterväggar.

Slutna bänkkvarter från 1949 med gotikiserade fyllningar på både dörrar och bänkgavel. Grönbruntonad lasering på ramverk, rödtonad marmorering i fyllningar. Brunmålade sittbrädor och ryggstöd. Förhöjt lackat och fernissat trägolv i bänkkvarter.

Entrégång med mittentré i södra långhusvägg. Vindfång i trä från 1949. Pardörr med tre fyllningar lika inre pardörr vid läktarunderbyggnad. Dock ej svängdörrsgångjärn.

Väggar och valv slätputsade och vitmålade. Vid västra valvets östra hörnstöd finns medeltida skulpturer på vägg, i söder en St.Olofsbild från 1200-talet, i norr en madonna från 1500-talets början. Tre fönster mot norr, fyra mot söder, alla lika vapenhuset. Utvändigt röd målning.

Koret utvidgat 1949 och även 1992. Golvet belagt med mattslipad kalksten av stort rektangulärt fomat 1949, kompletterat med ca 1 m bred yta med polerad kalksten 1992.

Altarringen återskapades av Fant 1949 med förlaga i Borgsjö kyrka. Barocksvängd rak front, tät med fyllningar, sidostycken öppna mot korvägg. Brun marmorering på ramverk, grösvart marmorering i fyllningar förgyllda fyllningslister. Brunt skinn på knäfall. Förhöjt golv av trä innanför, belagt med beige heltäckningsmatta, och ytterligare ett steg upp till altarbord i trä. Detta ihopbyggt med altaruppsatsen, tillverkad av Johan Edler d.ä. 1764, vars predella centralt har en målning med sista måltiden. Framspringande sidopilastrar bärande mycket kraftig krönlist. Över denna en arkivolt med två snidade änglakeruber och en förgylld strålsol. Mellan pilastrar altarmålning med Jesus på korset. Två flankerande förgyllda kvinnofigurer på postament, tron med kors i norr, den levande bönen med brinnande krus i söder. Bord och predella och krönlist grön marmorering, pilastrar även brun marmorering. Förgyllda detaljer.

Altartavlan och läktarbarriärens dekor är utförd av målaren Anders Eklund. På vägg bakom målat draperi som hålls ihop i tälttaksform (liknar koppartälten i Hagaparken). Korväggens båda fönster enligt tidningsartikel 1949 Sundsvalls Posten 11 dec) igenmurade på insidan, endast fördjupning i putsytan antyder fönster påutsidan. Hur detta hänger ihop med draperimålningens ursprung är obegripligt, om inte Fant lagt till den själv?

Kororgel i södra kordelen, korbänk mot söder yttervägg intill. I denna en nummertavla med stående rektangulär form, förgylld ram med rocailler, tillverkad av Edler 1764. Stort golvur, tillverkat av Joh. Mich.Nordvall, Sundsvall, i nordöstra hörnet. På vägg över ingång till sakristia en del av altarskåp från 1500-talet (corpus). Intill predikstol en dopfunt i sten skänkt till kyrkan på 1950-talet. Gravhäll strax intill i norr inmurad i korgolv efter kyrkoherden Jonas Bredberg, Njurunda, som verkade i Ljustorp 1756-1774, då han begravdes i koret.

Av ursprunglig inredning, förutom möjligen läktarbarriären, återstår enbart altartavlans fot, samt dopbord i sakristian av snickaremästare Olof Hillgren. (uppgift från Erik Fant 1945).

Predikstol placerad i norr, väster om ingång till sakristia, tillverkad av Johan Edler 1764 och införskaffad av målaren Erik Hofverberg, som stod för all förgyllning och dekormåleri i kyrkan. Tredelad barocksvängd korg med rak trappa från koret. Grönmarmorerat ramverk, förgyllda fyllningar avgränsade med likaså förgyllda kraftfulla rokokodetaljer, rocailler och rullverk. Fyllningar med kristna symboler som lagtavlor och bönens brinnande krus; svävande ängel vid kalt olivträd och fågel(?); samt kors och kalk vid uppslagen bibel. Kraftig bottenlist i form av lagerknippefläta. Kraftig krönlist också liknande den över altaruppställningen. Korgen avslutas nedåt med insvängd botten som dras samman i balusterformat stöd mot golv.

Ljudtak med barockform. Nedhängande draperi med tofsar. Krönande frontrocailler. Kupoltak med krönande Gudsanlete i moln(?)

Låg dörr till sakristian i trä, fyra breda plank, plåtklädda på korsidan. Den ljusa , trivsamma sakristian med lackat/fernissat trägolv, slätputsade väggar med vit målning samt dekormålad bröstnin i form av veckat draperi i grått och svart skuggning. Mot norr två målade fält med historik i väster och kyrkans präster genom tiderna. Två fönster i väster och öster, nio lufter trekantigt avslut, kopplade, utåtgående träspröjsade yttre båge, grå målning. Järnsmidesgaller insida.Slätputsat tak, murad öppen spis, putsad och vitmålad, mitt på norrväggen, med kalksten som sprättskydd i golv.

Nuvarande interiör i övrigt huvudsakligen återställd till 1840-talets utseende vid restaureringen 1949.