MEDELPADS ÖSTRA DOMSAGAS TINGSHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är disponerat utifrån en mittaxel som skär i öst-västlig linje genom huvudentrén, vänthallen, den runda tingssalen och tillbyggnaden på husets västra sida. Det är uppfört i två våningar men ger ett satt intryck då bottenvåningen är högre än andra våningen och sadeltaket är flackt. Fasaderna är slätputsade i gult och fönstren förefaller utstansade ur fasaden. Bottenvåningens högsmala fönster har dekorativa vattenbrädor som understycke medan andra våningens tidstypiska tvåluftsfönster med sex rutor helt saknar accenter. Taket är klätt med falsad svart plåt och rakt ovanför entrén öppnar sig en liten rund takkupa. Huvudentrén har placerats mitt på gatufasaden och omges av en stram, uppåt avsmalnande sandstensportal. Framför porten breder en halvmåneformad stentrappa ut sig mot gatan. Enligt de ursprungliga ritningarna var den västra långsidans mittparti ursprungligen en fönsterlös slätputsad yta med sparsmakad klassicerande dekor, en medaljong och under denna en festong. Källarvåningens fönster därunder var segmentbågeformat, en form som också arkitekten EG Asplund använde i det samtida tingshuset i Sölvesborg. Gestaltningsmässigt sluter sig tillbyggnaderna i stort sett till det 1920-talsklassicitiska uttrycket.

På fasadritningarna från 1925 skulle det fönster i den andra våningen som placerats rakt ovanför entrén, dekoreras med en klassicerande omfattning och en meanderslinga som överstycke. Mellan fönstren i första och andra våningsplanet var en medaljong placerad i fönsteraxlarna längst ut från entrén räknat. Dessa dekorer finns dock inte på tingshusets fasad idag (1996). Sannolikt tillkom de aldrig. Ljusmålade festonger däremot, pryder de norra och södra fasaderna.

Innanför entrén når besökaren den rymliga vestibulen från vilken dörrar ledde vidare till tingssal, kansli, rättens förmak och nämndens samlingsrum. Hallen har stengolv och djupa fönsternischer mot gatan. Tingssalens rundade vägg präglar vestibulen som därigenom får en märklig form. Motsvarande hall finns även på andra våningen, eftersom tingssalen löper genom två våningsplan.

Salen tillhör en av tre runda tingssalar som finns i Sverige, de andra två återfinns i Sölvesborg och Sunne. Den cirkelformade sessionssalen ligger centralt och är infogad i tingshusets ursprungligen rektangulära kropp. Till skillnad från de andra två runda salarna skjuter den alltså inte ut på byggnadens baksida. En arkad med kraftiga kolonner finns omedelbart innanför pardörrarna som leder in i tingssalen. Bakom kolonnerna, där åhörarplatser enligt originalritningarna var placerade, har taket enkel höjd medan resten av salen präglas av ett kassettindelat kupoltak som avslutas i ett överljus. Ritningarna antyder att rättens bord var halvcirkelformat och att åhörarna satt på svängda bänkar. Förutom den stora entrén in till salen fanns ytterligare två enkeldörrar på sidorna vilka ledde till på den ena sidan domarens och notariens rum och på den andra sidan åklagarens, vittnenas och nämndens rum. Lösningen med arkaden återfinns bland annat i Mariestads tingsrätt, en byggnad som är uppförd 1923 och som uppvisar flera andra likheter med tingshuset i Sundsvall.

I takfönstret sitter idag artificiell belysning, men det är möjligt att fönstret ursprungligen släppte in dagsljus. Tingssalen saknar övriga fönster och används idag som musiksal.

Enligt de ursprungliga ritningarna tänkte sig arkitekten från början att andra våningen skulle inredas med fem rum till nämndemännen, två rum till notarierna, ett rum till vardera landsfiskalen respektive landsfogden, ett samlingsrum och en lägenhet om två rum och kök till tingshusvaktmästaren. Ett av de rum som var avsedda för landsfogde och landsfiskal nyttjades under en längre tid som bostad av ett icke-rättsutbildat biträde på domsagokansliet. Delar av det ursprungliga, specialritade möblemanget finns kvar i huset medan andra delar har övertagits av Sundsvalls tingsrätt.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1996-10-07